Forskaren efter AD-segern: Jag utsätts för grova dödshot

2021-03-24 14:28 Elisabet Örnerborg  
VANN I AD. − Jag väntade på domen på hemligt ort, långt från Stockholm. Så kom ett glatt mejl och ett telefonsamtal. Alla grät, säger Linnéa Taylor. Foto: Privat

SVÅRA UPPSÄGNINGAR. Linnéa Taylor anklagades för forskarfusk, blev avskedad men vann sedan striden i AD. Nu lever hon på hemlig ort på grund av dödshot.

Forskaren Linnéa Taylor och hennes fackförbund, Sulf, vann i Arbetsdomstolen. Den enda av de sex domarna i avskedandemål som vanns av arbetstagarsidan i Lag & Avtals årliga genomgång.

− Jag väntade på domen på hemligt ort, långt från Stockholm. Så kom ett glatt mejl och ett telefonsamtal. Alla grät, säger Linnéa Taylor.

Lunds universitet hade fattat beslut om att hon gjort sig skyldig till oredlighet i forskning och därefter avskedat henne. Sacoförbundet Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, krävde att avskedandet skulle ogiltigförklaras och att hon skulle få skadestånd. För att kunna ta ställning till om avskedandet var lagligt grundat gjorde Arbetsdomstolen en egen utredning om anklagelsen om forskningsfusk. Det var en musstudie och en grisstudie inblandad.

− Jag är molekylärbiolog i grunden, läran om det som sker i celler. Jag disputerade om sjukdomar i ögat och trivdes väldigt bra med min forskning. Arbetet i sig är fantastiskt, kreativt, säger Linnéa Taylor.

Arbetsdomstolen fann det inte bevisat att Linnéa Taylor hade gjort sig skyldig till oredlighet i forskning och ogiltigförklarade avskedandet. Staten valde då att, enligt anställningsskyddslagens paragraf 39, köpa ut henne.

När Lag & Avtal kontaktar henne via mejl för att få veta hur hon går vidare efter segern i Arbetsdomstolen, vad hon arbetar med nu, visar det sig att just det får vi inte veta.

− Jag och min familj har skyddade personuppgifter på grund av mycket grova dödshot jag utsatts för. Hoten kommer från en person som med all sannolikhet varit aktivt inblandad i processen mot mig på Lunds universitet. Jag kan därför inte lämna ut information som gör att jag, min familj eller platser vi kan befinna oss på kan identifieras. Där ingår tyvärr information om specifikt vad jag sysslar med nu, skriver Linnéa Taylor.

När vi hörs på telefonen säger hon att hoten började komma i samband med att hon anmäldes för påstått forskningsfusk.

− Hoten kom från någon på Lunds universitet.

Hur vet du det?

− Det var meddelanden som trycktes in under kontorsdörren, lades i mitt postfack. Mina forskningsresultat förstördes och jag fick veta att jag skulle få dricka saltsyra tills jag dog om jag inte ”backade” eller ”höll käft”.

Hon blev tvungen att ha en vakt med sig på jobbet. Hon polisanmälde hoten och blev sedermera sjukskriven och hotades även i hemmet. Det ledde inte till något åtal, då inga fysiska bevis kunde säkras på hotbreven.

− Lunds universitet vägrade utreda eller förebygga hoten till dess att utredningen om forskningsfusk var klar. Universitetet skyddade hellre den som hotade än den som blev utsatt. Bristen på åtgärd gällande hoten fick universitetet kritik för av Arbetsmiljöverket.

När hon avskedades blev hoten än grövre.

− Jag fick veta att om jag överklagade skulle min son dö. Jag, min man och vår son lever under aktivt hot. Att ha skyddad identitet innebär förstås vissa problem i vardagen, eftersom jag inte ”finns” blir jag inte kallad på rutinkontroller i sjukvården, jag kan inte ingår avtal på nätet och så vidare. Men hellre det än att dö, säger hon.

När Linnea Taylor kom till huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen levde hon redan under skyddad identitet.

Hur var det att delta i rättegången?

− Det var precis som på film. Domstolens ledamöter och mina jurister var extremt professionella. Motståndarsidan däremot betedde sig lite underligt, de slamrade med pärmar, suckade och stönade och himlade med ögonen under tiden som jag och mina vittnen talade… Kanske hade de inte så mycket att komma med.

Sedan följde några märkliga veckor medan hon på hemlig ort väntade på att domen skulle meddelas. Efter det glädjande beskedet hände först ingenting.

− Lunds universitet verkade helt oförberedda på att förlora, vilket är märkligt med tanke på den ”bevisning” de presenterade i domstolen, anser hon.

Sedan valde universitetet att köpa ut henne med hjälp av paragraf 39 i Las. Linnéa Taylor har dubbla känslor inför utköpet.

− Å ena sidan har Lunds universitet fått utge ett stort skadestånd, som måste anses vara ett mått på hur dåligt man skött ärendet. Å andra sidan känner jag mig modstulen. Inget kan rå på deras gubbvälde. En myndighet i staten som skiter i lagar och regler och säger att här får du lite pengar så att vi slipper göra om och göra rätt. Jag får bära skulden för deras totala inkompetens.

Att hon är ung och kvinna, som är gift med en professor, är något som Linnéa Taylor tror har haft betydelse i det här.

Universitetet upphävde inte sitt beslut om att hon gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

− Jag har i princip ett näringsförbud. Jag kan inte jobba som forskare, trots att jag har bevisat i domstol att jag inte fuskat i min forskning. Det här får inte hända någon annan.

Därför driver hon en förvaltningsrättslig process mot Lunds universitet, som efter domen i AD vägrade rätta beslutet om att hon fuskat med forskningen. De hade inte rätt att fatta det beslutet, bland annat på grund av jäv, menar hon. Linnéa Taylor har också med stöd av Stellan Gärde, tidigare förbundsjurist hos LO-TCO Rättsskydd, klagat till Europadomstolen.

− Det är ett brott mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter att det inte går att överklaga universitetets/statens beslut om forskningsfusk, säger Linnéa Taylor.

Lunds universitet

Lag & Avtal mejlade tre frågor till Anna Johansson, pressekreterare för ledningen på Lunds universitet.

Vad universitetet gjorde och gör för att komma till rätta med hoten mot forskaren Linnéa Taylor?

− Forskaren är inte längre anställd på Lunds universitet och polisen får svara på om det finns en hotbild i hennes nuvarande liv utanför universitetet. Det är inget som Lunds universitet har kännedom om eller har för avsikt att utreda. När forskaren berättade om hoten 2017 tog Medicinska fakulteten detta på mycket stort allvar och tillsatte stora resurser för att forskaren skulle kunna känna sig trygg på sin arbetsplats. Forskaren fick personskydd och det anställdes väktare på hennes arbetsplats. Hoten polisanmäldes och utreddes av polis. Polisen lade ner ärendet och får svara på varför. Medicinska fakulteten utredde arbetsmiljöproblemen på forskarens arbetsplats och för frågor kring dessa hänvisar jag dig dit.

Ändras beslutet att Linnea Taylor gjort sig skyldig till oredlighet i forskning om förvaltningsrätten kommer fram till att en person i nämnden som fattade beslutet var jävig?

− Ett sådant ärende behandlas i det fall det skulle aktualiseras.

Har Lunds universitet någon kommentar till att Linnea Taylor med sitt ombud nu klagar till Europadomstolen?

− Nej. Det har Lunds universitet inga synpunkter på eller kommentarer till.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer