Facken säger okej till sänkta ungdomslöner

2012-06-13 23:00 Elisabet Örnerborg  

Nu går facket med på sänkta ungdomslöner. I det ena avtalet efter det andra införs ungdomspraktik – för ungdomar som gått gymnasiet.– Vi vill utveckla de här yrkena till att bli något att stanna kvar i, säger John Haataja, Handels avtalssekreterare.

IF Metall var först ut. I årets avtalsrörelse hakade Handels och Svensk Handel på, sedan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting. Nu kräver också arbetsgivarorganisationen Visita att Hotell- och restaurangfacket ska gå med på ungdomspraktik.

Handels har gått med på ettårig ungdomspraktik i sitt avtal med Svensk Handel, trots att det innebär sänkta löner för de unga. Den utbildning som ingår i praktiken ska motsvara lönesänkningen, framhåller John Haataja.

Men det är bara ungdomar som går ut gymnasiets handels- och administrationsprogram som kan komma ifråga. När de börjar praktiken får de högre lön än de som kommer direkt från gatan och saknar branschvana. Efter genomförd praktik får de ytterligare löneförhöjning.

– Vi vill ha folk som kan bli kompetenta i handel och komma ifrån den genomströmning vi har i branschen i dag, säger John Haataja.

Att IF Metalls och Teknikföretagens lärlingsavtal, som träffades hösten 2010 hittills bara har lett till 41 jobb avskräcker inte. Underlaget för handelns avtal är större menar John Haataja. Omkring 3000 ungdomar går ut handels- och administrationsprogrammet varje år.

Även Kommunal har gått med på introduktionsanställningar till lägre lön. Förbundet har träffat en principöverenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att unga ska få utbildning och handledning till 75 procent av vanlig lön.

Överenskommelsen öppnar för att ungdomar utan gymnasieutbildning också kan komma ifråga. Men hur det ska se ut är än så länge oklart. Där­emot är det klart att ungdomar som har gått vårdprogrammet ska få möjlighet att komma in i arbetslivet genom en sådan anställning. De ska då inte gå på lägsta lön utan på en högre nivå. Och de ska garanteras fast jobb efter ett år. För Kommunal är det här ett sätt att komma tillrätta med de otrygga anställningarna i vården.

Men Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia är tveksam till att införa ungdomspraktik med 75 procent av ingångslönen, som arbetsgivarna vill.

I dag tjänar hotell- och restaurangbranschens ungdomar som jobbar heltid och har fyllt 18 år 14000 kronor i månaden.

– Våra unga säger att de måste få en lön som de kan leva på. Vi behöver inte heller fler ungdomar, varannan är ju ung i vår bransch, säger Ella Niia.

Hon tror att arbetsgivarnas krav skulle leda till ännu lägre genomsnittslöner att räkna procent på vid kommande avtalsförhandlingar.

Hotell- och restaurangfacket har varslat om strejk, när det här skrivs pågår medling.

Så fungerar lärlingsprogrammen hos olika yrkesnämnder

Inom några branscher svarar särskilda yrkesnämnder för yrkesutbildningen. Mest aktiv är Byggnadsindustrins yrkesnämnd, som utfärdar 4 000 till 6 000 yrkesbevis per år. Den som har gått byggprogrammet i gymnasieskolan ska vara anställd som lärling på en arbetsplats under cirka två års tid. Utbildningen är reglerad i avtal och dokumenteras i en utbildningsbok.

Byggnadsindustrins yrkesnämnd

Lärlingslönen för den som kommer från gymnasiets byggprogram är 65 procent av en yrkesarbetarlön. Därefter finns en lönestege: när lärlingen har gjort 6 800 timmar, varit intresserad, engagerad och hållit tider, får hen ett yrkesbevis och samma lön som de andra.

Målarbranschens yrkesnämnd

För målare är lärlingsperioden fyra år, men för den som valt måleri på gymnasiets byggprogram återstår två års betald praktik och de får då först 89:65 kronor i timmen. Lönen höjs sedan enligt en trappa efter antalet timmar i jobbet. Praktiken avslutas med ett gesällprov, som ska visa att lärlingen uppfyller branschens krav på yrkeskunskaper. En utbildad målares lägsta tidlön är 147 kronor i timmen. Den som inte har gått gymnasieprogrammet måste själv skaffa sig en lärlingsplats, timlönen är då 81:60 kronor för att efter 1700 arbetade timmar stiga till 89:65.

Elbranschens centrala yrkesnämnd

Den som gått elprogrammet kan bli avtalslärling under ett år. Företaget som anställer lärlingen ska vara godkänt av yrkesnämnden. Efter att avtalslärlingen arbetat ungefär 1600 timmar och klarat provet enligt säkerhetsföreskrifterna utfärdar yrkesnämnden ett certifikat.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer