Tidningen

EU-rätten sätter press på svensk diskrimineringsrätt

Erik Sinander. Foto: Lunds universitet

KOMMENTAR. Av den svenska diskrimineringslagens ordalydelse framstår det som att ”någon” måste ha blivit missgynnad för att det ska kunna bli fråga om diskriminering. Detta har under lång tid kritiserats för att inte vara förenligt med EU-rätten, eftersom det inte är möjligt att angripa diskriminerande åtgärder som saknar en identifierbar missgynnad person.

Erik Sinander

Publicerad 25 jun 2020 kl 00.00

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

Annons

Senast i december ställde Diskrimineringsombudsmannen (DO) en skrivelse till regeringen av vilken det följer att DO anser att diskrimineringslagen inte är tillräcklig. EU-domstolens dom i det italienska fallet ger DO vatten på sin kvarn.

Logga in här

Prenumerera på Lag & Avtal Digital

Tillgång till alla låsta artiklar, våra premiumnyhetsbrev,
e-tidningen på webben eller i appen. Ett år för 7 995 kr (ex moms).
Förnyas automatiskt. Avsluta enkelt.

Fortsätt →

Logga in här

tidningen diskriminering

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

”Det ingår i ens kommunikativa uppdrag att vara så begriplig man kan”

Domare skriver gärna domar som en deckare, där avslöjandet kommer sist. Men domar är inte deckare, utan de är brukstexter, konstaterar Fredrik Bohlin.

Premium

"Det är ett problem när vi inte får vägledning"

För Arbetsdomstolen är dess domar det främsta sättet att kommunicera kring vad som gäller på det arbetsrättsliga området. De ska ge klarhet i rättsläget och vägledning. Som första och sista instans ska domarna vara begripliga. Hur väl lyckas det?

Konsult: Hur många månadslöner har jag rätt till från kundföretaget?

Jag jobbar som konsult på ett större teknikkonsultbolag. Vi jobbar ofta med längre projekt och har varit uthyrd till samma företag i två år. Kundföretaget har sagt att de inte vill anställa mig. Har jag nu rätt till två månadslöner från kundföretaget? Och ifall jag är kvar ytterligare 24 månader får jag två nya månadslöner då?

Premium

Banbrytande dom mot dubbel pension

TJÄNSTEPENSION. Ett polskt bolag har vunnit över försäkringsbolaget Fora i ett mål som avgjorts av skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar. Domen kan få följder för många utstationerade bolag i Sverige.

Premium

Kaos och oenighet när EU-direktiv ska följas

Arbetstidsnämnden för kommuner och regioner ska ge dispens från förbudet mot dygnslånga arbetspass. När nye ordförande Anders Ferbe tillträdde hade arbetet präglats av djupt oeniga parter, få beslut och två ordföranden som hoppat av på kort tid.

HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!

E-postAre you machine?

Premium

Ny bok: Kollektivavtalet som ett livslångt tvångsäktenskap

Erland Olauson har skrivit en bok om centrala kollektivavtalsförhandlingar. Den beaktar alla möjliga slags hänsyn till realiteter som parterna måste ta. Juridiken är bara en faktor.

Behöver vi enhetliga regler för distansarbete?

På vårt företag låter vi enhetscheferna bestämma själva över villkoren för distansarbete. Därmed har olika enheter olika regler och en del anställda tycker att det är orättvist. Behöver vi införa enhetliga regler eller åtminstone kunna motivera varför vissa villkor gäller på en enhet, men inte på en annan?

Premium

Höörs kommun stäms för uppmärksammat fall med lärare

Bråk mellan en lärare och elev ledde till att eleven fälldes i domstol för hot mot tjänsteman. Ändå blev läraren avskedad. Nu stämmer fackförbundet Sveriges lärare kommunen för olagligt avskedande.

Efter första yttrandet: "Angeläget att nämnden noga håller sig till sitt mandat"

I Huvudavtalsnämndens första yttrande ser vi hur organisationerna bakom principöverenskommelsen gör anspråk på att vara den instans som bestämmer över tolkningen av en lag som gäller inte bara för dem, utan också för andra. Det skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin med anledning av nämndens första yttrande.

Lars Dirke vill förnya sättet att skriva dom

Lars Dirke är chef för Arbetsdomstolen sedan september. I vår hoppas han på att få i gång diskussionen med parterna om hur domarna ska utformas på bästa sätt.