”Fackliga trakasseras tills de säger upp sig”

2013-11-13 23:00 Redaktionen Lag Avtal  

Det svenska semesterparadiset Thailand har en stark och modern arbetsrätt - i alla fall på pappret. I praktiken finns flera brister, även om situationen långsamt blir bättre. Det hävdar flera experter på arbetsrätten i Thailand.

Thailand är en stor exportnation och mängder med utländska företag har förlagt produktion till Thailand tack vare en modern infrastruktur och ett gynnsamt investeringsklimat. Ett annat skäl är Thailands arbetsrätt som är modern, men inte alltför rigid.

Konflikter tenderar att lösas med kompromisser och fackförbund är tillåtna och får hållas så länge de inte blir för starka. Det är dock skillnad mellan praktik och teori och arbetsgivarna har mängder med kreativa lösningar för att urholka arbetsrätten.

Voravit Chavoenlert är professor i politisk ekonomi vid universitetet i Chiang Mai och har fokuserat sina studier på fackföreningsrörelser och arbetsprocesser i landet.

– Den stora frågan i Thailand är rätt­en att bilda fackföreningar. Det finns inget skydd för dem som försöker, säger han.

Ett exempel på den accepterande men försvårande kulturen är att fackföreningar är tillåtna. Men de måste registreras hos myndigheterna, vilket är en process som tar upp till två år.

– Företagsledningen står ofta myndigheterna nära och de får omedelbart tips om att arbetarna vill organisera sig. Det slutar ofta med att företaget sparkar dem som leder kampen, säger han.

Att organisera sig fackligt är i sig inte skäl för avsked. I stället väljer företagsledningen att köpa ut fackaktivisterna.

– Om det inte går trakasserar man dem tills de säger upp sig, berättar han.

Nu finns en stor skillnad mellan utländska och thailändska företag, där utländska är mycket mer förstående för facklig aktivitet. Stora bilproducenter som Toyota, Honda och Ford, som alla har stora fabriker i Thailand, har också starka lokala fackförbund.

– Men det handlar mest om deras internationella image, säger Voravit Chavoenlert.

Ett annat sätt att urholka de anställdas makt är att använda sig av inhyrd personal eller immigrantarbetare.

– De är inte lika benägna att organisera sig eller ställa krav, säger Voravit Chavoenlert.

Han beskriver sin syn på Thailands arbetsdomstol.

– Vi ser väldigt sällan utslag som visar vem som har gjort rätt eller fel och som kan bli prejudicerande. Utslagen är ofta kompromisser som alla kan acceptera, berättar han.

– Man vill inte skapa konflikter på arbetsmarknaden, säger han.

Peter Björk är ordförande i Svenska Handelskammaren i Bangkok.

– Thailands arbetsrätt är faktiskt relativt stark och arbetsdomstolens domar hamnar ofta på arbetstagarens sida, säger han.

Jittra Kotchadej, 41, är en välkänd facklig aktivist. Hon håller delvis med.

– Som enskild individ har du goda chanser att vinna ett mål, men om du representerar facket är dina chanser väldigt små, säger hon.

Hon jobbade tidigare på underklädstillverkaren Triumph, ett tyskt företag med produktion i Thailand.

Efter flera år av konflikter på hennes arbetsplats fick hon sparken. Hon anklagades för att ha förolämpat kungen och inte vara ”en god thailändska”.

Nu arbetar hon som fristående fackkonsult. En annan känd fackaktivist, Somyot Prueksakasemsuk, dömdes tidigare i år under kraftiga internationella protester till elva år fängelse, också han för att ha förolämpat kungen.

Det finns också många berättelser om att lokala fackaktivister helt enkelt betalas av företagen för att inte driva för hårda krav och hålla sina medlemmar lugna. Ett annat knep är att för­lägga produktion precis intill gränsen mot Burma. Arbetarna är burmeser som promenerar över gränsen varje dag.

– Här sker nästan aldrig några inspektioner från myndigheterna sida, säger Voravit Chavoenlert.

Thailand har också så kallade industrizoner runt om i landet dit man välkomnar företag. Dessa zoner kontrolleras av en myndighet i Bangkok till skillnad från de företag utanför zonerna som kontrolleras av lokala myndigheter.

– Av praktiska skäl kommer därför myndigheten i Bangkok väldigt sällan på inspektion till dessa industrizoner, säger professor Voravit Chavoenlert.

– Det handlar om att vara företagsvänlig, säger han.

Jittra Kotchadej, 41, är välkänd fackaktivist i Thailand. Efter flera års konflikt hos sin arbetsgivare, fick hon först rätt i arbetsdomstolen, men till slut fick hon sparken. Hon anklagades för att ha varit del i en konspiration att för­olämpa kungen, en anklagelse mycket svår att värja sig mot.

Michael Töppfer

Tre månaders mammaledighet – thailändsk arbetsrätt i 8 punkter

1. Anställda har rätt att vara sjuk­lediga. Upp till en månad är arbets­givaren tvungen att betala full lön. Sedan träder sociala försäkringar in och betalar halva lönen. I praktiken för­söker dock företag sparka långtids­sjuka.

2. Kvinnor har rätt till tre månaders betald mammaledighet. För den privata sektorn betalar företaget full lön i 45 dagar. För den resterande perioden betalas halv lön av sociala försäkringar. För statsanställda gäller full lön i tre månader. Här kan de anställda vara hemma ytterligare 150 dagar utan betalning.

3. För statsanställda gäller 15 dagars pappaledighet – som dock måste tas ut inom 90 dagar. Just nu diskuteras ett införande av pappa­ledighet för privatanställda.

4. Regeringen bestämmer minimilöner som arbetsgivaren är skyldig att följa. Löner förhandlas med den enskilde. På arbetsplatser med lokala fackförbund förhandlas lokalt. Finns anställda som inte är medlemmar i facket brukar de i praktiken åka snålskjuts på det som har förhandlats fram.

5. Vid nedskärningar väljer arbetsgivaren vilka som ska sparkas. De är dock tvungna att betala kompensation baserad på anställningsår.

6. Tvister avgörs i första hand av lokala så kallade trepartskommittéer, med representanter för staten, arbetsgivaren och arbetstagarna. Utslagen är inte bindande. Är man missnöjd går man vidare till Arbetsdomstolen.

7. Thailand har inte skrivit på två av ILO:s så kallade kärnkonventioner. Konventionen angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, som skyddar rätten till frivilliga kollektivavtal. Konventionen angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, som ger både arbetsgivare och arbetstagare rätt att bilda egna organisationer och genomföra kollektiva förhandlingar.

8. Bara två–tre procent av privatanställda är medlemmar i något fackförbund.

Redaktionen Lag Avtal

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer