”En omotiverad lön borde kunna sänkas”

2014-06-24 08:22 Lennart Kriisa  
Jonas Stenmo tror att arbetsgivarna blir piggare på att rätta till osakliga löneskillnader om det finns möjlighet att sänka en omotiverat hög lön. Foto: Jörgen Appelgren

Jonas Stenmo, arbetsrättschef på Almega, tycker att vi snöat in på diskussionen om fasta eller tidsbegränsade anställningar. Han har en rad andra förslag för att modernisera arbetsrätten. – Inom vissa delar kommer vi inte framåt, då måste vi tänka friare inom andra, säger han.

Ni är kända för att vinna i Arbetsdom­stolen, håller det i sig?

– Vårt rekord är 25 segrar i rad. Nu har vi en och annan plump i protokollet, men vi vinner nästan alltid. Fast bara var tionde tvist leder till dom, i resten av fallen blir det förlikning.

Varför driver ni inte vidare oftare?

– Vi låter domstolen avgöra tvisten bara om vi är relativt säkra på vinst. Eftersom arbetsgivaren måste betala lön fram tills tvisten är avgjord blir det för dyrt. Med nuvarande regler får inte arbetsgivaren en ärlig chans att pröva tvisten i domstol.

Du hoppas att politikerna ska ändra lagen?

– Ja, vi välkomnade utredningen om att begränsa arbetsgivarens skyldighet att betala lön medan tvisten pågår. Mitt förslag är att arbetsgivaren ska sätta in lönen på ett spärrat konto under tvistetiden. Vid en vinst betalas summan ut till den som vunnit. Arbetstagaren måste förstås betala tillbaka a-kassan vid vinst. Med en sådan lösning kan ingen processa på den andres bekostnad.

Varför är det så svårt att ändra på arbetsrätten?

– Det finns starka intressen, särskilt på den fackliga sidan. Se bara på hur förhandlingarna körde fast om att byta turordning mot kompetens. Men en förändring är nödvändig, särskilt när det gäller kollektivavtalen.

Vad är problemet med kollektivavtalen?

– Arbetsgivaren måste få ett incitament för att teckna kollektivavtal, något som kan ge fördelar. I dag tecknar arbetsgivarna kollektivavtal för att de känner sig utpressade. En del väljer därför att stå utanför och det skadar den svenska modellen. Det skulle vara trevligt att bli uppringd av ett företag som verkligen vill ha ett kollektivavtal.

Vilka fördelar tänker du på?

– Lokal lönebildning och flexibla anställningsformer. Några kollektivavtal innehåller flexibla anställningsformer, till exempel inom personlig assistens, då ringer företagen och frågar efter kollektivavtal. Om facken fortsätter med sin stenhårda linje, i stället för att anpassa kollektivavtalen till branschens behov, då kommer allt att sluta i kaos.

Vilka lagar vill du förändra?

– Till viss del handlar det om att bevara möjligheterna, som att kunna anställa på viss tid. Jag hör ju de fackliga kraven om att visstidsanställningarna ska begränsas, men då kommer vi att få fler uppsägningar på grund av arbetsbrist, en tillsvidareanställning blir inte lika mycket värd. Vi kommer också att få fler bemanningsanställda.

Jag hör mest att facken vill begränsa staplandet.

– Reglerna kring uppdragstagare och arbetstagare borde i stället luckras upp. Ta tim- eller behovsanställda som exempel, nu måste de sitta hemma och vänta på att arbetsgivaren ringer. Som uppdragstagare skulle de kunna marknadsföra sig och jobba för flera olika företag. När uppdragen blir fler kan verksamheten utökas genom att uppdragstagaren i sin tur anställer. Det är roligare att vara företagare än timanställd.

Något mer du vill ändra på?

– Det pratas mycket om lönediskriminering och krav på årliga lönekartläggningar. Om arbetsgivaren finner osakliga löneskillnader ska de rättas till genom lönehöjningar. I stället behöver arbetsgivaren incitament för att självmant leta upp och rätta till eventuella osakliga löneskillnader. Då vore det bättre om arbetsgivaren hade möjlighet att som alternativ sänka lönen för den som har en osakligt hög lön. Det är väl orättvisan vi vill åt, inte ett högre kostnadsläge i företagen? En sådan regel kan införas i diskrimineringslagen.

Ska en sådan sänkning kunna prövas?

– Javisst, Arbetsdomstolen kan få avgöra om lönesänkningen berodde på osakliga löneskillnader. Lagen om anställningsskydd är så trubbig, om du inte presterar tillräckligt ska du ut. Om arbetsgivaren hade möjlighet att justera lönen när den inte är motiverad, då skulle bara vetskapen därom ge en produktivitetshöjning i hela landet.

Jonas Stenmo

Titel: Chefsjurist på Almega. Ansvarig för juristerna som driver process för arbetsgivarnas räkning. Runt 11 000 företag, med totalt 500 000 anställda, är medlemmar i Almega.

Ålder: 49.

Bor: Sollentuna.

Familj: Fru och fyra söner.

Utanför arbetet: Tennis. Skjutsar barnen till träningar och tävlingar i tennis, spelar själv ett par gånger i veckan.

Bakgrund: Arbetsrättsjurist och förhandlare vid Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation, BAO, därefter Svensk Handel och Tjänsteföretagen.

Läs fler intervjuer med arbetsrättens makthavare

Här hittar du samtliga möten med makthavare från fackförbund, arbetsgivare och andra nyckelpersoner inom arbetsrätten: Lennart Kriisa möter makthavarna

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer