DO förlorade första målet om anpassning

2010-02-24 21:00 Elisabet Örnerborg  

Det var inte skäligt att kräva att Försäkringskassan skulle anpassa arbetet som utredare/bedömare till den blinda arbetssökande juristen, avgör Arbetsdomstolen.

En blind jurist sökte 2006 ett jobb som utredare/bedömare vid Försäkringskassan i Huddinge. Vid anställningsintervjun förklarade hon vilka svårigheter som kunde uppkomma och hur de kunde avhjälpas. Hon fick sedan beskedet att hon visserligen väl uppfyllde kraven på kompetens och erfarenhet, men att hon inte kunde få jobbet då huvudkontorets ärendehanteringssystem inte gick att använda ihop med en punktskriftsanpassning.

DO: Försäkringskassan diskriminerade den blinda juristen och ska därför betala 70 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan.

Försäkringskassan: Juristen diskriminerades inte. De krav på anpassning som måste göras för att hon skulle kunna anställas var alltför omfattande och därför inte skäliga.

Arbetsdomstolen: För att försöka se till att den funktionshindrade kommer i en med andra jämförbar situation är arbetsgivaren skyldig att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder.

En arbetsgivare som nekar en funktionshindrad anställning trots att funktionshindret med skäligt stöd hade kunnat elimineras eller tillräckligt reduceras, gör sig skyldig till diskriminering.

Vid bedömningen av vad som är skäligt ska hänsyn tas till vad åtgärderna kostar i förhållande till arbetsgivarens ekonomiska förmåga och hur länge anställningen kan förväntas vara.

Parterna i målet är överens om att Försäkringskassan hade behövt vidta stöd- och anpassningsåtgärder. Tvisten gäller om åtgärderna kan bedömas som skäliga. Att Försäkringskassan inte varit förutseende nog att se till att det interna dataprogrammet skulle fungera med skärmläsarprogram och därmed vara tillgängligt för blinda är en sak, men det kan inte anses skäligt att kräva att det ska omprogrammeras.

En omprogrammering skulle ta 20 000 timmar. Inte heller är det skäligt att som do kräva att hon med stöd av ett arbetsbiträde alternativt genom en mindre omprogrammering av systemet skulle kunna söka upp den information hon skulle behöva för jobbet. Att med hjälp av utskrifter, skanner, översättning till ordbehandlingsprogram, tillgängliggöra all behövlig information framstår som en alltför tidsödande och omfattande åtgärd.

Till detta kommer att hon därutöver hade krävt stöd av ett arbetsbiträde för att kunna tillgodogöra sig handskriven text. Förslaget torde innebära att Försäkringskassan i praktiken hade behövt anställa två personer för att utföra en persons arbetsuppgifter.

De moment som juristen ensam skulle ha kunnat utföra torde gälla enbart själva bedömningen av rätten till sjukpenning respektive ersättning och utformningen av beslutet, skriver Arbetsdomstolen.

Domslut: Försäkringskassan diskriminerade inte den blinda juristen när hon sökte tjänsten som utredare/bedömare. ad avslår enhälligt dos talan och do ska ersätta Försäkringskassan för dess rättegångskostnader på 60 000 kronor.

Läs fulltextdomen

Dom: 13/10 den 17 februari 2010.

Mål: A 59/08.

Parter: Handikappombudsmannen stämde Försäkringskassan. Diskrimineringsombudsmannen tog sedan över målet.

Saken: Var kravet på anpassning av arbetsplatsen till den funktionshindrade juristen skäligt?

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna