Forskare avvisar lagändring efter handskakningsdomen

2018-09-20 00:00 Mikael Kindbom  

Reaktioner. Almega vill se en lagändring efter den så kallade handskakningsdomen. Tunga diskrimineringsexperter dömer dock ut möjligheterna att stoppa muslimer som vägrar skaka hand i arbetslivet.– Det är rent nonsens, säger Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap och huvudförfattare till kommentaren till diskrimineringslagen.

Almega tror att man kan göra ett tillägg till diskrimineringslagen som begränsar anställdas eller arbets­sökandes rätt att åberopa religionsfriheten när de vägrar skaka hand om denna vägran innebär att en annan person blir kränkt på grund av till exempel kön. Och enligt Lars Bäckström, arbetsrättsjurist på Almega, kränktes chefen i den aktuella domen på detta sätt när Farah Alhajeh sökte jobb i hans företag och hälsade med handen på hjärtat.

Trots praxis från Europadomstolen och EU-domstolen menar Lars Bäckström, som var ombud för Almega i handskakningsmålet, att det är möjligt att ändra diskrimineringslagen så att det inte kan krävas från någon att slippa skaka hand på jobbet.

– Som jag ser det skulle det inte utgöra några hinder. Men det måste naturligtvis tillsättas en utredning med experter som får ta tid på sig.

Susanne Fransson följer debatten kring handskakningsdomen med viss bävan. Hon är mycket kritisk till utspelet från Almega och Lars Bäckström om att ändra lagstiftningen.

– Han verkar sakna grundläggande kunskaper om diskrimineringslagstiftningen när han säger att den man som kvinnan vägrade skaka hand med diskriminerades. Den mannen hade inget skydd i det läget. Det är bara arbetsgivare som kan diskriminera i denna situation.

Lars Bäckström replikerar:

– Jag är medveten om att diskrimineringslagens diskrimineringsförbud inte omfattar situationen när en anställd eller arbetssökande kränker en chef eller annan kollega på grund av exempelvis kön. Min poäng är att kvinnan i fråga i samband med intervjun kränkte chefen på grund av kön, och det håller ju AD med om att hon gjorde, och att kvinnan därmed visade att det var stor risk att hon, om hon hade blivit anställd, skulle ha kunnat kränka andra, exempelvis kolleger, på samma sätt.

Kavot Zillén, juris doktor på Stockholms universitet med inriktning på mänskliga rättigheter, är tveksam till att ändra diskrimineringslagen så att arbetsgivare ska kunna kräva handskakning. Hon ifrågasätter också behovet av det.

– Man måste ställa sig frågan på vilket sätt personer av motsatt kön missgynnas av att de i stället för handskakning får en hälsning genom en hand på hjärtat. Att handskakning betraktas som en vedertagen form av hälsning innebär inte att andra uttryck för hälsning är mer eller mindre kvalificerade.

Sabina Hellborg, juris doktor på Stockholms universitet med inriktning på diskriminering, tror inte på en lagändring.

– Det är en konstig situation om politikerna ändrar lagen utifrån hur domstolen dömt. Det är ju domstolen som ska tolka lagen. Att ändra lagstiftningen tror jag inte skulle vara möjligt, snarare tolka den på annat sätt. Att göra undantag för sådana här specifika situationer blir konstigt lagstiftningstekniskt. Och sedan kommer nästa problem – att förena det med Europakonventionen och EU-domstolens praxis.

Handskakningsdomen

Ett tolkföretag hade inte rätt att avbryta ett rekryteringsförfarande med en kvinna som vägrade skaka hand med en manlig chef utan i stället hälsade med en hand på hjärtat. Arbetsdom­stolen anser att hon missgynnats på grund av sin religion.

Visserligen hade företaget ett berättigat syfte med sin policy att alla skulle behandlas lika oavsett kön. AD ansåg dock inte att policyn var lämplig och nödvändig för att säkerställa att före­tagets anställda lever upp till dess krav på jämställdhet.

Kvinnan hade därmed utsatts för indirekt diskriminering.

Kritiska röster efter domen

Efter domen översköljdes AD:s mejl av kritiska kommentarer kring domen.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet, och det expertvittne som DO åberopade i handskakningsmålet, är kritisk till AD:s agerande.

– Arbetsdomstolen borde kanske ha varit mer proaktiv och förklarat domen både för media och politiker.

– Med tanke på vinklingen i media och den tveksamma återgivningen som gjorts av domen är det inte oväntat med reaktionerna, säger Mohammad Fazlhashemi.

Martin Mörk, chef för DO:s processenhet och ombud i det aktuella målet, har också noterat det högljudda tonläget efter domen. Också DO har fått ta emot många arga mejl, betydligt fler än AD.

– Det är tråkigt att man inte verkar ha läst domen och ännu tråkigare att man inte förstår hur vårt rättssystem fungerar.

– Det är bekymmersamt i ett långt perspektiv att både DO och AD ifrågasätts på det här sättet.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna