”Ganska fritt fram att kontrollera anställda”

2014-12-29 14:30 Anna Hjorth  

Arbetsgivare hävdar säkerhet. Medan kritiker pekar på integritetskränkning och missbruk av information:– Det är viktigt att det som görs i syfte att skydda en bussförares säkerhet, inte sedan används arbetsrättsligt för att säga upp honom, säger Peter Larsson på Kommunal.

Övervakningen i arbetslivet har ökat. Det förs visserligen inte statistik på området, men experter och aktörer, som Lag & Avtal har varit i kontakt med, är eniga. Ett exempel där det dock finns tydliga siffror är antalet utdrag ur belastningsregistret, gjorda av privatpersoner för att lämna till presumtiva arbetsgivare. På tio år har de ökat från 40 000 till 199 000.

På frågan om det är något som är bra eller dåligt går dock meningarna isär. Enligt Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Lars Gellner kan kontroller vara befogade bland annat eftersom det är ett stort åtagande att anställa någon.

– Kontroller av anställda av olika slag har ju alltid funnits, däremot gör ju tekniken att det är enklare i dag än tidigare. Förr hade vi stämpelklocka, nu har vi datorer.

På fackets juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, är Annett Olofsson förbundsjurist. Hon tror att många arbetsgivare över­vakar de anställda helt enkelt för att de kan.

– Jag tror att de är mycket medvetna om att det är ganska fritt fram att kontrollera sina anställda. Och det är svåra frågor, för det går ju exempelvis inte att säga att en arbetsgivare inte får kontrollera de anställdas prestation. I vissa fall måste de få göra det, om det handlar om att sätta en individuell lön till exempel. Men om man börjar övervaka de anställda i realtid, då har man gått över gränsen, anser vi.

Annett Olofsson menar att just realtidsövervakning är ett alltför stort intrång i de anställdas personliga integritet. Hon anser också att det oftast är olagligt – bland annat har Datainspektionen i ett par ärenden konstaterat att det kan strida mot personuppgiftslagen. Det finns också arbetsmiljöaspekter på övervakning och kontroll, som att närgången kameraövervakning kan vara ett arbetsmiljöproblem och strida mot arbetsmiljölagen.

Martin Miljeteig är central ombudsman på Transportarbetareförbundet. Det forsar en strid ström av exempel ur honom, när han berättar hur arbetsgivarna använder olika tekniska system för andra syften än vad de egentligen är avsedda för.

– Som när ett företag införde ett system för ”ecodriving”. Inget fel i det. Men när föraren blir uppringd och får frågan om varför han nyss bromsat så hårt, då blir det inte bra. Det blir en ändamålsglidning som är felaktig, säger Martin Miljeteig.

Han tycker att det visst finns mycket som är bra med gps. Men att det drunknar i historierna de får från sina medlemmar, om arbetsgivare som använder det för kontroll av anställda i realtid, övervakning och prestationsmätning.

Ett annat område där det sker mycket övervakning och kontroller är hemtjänsten. Där handlar det exempelvis om gps i tjänstebilarna och om så kallade time-care­system, där personalen använder tjänstemobilerna för att logga vad de gör ute hos vårdtagarna.

– För många privata vårdbolag handlar det om att säkerställa att de får behålla sina avtal och dessutom kunna debitera kommunen för utfört arbete. Då kan det vara viktigt att faktiskt kunna bevisa att din personal har varit där de ska och gjort det som förväntas av dem. Min uppfattning är att arbetsgivarna är seriösa och inte kontrollerar mer än nödvändigt, säger Annelie Elmertoft, vd för arbets­givarförbundet Pacta, som bland annat företräder företag i offentlig sektor.

Hon menar att kontrollerna också gynnar de anställdas intressen. Om företaget exempelvis förlorar nästa upphandling så riskeras jobben.

Ombudsmannen Peter Larsson på Kommunal är dock inte lika entusiastisk. Han säger att det finns många exempel på övervakning där syftet från början varit gott – som att värna de anställdas säkerhet eller att kunderna ska veta att de får vad de betalar för. Men där den personliga integriteten kommer i andra hand, både för anställda och brukare.

– Det är kränkande även för den som får exempelvis hemtjänst om allt övervakas. Eller som nu, det aktuella fallet med praktikanten som begått sexuella övergrepp på småbarn. Där höjs ju röster som vill införa kamera­övervakning på dagis. Det blir ingen bra debatt. Det är tätare bemanning som behövs, inte kameraövervakning, säger han.

Peter Larsson tycker inte att juridiken har hängt med tekniken. Han vill exempelvis att kameraövervakningslagen i eget boende ska ses över. Personuppgiftslagen räcker inte heller till, anser han.

– Skyddet för den personliga integriteten är svagt och många upplever en känsla av obehag. Det är viktigt att det som görs i syfte att skydda till exempel en bussförares säkerhet, inte sedan används arbetsrättsligt för att säga upp honom.

Lars Gellner på Svenskt Näringsliv tror dock inte att arbetsgivarna kontrollerar de anställda bara för att de kan.

– Varje extra behandling kostar pengar, i form av den tid det tar och vad det kostar att göra justeringar i programvara. Men samtidigt kan det inte uteslutas att de använder överskottsinformation, vilket också är reglerat i personuppgiftslagen.

Anna Hjorth

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna