Brinner för schyssta villkor för migranter

2018-11-15 00:00 Mikael Kindbom  

PROFILEN. Petra Herzfeld Olssons morfar flydde från nazisterna och fick en fristad i Sverige. Hans livsöde har varit avgörande för hennes forskning om människors ständiga strävan att korsa nationsgränser.

I ett av höghusen på Stockholms universitet, på åttonde våningen i rum 858, sitter Petra Herzfeld Olsson. Hon har promenerat till arbetsplatsen från sin bostad som ligger alldeles i närheten. På golvet glänser en rödfärgad konstfull matta och bokhyllan är full av svenska och internationella böcker. Skrivbordet är belamrat med böcker och dokument, och i ett hörn ligger den juridiska fakultetens cirkulationsexemplar av Lag & Avtal.

Petra Herzfeld Olsson är forskaren som gjorde en utflykt till regeringskansliet och lockades tillbaka till den akademiska världen av Jonas Malmberg, då professor i Uppsala men nu ordförande i Arbetsdomstolen.

– Jag tycker fortfarande att forskning är fantastiskt roligt. Det finns ständigt nya frågor att fördjupa sig i och man upptäcker hur saker hänger ihop. Världsbilden vidgas.

Redan under juriststudierna brann hon för folkrätt. Men att korsbefrukta den med arbetsrätten kom hon inte på förrän hon fördes samman med professorn Niklas Bruun av Lena Maier Söderberg, som i dag är chefsjurist på Saco men då var doktorand på Stockholms universitet.

Resultatet blev en avhandling om facklig föreningsfrihet ur ett folkrättsligt perspektiv.

Efter avhandlingen ville hon prova på något nytt och började som utredningssekreterare på Regeringskansliet. Tillsammans med den tidigare Jämställdhets­ombudsmannen Lena Svenaeus utredde hon genomförandet av EU:s motsvarighet till mbl och tillbringade sedan fem år på arbetsmarknadsdepartementet.

– Det jag är mest stolt över är när vi inom ramen för ILO-arbetet (Internationella arbetsorganisationen) lyckades förhandla om minimiskydd för hushållsarbete i hela världen. Det har fått betydelse för exempelvis Filippinerna med miljoner utlandsanställda.

Men sedan lockade alltså Jonas Malmberg tillbaka henne med anslagspengar från norska vetenskapsrådet 2010. EU hade börjat ge tredjelandsmedborgare möjlighet att jobba i EU. Ett nytt forskningsfält öppnades. Nu hade Petra Herzfeld Olsson hittat hem.

– Människor har alltid rört sig över gränserna för att finna bättre levnadsvillkor. Det är fascinerande.

Bakom hennes intresse finns en dramatisk historia kring hennes morfar som stod henne nära ända fram till hans död i början av millenniet.

– Han flydde undan nazisterna och Förintelsen och kom till Sverige. Han var en äkta kosmopolit, vilket har bidragit starkt till mitt intresse för det internationella perspektivet.

Petra Herzfeld Olsson fokuserar i sin forskning på vad som händer när arbetskraftsinvandrarna väl når Sverige och börjar jobba.

– Många som inte är högkvalificerade riskerar att utnyttjas. Spänningsfältet mellan att erbjuda dem arbete i Sverige och skydda dem från missbruk är utmanande.

En forskares uppgift kan stanna vid att iaktta och peka på ett skeende, men det nöjer sig inte Petra Herzfeld Olsson med.

– Om jag ser en lösning drar jag mig inte för att säga det. Och jag har väldigt svårt för när rättssystemet öppnar för att människor utnyttjas.

I dag har Sverige ett bättre skydd för arbetskraftsinvandrare än för tio år sedan, när reglerna förenklades. Att alla migranter behandlas lika i vårt land är unikt för Europa. Men alla gillar inte Petra Herzfeld Olssons återkommande förslag om ökat skydd.

– Om kostnaderna stiger blir en del tveksamma. Jag har fått mothugg kring det från arbetsgivarhåll.

Petra Herzfeld Olsson var kritisk under den period då Migrationsverket utvisade arbetstagare för bagatellfel i semester- eller lönevillkor. Hon ifrågasätter också att arbetsgivaren slipper ansvar när denne orsakat felen.

– Arbetstagarna borde, antingen genom staten eller arbetsgivaren, få en grundtrygghet om de förlorar jobbet utan egen förskyllan, eftersom de satsat stora resurser på att lämna sitt hemland.

I dag har migranterna rätt till minimilöner, men hur gör man med reglering av arbetstider? Många kommer hit under kort tid och vill jobba långa pass.

– Det är ett dilemma. De kan behöva arbeta långt mer än åtta timmar per dag för att få ihop sina pengar. Ska man hindra dem från det? undrar Petra Herzfeld Olsson.

Innan vi skiljs åt och det mörknar över Frescati berättar Petra Herzfeld Olsson om sin känsla av eufori men också oro när hon var i London nyligen.

– Det är en fantastisk stad med folk från hela världen. Då är det verkligen trist med Brexit.

Hittills har Petra Herzfeld Olsson ägnat sig åt de lågkvalificerade migranterna. Nu ger hon sig på de högkvalificerade. Framåt jul får vi ta del av resultatet.

­Avtal med oklart innehåll

Är anställningsavtalet för en arbetskrafts­invandrare tillräckligt tydligt och förutsägbart? Det är en av de frågor som Petra Herzfeld Olsson fördjupat sig i. Migranter som kommer hit för att arbeta måste visa upp ett anställningserbjudande, men dess rättsverkan är oklar.

Petra Herzfeld Olsson pekar på problemen för en migrant som reser långt utan att i förväg vara säker på vilken lön hen ska få eller hur lång anställningen är.

Hon föreslår ett särskilt skydd vid uppsägningar så att migranten ska slippa att stå utblottad, utan jobb och tvingas tillbaka till hemlandet.

Petra Herzfeld Olsson

Ålder: 52 år.

Titel: Docent.

Familj: Man och två vuxna söner.

Bor: Vasastan i Stockholm.

Arbetar: Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

Aktuell med: Forskar kring anställningsförhållanden för tredjelandsmedborgare

Gör på fritiden: Läser och konsumerar kultur i olika former med vänner och familj.

Om mångfald på arbetsmarknaden: En självklarhet, men det är en bit kvar tills vi är där.

Senast lästa roman: De polyglotta älskarna av Lina Wolff.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna