Dövas riksförbund tar tolkkostnaderna till FN

2018-02-22 00:00 Jonna Söderqvist  
Richard Sahlin undervisar på Stockholms universitet. Med på före­läsningen är en tolk som översätter Richards tecken till talade ord. Foto: Jörgen Appelgren

DISKRIMINERING. Sveriges dövas riksförbund tar Richard Sahlins fall till FN. Arbetsdomstolens dom visar att det är satt i system att diskriminera döva, anser SDR.

Sveriges dövas riksförbund, SDR, har tillsammans med föreningen Lagen som verktyg lämnat in ett klagomål mot Sverige till Förenta nationerna, FN.

SDR anklagar den svenska regeringen för strukturell diskriminering av döva och hörselskadade genom att inte säkerställa teckenspråkstolk i arbetslivet. Det är FN-kommittén, som övervakar att staterna följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som kommer att avgöra ärendet. Sverige har ratificerat FN-konventionen som säger att alla människor ska ha rätt att leva och verka i samhället, arbeta på samma villkor som alla andra. Huvudargumentet i klagomålet är att statens agerande brutit mot den här konventionen.

I höstas fastslog Arbetsdomstolen som sista svenska rättsinstans att det inte var inte var skäligt att kräva att Södertörns högskola skulle betala tolkkostnaderna på cirka en halv miljon kronor per år. Richard Sahlin diskriminerades med andra ord inte när högskolan inte anställde honom på grund av de höga tolkkostnaderna, ansåg domstolen.

SDR anser däremot att det är en form av strukturell diskriminering av döva och hörselskadade i arbetslivet som har lett fram till den här domen. Den svenska regeringen har alltför länge ignorerat dövas och hörselskadades rättigheter i arbetslivet, påpekar SDR som ser det här som en principfråga.

– Domen visar att det ingår i systemet att tillåta diskriminering. Arbetsdomstolen gör uttalandet att tolkkostnaderna inte är arbetsgivarens ansvar. Det är i linje med vad vi också anser, men vem ska ta ansvar för tolkkostnader? Det här är ett problem som regeringen måste lösa, säger förbundsordförande Åsa Henningsson på SDR.

Konsekvensen av AD-domen blir enligt henne ett tydligt brott mot konventionen, eftersom den svenska staten har förbundit sig till att den typen av diskriminering inte ska förekomma.

– Regeringen måste se över sitt ansvar för att uppfylla det man lovat. Statens ansvar ska också omfatta tolk i arbetslivet. Det är en återkommande kostnad och den kan inte ligga hos arbetsgivaren, säger Åsa Henningsson.

Det här är det andra klagomålet som berör arbetslivet från Sverige till FN. Det första klagomålet lämnades år 2011. Det handlade om en synskadad jurist som hade sökt jobb hos Försäkringskassan, men trots att hon var den mest meriterade fick hon inte jobbet. Inte heller då ansåg AD att det handlade om diskriminering, eftersom det hade krävts för mycket av Försäkringskassan att anpassa arbetet till henne. Inte heller FN-kommittén ansåg att det handlade om diskriminering. Men nu hoppas Åsa Henningsson att FN-kommittén ser att Sverige har brustit i sitt ansvar. Hon är övertygad om att kommittén kommer att följa SDR:s linje.

– Får vi ett positivt besked hoppas vi att regeringen därefter åtgärdar bristerna och att det offentliga tar ansvaret för tolkkostnaderna i arbetslivet.

Härnäst kommer FN-kommittén att besluta huruvida den tar upp klagomålet eller inte.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna