En resning av mål mot Emmaboda Glas skulle bli unikt

2022-10-05 14:03 Calle von Scheele  
Arbetsdomstolen, Stora Nygatan 2 i Stockholm. Foto: TT

BAKGRUND. En resning i målet mot Emmaboda Glas skulle bli unik. Vid inget av de få tillfällen när Högsta domstolen beviljat resning i arbetsrättsliga domar har striden handlat om en ny oönskad rättstillämpning.

På de senaste 50 åren har Högsta domstolen bara vid fyra tillfällen beviljat resning på grund av domar i Arbetsdomstolen. Inget av fallen handlar om en så pass omfattande fråga som resningsansökan för Emmaboda Glas. Den rör hur lagen om rekonstruktion i framtiden ska tillämpas när det gäller lönefordringar.

Arbetsgivarna hävdar att domen inte bara strider mot gällande lag utan också leder in på en helt ny rättstillämpning som kommer att försvåra rekonstruktioner och leda till fler konkurser.

De tidigare beviljade fallen har handlat om tillvägagångssätt i den berörda förhandlingen, visar en sammanställning som ordföranden i Arbetsdomstolen Sören Öman har på sin hemsida.

När Högsta domstolen 1969 beviljade resning handlade det om att Arbetsdomstolen avvisat ett mål vid huvudförhandling eftersom kollektivavtalet mellan parterna innehöll en skiljemannaklausul. Invändningen borde ha gjorts före huvudförhandlingen. Målet skulle återupptas av Arbetsdomstolen.

Därefter dröjde det lite över 20 år innan Högsta domstolen beviljade resning igen 1990. Det fallet handlade om Arbetsdomstolens beslut om ersättning av rättegångskostnader. I den delen skulle Arbetsdomstolen återuppta målet och pröva ersättningen.

Sex år senare beviljades ett mål resning där först tingsrätt avvisat det juridiska ombudet för käranden som obehörig företrädare. En överklagan till Arbetsdomstolen ledde till samma beslut. Två av de kärande krävde resning och Högsta domstolens beslutet blev att Arbetsdomstolen för deras del skulle återuppta målet.

År 2009 inträffade det senaste fallet. Då handlade det om ifall krav på lönefordran kommit in i rätt tid eller preskriberats. Både tingsrätt och Arbetsdomstolen förklarade att talan var preskriberad. Högsta domstolen ansåg att fordran kommit in i tid och beslutade att Arbetsdomstolen skulle återuppta målet.

I fråga om det mycket omtalade Laval-målet begärde båda parter vid olika tidpunkter resning i Högsta domstolen. I båda dessa fall handlar det om hur lagstiftning skulle tolkas, men i inget av fallen ansågs Arbetsdomstolen ha felat.

Den som begär resning i Högsta domstolen i arbetsrättsmål har små chanser till framgång. Arbetsdomstolen är en specialdomstol som ska tolka arbetsrätten och ansvara för rättstillämpningen. Det begränsar Högsta domstolens möjligheter till beslut om resning, men dessa anses större när specialdomstolen tolkat allmänna rättsregler.

Möjligen kan arbetsgivarsidan och Emmaboda Glas lyckas ta sig igenom detta nålsöga och beviljas resning eftersom det handlar om lagstiftning kring rekonstruktioner.

Arbetsdomstolen är högsta instans i arbetsrättsliga mål. En resning innebär vanligtvis att domstolen ska återuppta målet och ta hänsyn till vad Högsta domstolen säger i sin argumentation för beslutet.

 

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen