Först ut till friåret vill inte bli den sista

2006-09-21 05:00 Elisabet Örnerborg  

Så fort det blev möjligt tog hon chansen till ett friår med den bestämda inställningen att det skulle bli ett avbrott som inte liknade något annat.

- Jag kastade mig på möjligheten, tänkte att det finns risk för att det här inte får finnas kvar. Otroligt med tanke på arbetslinjen att socialdemokraterna gick med på att införa en sådan reform.
Anna-Klara Müntzing hörde talas om friåret redan 1994 när hon som socialsekreterare arbetade med arbetslösa och gjorde en studieresa till Danmark.
När friårsreformen genomfördes i stor skala här jobbade hon som socialpolitisk sekreterare för miljöpartiet i riksdagen - det parti som hade drivit frågan.
Det var förstås en bra förutsättning då ett villkor för att få friår är att chefen går med på det.
Reformen infördes den 1 januari 2005. I slutet på januari började Anna-Klara Müntzings fria år.
Hur klarade du dig på 80 procent av a-kassan?
- Jag hade lite sparat sedan tidigare men också bestämt mig för en lägre konsumtionsnivå. Jag har levt enkelt, men ändå rest.
Tågluffat till Venedig, bott på vandrarhem, följt årstiderna i naturen.
- Inte sedan jag var liten har jag haft den möjligheten. Att skruva ned tiden och kunna följa mina impulser.
Hon gick också en kurs i hur man startar eget, men lät det bero. Tills hon bestämde sig för att använda en del av sitt år till att skriva om friåret. Boken gav Anna-Klara Müntzing ut i egen regi med f-skattesedel.
- Jag kände en sådan enorm tacksamhet att jag ville att andra också skulle få upp ögonen för den här möjligheten.
Hur var det att komma tillbaka till jobbet?
- Det var en chock. Vad folk pratar, tänkte jag. Jag kände mig väldigt ovan och undrade hur jag skulle komma in i jobbet igen och om jag borde ha använt tiden till att hitta något annat att göra.
Hur blev det med den som vikarierade för dig?
- Först var det en tjej som blev gravid, sedan en annan arbetslös tjej, som utifrån sin erfarenhet på mitt jobb fick jobb på miljöpartiet i Stockholms stad.
Det stämmer överens med friårets fördelar, enligt utredningar som gjorts. Nackdelen är att den som tar friår riskerar att halka efter i löneutvecklingen.
Trots att hennes chef är positiv till hela idén fick Anna-Klara Müntzing ingen löneförhöjning det året hon var ledig från jobbet.
- Menar man allvar att man inte ska halka efter, så borde jag i år självklart ha fått förra årets miniminivå plus det här årets miniminivå och det individuella tillägget.
Bortsett från det är hon otroligt nöjd med sitt friår.
- Jag behöver inte längta efter att få vara mer för mig själv längre. Och jag har arbetslust.

Fakta

Kan du tänka dig att ta friår?

Ingemar Hamskär, Chefsjurist på TCO:
- Nej, ett friår skulle riskera att man hamnade "offside" inom sakområdet - och att komma igen efter en så lång tid skulle bli mycket tufft om ens möjligt.
- Jag försöker istället att skapa förutsättningar att klara ett tidvis tufft arbetsklimat med fria "tidsöar" i vardagen och en längre sammanhållen semester på min "egen" ö.

Karin Furevik, Personaldirektör på Systembolaget:
- Nej, jag har ett så omväxlande och stimulerande jobb. Jag har ingen önskan att avstå det för att göra annat.

Britt-Marie Karaschin, Rektor för Kryddgårdsskolan i Rosengård, Malmö:
- Inte med den ekonomiska ersättning som det är nu. Jag vill hellre spara det till att gå lite tidigare i pension, tar man ett friår tappar man fart? Men man kan ju faktiskt dela upp ett friår, då skulle det kunna komma ifråga.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer