Byggnads stämde tre utländska bolag

2015-02-25 07:00 Ann Norrby  
Låga löner för utländska byggnadsarbetare fick Byggnadsarbetarförbundet att se rött. Att företagen sparade pengar på ett förbjudet sätt motiverar höga skadestånd, anser Byggnadsarbetareförbundet. Foto: TT-Bild

Att bryta mot avtal ska inte löna sig. Så motiverar Byggnads sina krav på sammanlagt mer än 22 miljoner mot två irländska och ett polskt företag. Företagen har hyrt ut sina anställda till svenska byggen och givit dem lägre lön än de hade rätt till, anser fackförbundet.

Arbetsdomstolens uppgift var från början att bestämma hur kollektivavtalen skulle tolkas och användas. Så var det i 45 år, fram till 1974 då AD också fick andra tvister mellan fackförbunden och arbetsgivarna på sin lott.

Numera är tvisterna om anställningsskyddslagen flest. Men nära en fjärdedel av förra årets stämningsansökningar gällde kollektivavtal. En stor del av dem gällde lön och andra ersättningar.

Byggnadsarbetareför­bundet krävde sammanlagt drygt 22 miljoner kronor i allmänt skadestånd för att utländska arbetstagare som arbetat på svenska byggen har fått för låga löner. Förbundet motiverar de höga skadestånden med att företagen på ett förbjudet sätt har sparat pengar.

Kraven ställs mot två irländska företag, ICDS Constructors Ltd som försåg olika byggen i Skåne med arbetskraft, och Atlanco Rimec Group Ltd vars anställda användes för att bygga om kraftstationen i Hissmofors utanför Östersund. Det polska företaget Lambda Sokja Akcynja är ett annat av företagen som Byggnads stämde. AD har ännu inte tagit ställning till kraven.

IF Metall krävde i juni att bemanningsanställda som arbetar på Scania också skulle få del av den bonus som de anställda på företaget får. Förbundets krav på drygt 13 miljoner kronor är ännu inte bedömt av AD.

Stora delar av reglerna i arbetstidslagen kan ersättas av kollektivavtal. En tvist mellan Pappersindustriarbetareförbundet och Stora Enso Kvarnsveden och Föreningen Sveriges Skogsindustrier gäller årsarbetstiden för treskiftsarbetarna. Fackförbundet anser att det lokala avtalet som träffades 2004 fortfarande ska gälla. Då fick skiftarbetarna en årsarbetstid på 1 460 timmar samtidigt som pappersbruket införde året-runt-drift.

När bruket återinförde helguppehåll ansåg arbetsgivarparterna att skiftarbetarna skulle jobba mer igen. Deras årsarbetstid skulle återgå till 1 616 timmar och det skulle gälla direkt. En oenig Arbetsdomstol bestämde i slutet av året att arbetsgivarparternas tolkning ska gälla tills tvisten avgörs slutgiltigt (beslut 81/14).

Andra tvister om arbetstid gällde huruvida arbetstidsförkortningen ska vara sex eller tre dagar enligt det allokemiska avtalet, och om elektrikerna som arbetade i Malmberget regelbundet fick jobba övertid gjorde det i strid med installationsavtalet. De här tvisterna har AD inte tagit ställning till än.

Den 20 februari ska domstolen avgöra om åtta lokförare hos SJ har rätt till mer pengar i kompensation för att de inte hade fått de raster som deras kollektivavtal ger dem rätt till. Ett par veckor tidigare ska AD ägna två dagar åt att avgöra om AB Nordreportern hade rätt att använda anställningsformen allmän visstidsanställning trots att den inte fanns i Unionens kollektivavtal.

Först i augusti är det dags för domstolen att bestämma om Sveriges Television bröt mot sin lojalitetsplikt enligt kollektivavtalet genom att omplacera en anställd efter hans inlägg på facebook.

Årets allra sista stämningsansökan kom in till AD den 29 december. Målareförbundet anser att ett måleriföretag ska betala 30 000 kronor var till fyra av sina anställda för brott mot arbetsmiljöavtalet. Både det att de hade fått arbeta med härdplaster trots att de saknade utbildning för arbetet och att de inte hade haft måltids- och ombytesrum på en av sina arbetsplatser var avtalsbrott, anser fackförbundet.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt