Det brinner även på sommaren

2010-06-16 21:00 Elisabet Örnerborg  
Personalchefen Hannele Holmsten och löneadministratören Eva Lelky. Foto: Johan Kindbom

De som strax lutar huvudet mot semesterkudden skulle bara veta vad stoppningen består av: En orgie i planering. Semesterutläggningen på brandstationen tar tre månader i anspråk. Till grund ligger det jurister kallar den mest komplicerade lagen inom arbetsrätten - trots ny förenklad version.

<p>Brandkårsutryckningarna under sommaren är lika många som under vintern, om inte fler, med tanke på skogsbränder och det stora antalet semestertrafikanter. Att få ihop brandmännens sommarsemestrar är ett </p> <p>pussel, som börjar redan i januari. </p> <p>Semesterplanerandet hos Södertörns brandförsvarsförbund börjar med att de 270 brandmännen på nio brandstationer i Stockholms län lämnar in sina önskemål. </p> <p>- Så var det inte förut, då blev de tilldelade semester, förklarar personalchefen Hannele Holmsten. </p> <p>Men för tredje året i rad har brandmännen lämnat in önskemål om när de vill ha sin sommarsemester. Lagen säger att den ska förläggas under juni, juli och augusti. Men för brandmännen gällde tidigare dessutom maj och september. </p> <p>Nu har de fyra månader att välja på: juni-september, enligt ett lokalt träffat kollektivavtal. (Brandmännen är organiserade i Kommunalarbetareförbundet.) Chefen ska sedan tillsammans med de andra stationernas chefer för samma skift försöka pussla ihop önskemålen. Varje station tilldelas en sommarvikarie per skift. </p> <p>- Första året var det mycket gnissel, men det blir bättre och bättre för varje år som går, säger Hannele Holmsten.</p> <p>Hon menar att brandmännen inte var vana att jämka ihop sina semesterplaner. </p> <p>- Vi börjar redan i januari att planera, den sista mars ska det vara klart. Den 1 april ska alla veta när de har semester.</p> <p>På varje station finns fyra vaktlag så att dygnets alla timmar kan täckas in. Minimibemanningen på varje vaktlag är 5+1; fem brandmän och en styrkeledare. Bland dem ska det finnas en rökdykare och en rökdykarledare. </p> <p>Tack vare att den tvååriga eftergymnasiala utbildningen "Skydd mot olyckor" inrättades har det blivit lättare att få tag i vikarier. Men för att jobba som rökdykarledare räcker det inte att ha gått färdigt utbildningen, för den uppgiften krävs det dessutom två års erfarenhet plus kontinuerlig utbildning.</p> <p>- Förändringen i semesterlagen ändrar inte så mycket för oss, eftersom vi har semestern reglerad i kollektivavtalets allmänna bestämmelser, säger Hannele Holmsten.</p> <p>- Vi trodde att det skulle bli förändringar. Men det blev det inte, så vi fortsätter som vanligt, säger Eva Lelky, löneadministratör.</p> <p>Styrkeledaren lägger in semestern i försystemet och skickar en undertecknad semesterlapp till Eva Lelky. Uppgifterna exporteras till lönesystemet vid månadens slut.</p> <p>Brandmännen har tolv månadslöner oavsett semester eller om de är i tjänst. Under de 25 semesterdagarna har de ett semestertillägg. Tillägget är 0,605 procent av månadslönen inklusive ersättningen per semesterdag. Månadslönen för en vikarie med erfarenhet är 20 000 kronor i månaden, 19 500 för en som kommer direkt från utbildningen. </p> <p>Den fasta ersättningen för obekväm arbetstid är för närvarande 2 940 kronor i månaden. Den som får semestern förlagd till september får 2 000 kronor extra per vecka. Men det gäller bara om verksamheten kräver det, sommarsemester ska läggas ut i möjligaste mån under juni-augusti. </p> <p>Att de nya semesterreglerna inte har någon större betydelse när det finns kollektivavtal är inte konstigt. Kurt Eriksson, Medlingsinstitutets chefsjurist, hade kollektivavtalen som förebild när han utredde hur semesterlagen skulle kunna förenklas. </p> <p>Ett kollektivavtal har dock ändrats med hänsyn till reglerna och det är just Kommunals. Tidigare kunde de som var visstidsanställda i sex månader avstå från semesterdagar med semesterlön och i stället få semesterersättningen när hon eller han slutade. </p> <p>I nuvarande semesterlag går en gräns vid tre månader. Vilket Kommunals avtal har anpassats till. </p>

Semesterlagen ändrades den 1 april

Kurt Eriksson, Medlingsinstitutets chefsjurist, hade uppdraget att förenkla semesterlagen. I november 2008 presenterade han sitt förslag. Eftersom kollektivavtalen ansågs enklare än reglerna i lagen, tog han avtalen som förebild och föreslog att arbetstagarna skulle ha samma lön under semestern som annars plus ett tillägg på 0,43 procent av månadslönen (1,82 procent av veckolönen). Procentregeln, 12 procent av årslönen, fick vara kvar för dem som har timlön eller rörlig lön. Men den ändrades så att ingen semesterlön, vare sig för sparad eller ordinarie semester, ingår i beräkningsunderlaget. Semesterlön för sparad semester ska beräknas på samma sätt som semesterlön för ordinarie semester, SOU 2008:95. I en debattartikel i Lag & Avtal 1/2009 ifrågasatte advokat Lars Hartzell om förslaget verkligen innebar en förenkling.

- Kanske hade reglerna kunnat bli enklare om vi haft mer tid på oss, men ett visst mått av beräkning måste ändå till, menar Kurt Eriksson.

När regeringen lade fram En förenklad semesterlag, proposition 2009/10:4, till riksdagen krävde S, MP och V att den skulle dras tillbaka. De var kritiska till att frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada skulle upphöra att vara semestergrundande om frånvaron är långvarig.

Men riksdagen klubbade förslaget i november. De nya reglerna har trätt i kraft.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt