Coronapandemin: När advokaterna ställde om

2021-02-17 14:00 Lena Gunnars  

FÖRDJUPNING – DEL 1. Advokater inom arbetsrätt kände direkt av de drastiska samhällsförändringarna i samband med pandemin. Över en natt skiftade arbetsuppgifterna. Seniora jurister, experter inom arbetsrätt, vana att kunna sitt område, stod plötsligt inför helt nya och drastiskt hopknåpade regelsystem som företag ville ha hjälp med. Samtidigt började nya arbetsrättsliga frågor dyka upp, som olämpligt beteende på Teams-möten och ansvar vid distansarbetande.

Advokat Åsa Erlandsson vid Setterwalls advokatbyrå har många klienter i den hårt pandemidrabbade servicesektorn.

Från en dag till en annan blev hon tvungen att sätta sig in i ett helt nytt och komplext regelverk – om korttidspermitteringar.

– Jag har aldrig i min karriär varit med om något liknande, säger hon.

Åsa Erlandsson kommer sent att glömma det senaste året på byrån. I vardagen dyker det ofta upp frågor om arbetsgivarens ansvar i förhållande till exempelvis arbetsmiljölagen och hur långt arbetsledningsrätten sträcker sig.

Men när pandemin slog till på allvar i mars började telefonen ringa konstant. Åsa Erlandsson minns hur hon satt i telefon eller Teamsmöten hela dagarna.

Klienterna hade drabbats av situationer de aldrig tidigare tvingats hantera. Och samtidigt – ingen hade heller svaren på deras frågor. Inte ens advokatbyråerna.

– Jag har jobbat länge och har ändå tyckt att jag varit med om det mesta. Men det här har verkligen varit ett år som inte liknar något annat. Jag kastades tillbaka i en situation där man inte kan något, säger Åsa Erlandsson.

Flera av hennes klienter är företag i hotell- och restaurangbranschen. Deras frågor handlade i det akuta första läget om vilka regler som gällde för korttidspermitteringar. Ett helt nytt regelverk skulle snabbt börja tillämpas, som dessutom var väldigt viktigt.

– Mina klienter i servicebranschen konstaterade att de inte hade några gäster längre. De undrade om de måste säga upp alla anställda eller om det fanns hjälp att få. De var snabba med att vilja förstå hur stöden fungerar. Andra ville veta hur man ansöker om stöden. En del ville vara förberedda redan innan ansökningstiden började.

Åsa Erlandsson berättar om ett minne från ett möte med en styrelse i våras. Hon hade bjudits in för att svara på frågor om korttidsstöden. Mötet var i anslutning till att regeringen hade beslutat om att föreslå stöden.

– Jag kände att jag var tvungen att säga att jag faktiskt inte visste det hundra procent säkra svaret på varannan fråga. Efter ett tag fick personen som bjudit in mig förklara för de övriga att ”Åsa har jobbat länge som jurist, men det här är helt nya regler.  Hon är inte bara en jättedålig jurist”, säger Åsa Erlandsson och skrattar.

Att regelverket kom så hastigt ledde enligt Åsa Erlandsson till att det uppstod osäkerhet kring vad som egentligen gällde. Uppgifterna ändrades också efterhand och det hela upplevdes som rörigt.

Åsa Erlandsson har stor förståelse för att det blev en omöjlig uppgift för den ansvariga myndigheten, Tillväxtverket, att på en dag få hela läget klart för sig.

– Frågorna vi fick från våra klienter handlade mer om vad som egentligen gäller, snarare än ”kan vi hitta något litet kryphål här?” säger hon.

Även advokat Pia Attoff vid Advokatfirman Attoff Law har haft ett hektiskt år. Från april till september satt hon huvudsakligen i ett ärende och förhandlade med olika fackförbund för en stor koncern nästan dagligen.

– När det uppkom restriktioner i vissa branscher blev många bolag tvungna att se över lönsamheten och göra stora förändringar, berättar Pia Attoff.

Under året kunde hon tyvärr bara ta två veckors sammanhållen semester på grund av det ökade arbetstrycket, som drog i gång i mars.

I början av pandemin var det svårt att få korrekta svar från Tillväxtverket, som administrerade kortidspermitteringarna. Enligt Pia Attoff verkade det som att verket inte hade rätt kompetens att fatta komplexa beslut med hänsyn tagna till hur de skulle påverka bolagens löpande verksamhet.

– Mina klienter upplevde inte att man fick svar på vad som gällde från Tillväxtverket. Vi advokater fick gå in och försöka tolka vad myndigheten hade sagt. Det kom att påverka byråns arbetsbörda, eftersom flera bolag behövda snabba svar i det akuta skedet. Många bolag blev till exempel tvungna att ändra beslut om semestrar några veckor innan semestrarna skulle börja. I första fasen av pandemin handlade det för klienterna om överlevnad. Sedan insåg de att man måste hitta lösningar som fungerade långsiktigt.

Sten Bauer, advokat och partner på advokatbyrån Baker McKenzie, menar att korttidspermitteringar i den form som förekommit under pandemin var något nytt för svensk arbetsrätt.

– Vi höll på med att tolka reglerna för hur det ska gå till och vilka som kan korttidspermitteras hela förra året, säger han.

Det var till exempel länge oklart om företag som tar emot permitteringsstöd får ge aktieutdelning. Först i slutet av november meddelade regeringen att företagen får dela ut sex månader efter att det statliga stödet har tagits emot.

– Arbetsgivarna visste inte om de riskerade att tappa permitteringsstödet och bli återbetalningspliktiga om de lämnade utdelning. Det var rättsosäkert och inte alls bra, säger Sten Bauer.

Men den största utmaningen har, enligt honom, varit att reglerna för korttidspermittering främst har varit anpassade till större arbetsgivare som har kollektivavtal. Då kan arbetsgivaren och facket komma överens om lämplig permitteringsgrad för de anställda.

Saknas kollektivavtal måste 70 procent av medarbetarna korttidspermitteras i samma omfattning. Arbetsgivare utan kollektivavtal har alltså inte samma möjlighet att avgöra vilka medarbetare som ska permitteras och i vilken grad.

– Hos flera av våra klienter gick hälften av verksamheten jättebra och hälften av verksamheten var heldöd. Enligt reglerna hade de behövt permittera även delar av den hälsosamma verksamheten. Därför avstod de och vi såg uppsägningar i stället för permitteringar, säger Sten Bauer.

Uppgörelser om utköp har också påverkats av pandemin. Vid personalneddragningar vill arbetsgivaren ofta att den som är minst produktiv lämnar arbetsplatsen. Då köps vanligen den anställda ut med ett antal månadslöner och/eller kompetensutveckling.

– Den som får förslaget vet inte hur arbetsmarknaden utvecklar sig till följd av pandemin och känner en större osäkerhet. Det är en större trygghet att behålla jobbet och sin plats på turordningslistan än att ta en uppgörelse med en påse pengar. Den anställde skyddar sig genom att ta mer betalt. Det blir dyrare för arbetsgivaren och lite högre ersättning för den anställde, säger Sten Bauer.

En annan fråga som advokater brottats med är arbetsgivaransvaret vid hemarbete, men också vid det omvända; om arbetsgivaren tvingar arbetstagaren att jobba på arbetsplatsen.

Åsa Erlandsson säger att många har undrat över saker som hur man som arbetsgivare ska se på arbetsplikten och smittorisker.

Kan man kräva att medarbetarna kommer till arbetsplatsen om någon vägrar för att de är rädda för att bli smittade? I andra fall har det varit klienter som haft problem med anställda som varit ute och rest och absolut ändå tänkte komma in till jobbet, trots att arbetsgivaren inte ville det. Arbetsgivarna har då varit rädda för att medarbetarna skulle ta med sig smitta till arbetsplatsen.

Åsa Erlandsson hänvisar här till arbetsledningsrätten och arbetsmiljöreglerna. Klienterna har även undrat över vad som gäller vid hemarbete och vilket ansvar arbetsgivaren har i de lägena för arbetsmiljön.

– Arbetsmiljöregleringen har funnits länge och är välfungerande. De reglerna är rätt flexibla och tar även höjd för den här situationen i många delar. Det var tryggt för oss att gå tillbaka till den ”hemmabanan”. I de delarna är det bara situationen som är lite ny, säger Åsa Erlandsson.

Sedan de hårt drabbade klienterna fått reglerna för korttidspermitteringarna klart för sig har det lugnat ner sig, upplever Åsa Erlandsson. Insikten om att man som arbetsgivare har arbetsmiljöansvaret både när det gäller anställda som arbetar hemifrån och för att se till att smittan inte sprids på arbetsplatsen kom hos många arbetsgivare inte förrän till hösten, menar Pia Attoff.

– Men i de frågorna får man bra information från Arbetsmiljöverket. Där blev det inte riktigt samma stopp i informationsflödet som med Tillväxtverket, säger hon.

Advokatbyrån Attoff Law företräder inte bara arbetsgivare, utan också arbetstagare. Under pandemiåret har byrån inte hunnit ta sig an så många arbetstagare. Men det har kommit många telefonsamtal från oroliga arbetstagare som blivit uppsagda, framför allt under hösten.

– Det har varit väldigt mycket uppsägningar. Bolag som haft dålig lönsamhet har kanske permitterat folk under en viss period. Då har man sedan insett att det finns en övertalighet. Andra bolag har inte haft lönsamhetsproblem, men väljer nu att organisera om sin verksamhet varför arbetsbrist uppstår, säger Pia Attoff.

Hon konstaterar att år 2020 var ett hemskt år på många sätt, men ändå lärorikt, där många bolag har insett att de behöver bli mer flexibla och snabbfotade när det gäller att kunna ställa om vid kriser. Även statliga och kommunala arbetsgivare har varit tvungna att snabbt ändra i sin verksamhet, inte minst verksamheten ute i till exempel skolor som från dag till annan blev tvungna att ordna distansundervisning.

Framöver tror Åsa Erlandsson att frågorna mer kommer att handla om att företagen behöver göra neddragningar eller kanske omorganisera som en följd av krisen.

– Många ser ju också möjligheter och vill anpassa sig till det ”nya normala”.

Hon konstaterar att pandemin har slagit väldigt olika. Servicenäringen är hårt drabbad medan andra inte alls påverkats lika mycket.

– Resten av näringslivet går ju bra. Det är konstigt, för där har vi massor av ”vanligt jobb” att göra, med den utmaningen att vi nu arbetar i en väldigt digital miljö. Jag vill verkligen betona att vi inte bara arbetar med krisfrågor.

Rent professionellt har pandemin också lett till positiva saker, tycker Åsa Erlandsson. Ett exempel på det är samarbetet med facken, som hon upplever har fungerat bra.

– Man kan inte bara se varandra som motparter. Vi har hjälpts åt och lyckats hitta konstruktiva, fungerande lösningar. Även med kolleger på andra advokatbyråer har jag upplevt samma sak. Mycket har varit nytt och det är mycket vi inte kan. Då har man lyft luren till en kollega på en annan byrå och frågat: ”Du, jag vet inte hur jag ska göra här, vad tycker du?”

En förändring jämfört med före pandemin är också att både klienter och hon själv anpassat sina hemarbetsplatser bättre.

– Alla man jobbar med, klienter och andra, har nu Teams eller motsvarande. Tidigare hade inte alla det eller ens en kamera. Det har blivit lättare att arbeta hemifrån, säger hon.

Pia Attoff tror personligen att man i framtiden behöver ha chefer som kan agera och vara flexibla i ovissa situationer för kommande framtida kriser. Hon ser framför sig att upplevelsen vi haft med pandemin nog kommer att förändra hela arbetsmarknaden.

– Vi har tidigare haft en inbyggd karta på hur vi ska åka till jobbet. Nu vet vi inte ens om vi kommer till jobbet, eller när.

Det nya arbetssättet, framför allt för tjänstemännen, med Teamsmöten på distans, har också påverkat vilken typ av arbetsrättsliga ärenden som kommit till byrån. Pia Attoff tänker på den stora tjänstemannamassan, framför allt i Stockholmsområdet, där man inte längre behöver ta sig in till kontoret i stan utan kan jobba hemifrån.

Advokatbyrån har haft några annorlunda arbetsrättsliga ärenden där anställda har agerat olämpligt under Teams-möten. Det har handlat om grova överträdelser, som till och med lett till avsked och där det är chefer och högre tjänstemän som har agerat.

– När man jobbar hemifrån kan det lätt bli en annan känsla för vad man gör och hur man agerar, då är det lättare att tappa lite av sin professionalism. Distansarbete har även lett till problem med beroenden av olika slag, samt att psykisk ohälsa bland de anställda har ökat markant under pandemin, vilket ställer stora krav på arbetsgivaren.

Pia Attoff har också sett betydelsen av en annan typ av ledarskap, där cheferna inte får vara konflikträdda utan vara nära sina anställda även på distans. Hon har sett exempel på anställda i olika bolag som inte vågat säga att det inte fungerar för dem privat att jobba på distans.

– Det kan till exempel vara unga anställda som bor trångt med många anhöriga. De vågar kanske inte ens säga att det är på det sättet eller så kan det finnas problematik med någon närstående hemma, säger Pia Attoff och fortsätter:

– En sak har vi lärt oss av pandemin. Det är att arbetsmarknaden och vår verklighet aldrig kommer bli likadan som den var före pandemin. Vi kommer att få se en ny verklighet, säger hon.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt