Börja med det här, ministern!

Lars Gellner arbetsrättsjurist, Svenskt Näringsliv:

1. Mjuka upp lagen om anställningsskydd så att arbetsgivare törs anställa fler. Om det är lättare att avsluta en anställning blir fler arbetsgivare benägna att anställa.

Elisabeth Svantesson: Regeringens uppfattning är att arbetsrätten ska skapa förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Därför anser regeringen att grunderna för arbetsrätten bör bestå. Eventuella ändringar av centrala regler i arbetsrätten bör överenskommas parterna emellan.

2. Begränsa fackliga organisationers rätt att vidta stridsåtgärder så att en verklig balans uppstår mellan förhandlande parter. Arbetsgivarsidan är i underläge när det gäller att bemästra effekterna av stridsåtgärder.

Elisabeth Svantesson: Mitt intryck är att Sveriges arbetsmarknadsparter generellt sett använder rätten att vidta stridsåtgärder på ett ansvarsfullt och omdömesfullt sätt, vilket inte minst visas genom den stabilitet som vi faktiskt har på den svenska arbetsmarknaden. Även vid en internationell jämförelse har Sverige relativt få konfliktdagar.  Jag menar att den svenska arbetsmarknadsmodellen och den kollektiva arbetsrätten fungerar väl.

3. Få till en fungerande arbetsförmedling. Det är inte godtagbart att matchningen inte fungerar.

Elisabeth Svantesson:Regeringen aviserades i budgeten för 2014 en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Det handlar om att på lång sikt skapa bättre förutsättningar för verksamhet som kan förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det exakta innehållet i direktiv till översyn kommer regeringen att återkomma om.

 

Samuel Engblom chefsjurist, TCO:

1. Stå upp för kollektivavtalsmodellen. Kollektivavtalsmodellen står stark, men utsätts samtidigt förangrepp, ofta utifrån felaktiga antaganden om att kollektivavtalstäckningsgraden skulle ha sjunkit kraftigt. Det handlar dels om intressen som vill ha olika typer av särlösningar i lagstiftningen för den lilla minoritet av arbetsgivare som saknar kollektivavtal, dels om klåfingriga ingrepp i fungerande system, till exempel de kollektiv-avtalade tjänstepensionerna. En arbetsmarknadsminister måste stå upp för kollektivavtalen, såväl utåt som i förhållande till övriga departement.

Elisabeth Svantesson: Regeringen anser att den svenska arbetsmarknadsmodellen har tjänat Sverige väl och är övertygad om att den kommer att göra det även i framtiden.

Att parterna på bransch- och företagsnivå genom kollektivavtal i stor utsträckning kan överenskomma om vilka villkor som ska gälla ger utrymme för en flexibilitet som inte vore möjlig om endast lagstiftning användes.

Regeringen är också övertygad om att arbetsmarknadens parter och regeringen gemensamt bör ta ett ansvar för att utveckla arbetsmarknaden för framtiden, till exempel inom ramen för de pågående trepartssamtalen.

2. Arbeta för att EU-samarbetet på arbetsrättens område handlar om att sätta gemensamma minimiregler. Tyvärr finns det i dag en tendens att tolka EU-regler som tak och göra det allt svårare för länder med högre ambitioner att gå före.

Elisabeth Svantesson: Regelgivningen inom EU på arbetsrättens område handlar till allra största delen om att fastlägga miniminivåer för arbetstagares rättigheter, vilket innebär att det i de allra flesta fall är möjligt att behålla eller införa mer långtgående skyddsregler för arbetstagare. Det är en möjlighet som har utnyttjats, inte minst när det gäller regler om information och samråd där vi sedan länge haft MBL som riktmärke.

EU-samarbetet är viktigt, inte minst för att gemensamt identifiera framtida utmaningar och att fortsätta att analysera och utbyta erfarenheter.

3. Lösa frågan om missbruk av upprepade visstidsanställningar. Det är inte rimligt att tiotusentals människor ska gå år efter år på otrygga anställningar, och Sverige vara på väg att hamna i EU-domstolen, på grund av något som går att lösa med en smärre justering i Las.

Elisabeth Svantesson: Min och regeringens uppfattning är att reglerna i lagen om anställningsskydd är i linje med EU-rätten och visstidsdirektivet. Att skärpa regelverket skulle inte automatiskt leda till fasta jobb.

Kortfattat menar vi att det samlade regelverket kring tidsbegränsade anställningar, med krav på objektiva skäl, tidsgränser, företrädesrätt till återanställning samt möjligheten att få frågorna avgjorda av domstol, sammantaget skapar ett rimligt skydd.

Som bekant har EU-kommissionen gett Sverige ett så kallat motiverat yttrande avseende svensk rätts överensstämmelse med Visstidsdirektivets bestämmelser. Sverige besvarade det motiverade yttrandet den 22 april i år.