Förhandlare med gemensam agenda

2022-04-11 11:48 Kamilla Kvarntorp  
Pia Murphy, ansvarig förhandlare för läraravtalet hos SKR, Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef, och Ingrid Lindholm, Lärarnas Riksförbunds förhandlingschef. Foto: Kamilla Kvarntorp

TEMA FÖRHANDLINGAR. Lärarfacken och SKR är eniga om att arbetsmiljön för lärare måste förbättras. Men medan facken vill ha ett så detaljerat kollektivavtal som möjligt vill arbetsgivarorganisationen ha ett generellt avtal som ger deras medlemmar flexibilitet.

Det här är andera artikeln i ett tema om förhandling. Tidigare artikel:

Läs mer: ”Förhandlarna kan missa chanser till förlikning”

 

Den 7 april 2021 var skolavtalet för lärare och studie- och yrkesvägledare som är anställda inom kommunal sektor klart.

Lag & Avtal ville veta mer om hur kollektivavtalsförhandlingarna gick till och kontaktade var och en av de tre förhandlarna: Pia Murphy, ansvarig förhandlare när det gäller läraravtalet hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Lärarnas riksförbunds förhandlingschef Ingrid Lindholm och Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström. Lärarfacken förhandlar ihop som en juridisk person i Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds samverkansråd när de möter SKR.

Det visade sig att de tre ville bli intervjuade tillsammans, så vi träffades på SKR:s huvudkontor i Stockholm i början av mars.

Förhandlarna är tydliga med att de har en gemensam agenda: förbättrad arbetsmiljö.

– Våra diskussioner har i stor utsträckning handlat om vilka recept som gör skillnad för att komma till rätta med svårigheterna att rekrytera lärare. Det finns inte en kommun som inte in på huden känner att det är jättejobbigt och jättesvårt att hitta behöriga förskollärare och lärare i princip alla skolformer i alla kommuner. Det är en gemensam utmaning, säger Mathias Åström.

För att komma till rätta med problemet har parterna varit på besök tillsammans ute på skolor och förskolor. Syftet är att skapa en gemensam bild.

– Med en gemensam bild av verkligheten finns en grundförutsättning för att komma fram till en lösning. Det är inte alltid så enkelt att det är en sakfråga som ska lösas, säger Ingrid Lindholm.

Men parterna är förstås inte överens om allt. För att säkerställa så bra villkor som möjligt för medlemmarna vill lärarfacken till exempel ha ett så detaljerat kollektivavtal som möjligt, medan SKR vill ha ett mer generellt avtal.

– Våra medlemmar signalerar att de behöver ett avtal som ger flexibilitet i tillämpningen, säger Pia Murphy.

Arbetstiden är en fråga som parterna alltid har haft svårt att komma överens om. Många lärare vill att mängden undervisning regleras inom arbetstidsmåttet i kollektivavtalet.

– Konststycket är att hitta avtalsregleringar som ger ett skydd mot ohälsa. Men också en möjlighet att långsiktigt bedriva kvalificerad undervisning, säger Mathias Åström.

SKR:s medlemmar vill däremot inte reglera mängden undervisning i avtalet.

– Det faller inte väl ut att ha specifika siffror. Vi tycker att diskussionen om mängden arbetsuppgifter och vilken sorts arbetsuppgifter som ska utföras hör hemma mellan chef och medarbetare, säger Pia Murphy.

Parterna har alltså inte kunnat enas om en avtalslösning om regleringen av mängden undervisning.

– Det blir ofta arbetsgrupper av sådant som inte passar sig i en specifik avtalslösning, säger Pia Murphy.

Mathias Åström betonar att frågorna inte grävs ner och glöms bort i arbetsgrupperna.

– Vi har kommit överens om vad vi ska göra och varför vi ska göra det. Det ska hända saker mellan parterna centralt och lokalt i frågan som vi har diskuterat, säger han.

Skolarnas verksamhet är politiskt styrd. Det påverkar också det centrala förhandlingsarbetet. Ett exempel från den senaste avtalsrörelsen var det politiska beslutet om lovskola, det vill säga att elever i årskurs åtta och nio som inte är behöriga till gymnasiet ska kunna läsa upp sina betyg under loven eller direkt efter skolavslutningen.

– Vi behövde hitta ett sätt att reglera hur lovskolan ska bemannas och hur arbetet ska ersättas. Annars blir det stökigt lokalt med olika villkor för våra medlemmar. Och arbetsgivaren upplever det som svårt att hitta enhetliga villkor. Vi närmade oss varandra från olika håll. Vi hade den klassiska motsättningen, där vår utgångspunkt var så lite arbete för så mycket ersättning som möjligt. Men det handlade om att hitta en avtalsteknisk lösning som vi trodde skulle fungera, säger Ingrid Lindholm.

Lösningen blev att arbetsgivaren i första hand ska bemanna verksamheten så att arbete i lovskolan ryms inom den ordinarie arbetstiden. Går inte det kan arbetsgivaren träffa en överenskommelse med lärare om arbete under lovskolan. Om det inte är möjligt kan lärare beordras att arbeta i lovskolan, men ska då få kvalificerad övertidsersättning, det vill säga 240 procent högre lön per timme.

– Det är viktigt att det finns en möjlighet att välja en tillämpning som blir bra för den enskilda verksamheten, säger Pia Murphy.

Lärarfacken förhandlar ihop som en juridisk person i Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds samverkansråd när de möter SKR.

 

SKR OCH LÄRARFACKENS BÄSTA FÖRHANDLINGSTIPS

Fundera på vad arbetsgivaren vill, och hur våra behov kan formuleras som lösningar på arbetsgivarens problem. Vi är till exempel i behov av högre löner. Arbetsgivaren har ett problem med rekryteringen. Högre löner kan därför vara ett sätt att lösa arbetsgivarens problem med att rekrytera.

Släpp frågor där det inte går att komma vidare, och låt var och en fundera över hur vi ska lösa frågan. Annars kommer man inte fram till de frågor som det går att hitta en lösning på. Det är en stor vinst att lösa det som går att lösa.

Uppskatta motpartens kompetens. Det spelar ingen roll vem som besitter kunskapen.

Låt inte känslorna ta över under förhandlingarna.

Var inte rädd för att hamna i en konflikt, men sök den inte heller. Goda relationer är viktiga för att komma fram till ett bra resultat.

SKR OCH LÄRARFACKENS BÄSTA FÖRHANDLINGSTIPS

  • Fundera på vad arbetsgivaren vill, och hur våra behov kan formuleras som lösningar på arbetsgivarens problem. Vi är till exempel i behov av högre löner. Arbetsgivaren har ett problem med rekryteringen. Högre löner kan därför vara ett sätt att lösa arbetsgivarens problem med att rekrytera.
  • Släpp frågor där det inte går att komma vidare, och låt var och en fundera över hur vi ska lösa frågan. Annars kommer man inte fram till de frågor som det går att hitta en lösning på. Det är en stor vinst att lösa det som går att lösa.
  • Uppskatta motpartens kompetens. Det spelar ingen roll vem som besitter kunskapen.
  • Låt inte känslorna ta över under förhandlingarna.
  • Var inte rädd för att hamna i en konflikt, men sök den inte heller. Goda relationer är viktiga för att komma fram till ett bra resultat.

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen