– Felrekryteringar blir dyra för arbetsgivare

2011-11-16 23:00 Lena Gunnars  

Drogtester har blivit patentlösningen på alla problem, varnar LO.Men Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv försvarar testerna.<br>– Med nuvarande arbetsrättsliga regler kan det kosta arbetsgivaren mycket att göra felrekryteringar, säger han.

Drogtester används i dag både bland redan anställda och vid nyanställningar. Lars Gellner upplever att arbetsgivarnas intresse för dem ökat.

Men LO ogillar drogtester som första åtgärd. Sofie Rehnström, jurist på LO, uppmanar arbetsgivarna att i stället fundera på vilken sorts arbetsplats de vill skapa och hur relationen till de anställda ska se ut.

– Kanske finns det andra alternativ än drogtester. Om slumpmässiga prover ska tas, låt alla på företaget omfattas i så fall. Oftast är det bara arbetarna som ska utsättas för det här. Sedan är det viktigt med kollektivavtal där de här frågorna regleras, säger hon.

Sofie Rehnström poängterar att LO inte är emot att testerna används–?när de är befogade. Men då måste det gå att lita på hela säkerhetskedjan; att resultaten hanteras enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen och att de är tillräckligt tillförlitliga för att hålla i domstol.

– Det är en djungel när det gäller att hitta rätt tester. Det värsta som kan hända en arbetstagare som utsätts för ett felaktigt test är att den blir av med jobbet. Även om vi lyckas slå sönder provresultatet i domstolen hinner det bli fruktansvärda följder innan dess.

Lars Gellner håller med om att det kan vara svårt för arbetsgivarna att hitta laboratorier som är rätt ackrediterade för att utföra tester i arbetslivet. Om arbetsgivaren inte är säker på att analyserna är utförda korrekt kan det få stora konsekvenser.

– Om man tittar på AD:s praxis när det gäller rätten att kräva drogtester och skyldigheter för de anställda att medverka så ingår ett tillförlitligt test som ett kriterium.

AD har i tidigare domar kommit fram till att kärnkraftsarbetare och ställningsbyggare ska genomgå drogtester av säkerhetsskäl. Lars Gellner frågar sig vilka andra verksamheter som skulle kunna motivera tester.

– Det finns andra typer av verksamheter där en påverkad person kan orsaka mycket skada. Advokater eller börsmäklare till exempel, säger han.

För tio år sedan sades en av Fryshusets skolvärdar upp efter att han vägrat lämna urinprov. Arbetsgivaren misstänkte att han hade återfallit i ett narkotikamissbruk. Fackförbundet SKTF ansåg att Fryshuset överskridit gränserna för sin arbetsledningsrätt. Bland fackets argument fanns att Fryshuset inte bedrev någon riskfylld verksamhet. Ett eventuellt drogmissbruk hade kunnat avslöjas på ett mindre integritetskränkande sätt.

– Vi tycker inte att Fryshusdomen stämmer med Europakonventionen, säger Sofie Rehnström.

Båda sidor håller med om att rättsläget är osäkert.

– Frågan är alltid vad som händer när man säger nej till ett drogtest, säger Sofie Rehnström.

Sofie Rehnström, som tillsammans med Lars Gellner medverkade i Alnas seminarium om drogtester, råder arbetsgivarna att försöka komma överens med facket om en drogpolicy.

– Jag har varit med om att det blivit krigszoner när arbetsgivare ensidigt beslutat om att drogtester ska införas. Det är alltid bättre att börja med dialog.

– Jag är beredd att hålla med om det, säger Lars Gellner.

...

Läs mer:

Läs mer: Klarar du testet?

...

Läs mer, exklusivt för dig som prenmererar på Lag & Avtal!

Läs mer: Nya trenden: Testa hårstrån

Läs mer: Hon tog strid för sin integritet

Läs mer: Hon testar alla före anställning

Läs mer: ”Folk brukar alltid gnälla”

...

Prenumerera på Lag & Avtal!

Fyra domar i svenska drogtestmål

  • 1991 kom den första domen från Arbetsdomstolen om drogtester. Den gällde två ställningsarbetare vid en byggfirma i Sundsvall som hade vägrat att genomföra drogtester. De fick därför sparken. Enligt anställningsavtalet var ställningsarbetarna skyldiga att medverka , ansåg AD. Men eftersom arbetsgivaren inte gett dem tillräckligt lång betänketid hade byggfirman ändå inte saklig grund för uppsägningarna. Dom 45/91
     
  • 1998 Se sidorna 28–29 om domen mot en städerska på Oskarshamns kärnkraftverk som vägrade delta i drogtesten, med motiveringen att städning på kontor inte är ett säkerhetsklassat jobb. Dom 97/98
     
  • 2001 Arbetsdomstolen kom fram till att en skolvärd anställd av Fryshuset var skyldig att genomgå ett drogtest för att inte bli uppsagd. Mannen anställdes inom ramen för projektet Lugna gatan och var placerad på en gymnasieskola. I det fallet tog domstolen inte ställning till om drogtester fanns med bland anställningsvillkoren. Men enligt domen vägde arbetsgivarens intresse av att drogtesta honom tyngre än hans behov av integritet. Dom 3/01
     
  • 2002 En busschaufför vägrade medverka i ett oannonserat drogtest. Han bröt därmed mot företagets drogpolicy. AD ansåg ändå inte att arbetsgivaren hade saklig grund för att säga upp honom. Bussbolaget borde ha utrett omständigheterna mer , menade domstolen. Dom 51/02

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer