”Det är bra för företag som bedriver teknisk utveckling”

2020-12-07 07:00 Elisabet Örnerborg  

DOMARNA SOM FORMADE ARBETSRÄTTEN. Företaget C-Rad Imaging AB hade stämt sin före detta vd för att han hade röjt C-Rads företagshemligheter när han i sitt nya bolag vidareutvecklade den uppfinning han varit med att ta fram för C-Rads räkning. Arbetsdomstolen ändrade tingsrättens dom till bolagets fördel. Det är positivt för arbetsgivarsidan anser advokater på Baker & McKenzie som var ombud i målet.

Lag & Avtal frågar i artikelserien ”Domarna som formade arbetsrätten” ombud och experter vilka konsekvenser AD-domarna under 2020 får.

När det gäller företagshemligheter har det kommit en ny lag. Denna dom avgjordes enligt den gamla lagen.

Är domen ändå principiellt viktig?

– Det som avgjordes i det här målet påverkas inte av att det har tillkommit en ny lag om företagshemligheter. Den viktiga frågan var om det funnits synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet. Den regleringen är oförändrad i den nya lagen, säger Peder Oxhammar, på Baker & McKenzie, som tillsammans med Christofer Isaksson var ombud för arbetsgivarsidan.

Bakgrunden är att Uppsala tingsrätt hade gett den före detta vd:n rätt och ogillade talan den 14 juni 2019, mål T7484-19, och bolaget skulle stå för sin före detta vd:s rättegångskostnader i tingsrätten på 1 695 869 kronor. C-Rad överklagade domen till Arbetsdomstolen och krävde 750 000 kronor i skadestånd för brott mot företagshemlighetslagen.

Före detta vd röjde företagshemlighet 

Bolaget bedriver forskning, utveckling och försäljning av lösningar och utrustning inom avancerad strålterapi. Mannen som anklagas för att ha röjt bolagets företagshemligheter anställdes i ett annat av koncernens dotterbolag 2005. Till C-Rad kom han 2012 som projektledare och i mars 2013 blev han dess vd. Den 4 september det året ansökte C-Rad om patent i USA för uppfinningen X-Ray Detector. C-Rad ansökte även om patent hos europeiska patentmyndigheten. Året därpå, den 29 augusti 2014, sa vd:n upp sig, och anställningen upphörde en månad senare. I september startade han och några andra bolaget Beamocular AB där han anställdes som vd den 1 oktober 2014. Den 2 mars 2015 ansökte det nystartade bolaget om patent för uppfinningen IRDD i USA och även hos den europeiska patentmyndigheten.

Vad betyder domslutet?

– Arbetsdomstolen kom fram till att det förelåg synnerliga skäl. Den tidigare anställde får enligt Arbetsdomstolen ”anses på ett stötande sätt missbrukat det förtroende som följt av anställningsförhållandet”. Det är intressant, och målet bekräftar även att arbetsgivaren kan få så kallat allmänt skadestånd, det vill säga det krävs inte att man yrkar ekonomiskt skadestånd, säger Peder Oxhammar.

Domstolen fann det bevisat att den tidigare vd:n utnyttjat eller röjt information om den närmare utformningen av X-Ray Detector. Han borde också ha förstått att informationen skulle ha hållits hemlig med tanke på de flera år och miljoner kronor C-Rad investerat i projektet.

Vad får domen för konsekvenser?

– Här går man för arbetsgivarens linje. Utdömandet av ett substantiellt skadestånd får en preventiv effekt. Det är bra för företag som bedriver teknisk utveckling.

Enligt Christofer Isaksson stärker Arbetsdomstolens resonemang i domen arbetsgivaren då domstolen ställer krav på den svarande att förklara hur denne skulle kunna ha utvecklat något snarlikt utan utnyttjande av företagshemligheter.

– Den före detta anställda får en förklaringsbörda och måste lägga fram utredning om motsatsen, säger Christofer Isaksson.

– Om kärandeparten kan visa betydande överenstämmelse blir det närmast en presumtion som svaranden måste så tillräckligt tvivel om, tillägger han.

Nedan följer parternas argumentation i målet och AD:s resonemang.

BOLAGET: Den före detta vd:n ska betala 750 000 kronor i skadestånd för brott mot företagshemlighetslagen.

FÖRE DETTA VD:N: Tingsrättens dom ska stå fast.

ARBETSDOMSTOLEN: Målet prövas enligt den tidigare företagshemlighetslagen från 1990, eftersom den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2018. C-Rads tidigare vd var en de två uppfinnarna till bolagets X-Ray Detector och hade därför mycket kunskap om den.

För att någon ska kunna dömas för att ha röjt en företagshemlighet måste företaget ha hållit väsentlig information om uppfinningen hemlig. Arbetsdomstolen kommer till skillnad mot tingsrätten fram till att den närmare utformningen av X-Racy Detector hölls hemlig av C-Rad.

Har då den tidigare anställde vd:n och uppfinnaren röjt företagshemlig information om utformningen och uppfinningen av X-Ray Detector om vidareutvecklingen av IRDD, de tre särdragen mellan X-Ray Detector  och IRDD?

Arbetsdomstolen kommer till samma slutsats som tingsrätten att det inte är visat att något utnyttjande eller röjande skett av informationen hos C-Rad som lett till de patenterade särdragen hos IRDD. Men domstolen finner det bevisat att den tidigare vd:n utnyttjat eller röjt information om den närmare utformningen av X-Ray Detector. Han borde också ha förstått att informationen skulle ha hållits hemlig med tanke på de flera år och miljoner kronor C-Rad investerat i projektet.

Det finns synnerliga skäl till att han är skyldig att betala skadestånd, avgör Arbetsdomstolen.

DOMSLUT: Arbetsdomstolen dömde före detta vd att betala 200 000 kronor i allmänt skadestånd till C-Rad. Domen innebar också att vardera parten ska stå för sina egna rättegångskostnader i både tingsrätten och Arbetsdomstolen.

Fler artiklar i serien ”Domarna som formade arbetsrätten”:

Läs mer: ”Tydligt med arbetsgivarens ansvar för psykosocial arbetsmiljö”

Läs mer: ”Ett osäkert rättsläge har blivit säkert”

Läs mer: ”Myndigheten ställs inför en problematisk situation”

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Dom om företagshemligheter

DOM 18/20, 1 april 2020.

MÅL B 73/19.

PARTER: C-Rad Imaging AB överklagade Uppsala tingsrätts dom den 14 juni 2019, mål T7484-19. Motpart är bolagets tidigare vd.

SAKEN: Allmänt skadestånd för brott mot företagshemlighetslagen.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer