Drogtester löser inte alla problem

Lars Sydolf och Fredrik Ljung anser att Integritetsutredningens lagförslag (sou 2009:44) skulle försvåra rehabilitering av medarbetare med alkohol- och drogproblem. De påstår till och med att utredarens förslag i praktiken innebär att man lagstiftningsvägen stänger dörren för rehabilitering av medarbetare med alkohol- och drogproblem.

Sydolf och Ljung gör en mycket initierad beskrivning av drogproblematiken och i den delen har vi inga invändningar. Däremot är deras artikel i övrigt enligt vår uppfattning överdriven och missvisande på flera punkter.

Ett exempel är att de helt utelämnar att medicinska undersökningar även ska kunna användas i verksamheter "av speciell karaktär". Här har det uppmärksammade Fryshusmålet, ad 3/2001, stått i förgrunden. Även i sådana verksamheter anser utredningen att intresset av att genomföra drogtester kan väga över intresset av skydd för den personliga integriteten.

Ett annat exempel är att de påstår att utredningen inte vill tillåta utandningstester i andra sammanhang än alkolås i fordon. Det utredningen föreslår i denna del är dock endast att användandet av alkolås i fordon helt ska undantas från regleringen av medicinska undersökningar. Övriga utandningsprover omfattas av samma regler som andra drogtester.

Vidare gör de gällande att slumpvisa tester riskerar att bli olagliga med utredningens förslag. Slumpvisa tester för berättigade ändamål kommer dock att vara tillåtna, liksom om arbetsgivaren tecknar ett kollektivavtal som tillåter slumpvisa tester.

Vi anser också att den betydelse som Sydolf och Ljung tillskriver drogtester i det drogförebyggande arbetet på arbetsplatserna är överdriven. En mer nyanserad syn kan man få om man konsulterar Alna, vars huvudmän är arbetsmarknadens parter. Alna varnar för att det finns en övertro på positiva effekter av att införa drogtester, att drogtester tenderar att ersätta andra viktiga insatser mot alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen och att det finns risk för att man använder sig av mer polisiära kontrollåtgärder i stället för att bygga upp en verksamhet som bygger på förtroende mellan människor. Enligt Alna finns det branscher, arbetsplatser och situationer där drogtester kan vara motiverade, men drogtester bör inte införas villkorslöst. Man bör göra en ordentlig analys av för- och nackdelar och överväga vilka andra möjligheter som finns för att nå samma resultat (www.alna.se).

Inom idrottsrörelsen är det noggrant reglerat vad som ska gälla i fråga om doping. Det handlar om klara regler och säkra rutiner som alla känner till på förhand. Godtycke får inte förekomma och provsvaren måste vara tillförlitliga. Bland annat finns det krav på att proven ska analyseras på ett ackrediterat (godkänt) laboratorium. Alla inser nog varför det måste vara så.

Inom arbetslivet finns ingen motsvarande reglering. På det offentliga området finns visserligen ett visst skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Men i övrigt är det arbetsgivaren som ensidigt bestämmer när drogtestning ska ske, hur det ska gå till och hur testresultaten ska analyseras. Den som vägrar att underkasta sig provtagning blir uppsagd. Enligt Arbetsdomstolens praxis ska det till närmast extrema omständigheter för att en uppsägning ska kunna underkännas.

Utredningen om integritetsskydd i arbetslivet vill råda bot på denna "laglöshet". Lagförslaget innebär att drogtestning får förekomma i alla verksamheter där det finns rimliga skäl till det, både i den privata och i den offentliga sektorn. Samtidigt uppställs krav på till exempel att testerna genomförs av hälso- och sjukvårdspersonal och att proven analyseras av ett ackrediterat laboratorium.

En del av kritiken mot domen i Fryshusmålet har varit att det inte fanns några i förväg bestämda regler om drogtester på arbetsplatsen.

Sett som en helhet överväger dock förslagets förtjänster.Två principer står mot varandra. Den princip som gäller idag är arbetsgivarens godtycke. Den princip som utredningen föreslår innebär en avvägning mellan arbetstagares och arbetssökandes intresse av skydd för den personliga integriteten och de motstående intressen som finns på arbetsgivarsidan.

Lars Sydolf och Fredrik Ljung tycks lovorda den första principen. Vi anser att utredningen på det hela taget tagit fram ett mycket bra och väl balanserat lagförslag.

Anders Hult, Samuel Engblom