Han gräver i arkiven för att förstå arbetsmarknaden

2021-05-19 13:05 Calle von Scheele  

INTERVJU. Anders Kjellberg forskningsrapporter är de fjärde mest nedladdade från Lunds universitet. Trots sina 76 år fortsätter professor Anders Kjellberg forska om svensk arbetsmarknad. Men internationella utblickar är helt nödvändiga om man ska förstå Sverige, säger han.

Inget land är en ö, helt och fullständigt i sig självt, varje land är en del av det hela… Så kan man travestera 1600-talspoeten John Donne om man vill beskriva hur globaliseringen binder samman världens länder.

Någon som tidigt insåg betydelsen av internationella utblickar för att förstå hur Sverige fungerar är professor Anders Kjellberg i Lund. Det kan tyckas som en märklig inledning på en text om professorn som numera är aktuell för sina djupgående kartläggningar av den fackliga organisationsgraden i Sverige och hur stor del av arbetsmarknaden som kollektivavtalen täcker.

Hans omfattande verk om medlemsutvecklingen i svenska fackförbund och centralorganisationer sedan slutet av 1800-talet har uppdaterats många gånger och består idag av 1 100 sidor.

Ingen har trängt så djupt in i de ständigt pågående förändringarna. Kjellberg har beskrivit den slingrande vägen av förbundssammanslagningar som utvecklat fackföreningsrörelsen till dagens bukett av 48 förbund i LO, TCO och Saco samt några fristående förbund därutöver.

Han har inte bara studerat hur förbund slagits samman och hur förbund drabbats av utbrytningar. Han hittar ständigt nya infallsvinklar, som den om kvinnornas andel av antalet yrkesverksamma i olika förbund eller organisationsgraden i ett antal yrken.

– Jag tycker sådant är roligt och spännande. Jag fick frågan hur länge jag ska hålla på med forskningen. Mitt svar är att en del personer samlar frimärken, jag samlar på fackförbund.

Anders Kjellberg skrattar högt, men det ligger en hel del sanning i hans uttalande.

Han har suttit i många arkiv och rett ut hur olika förbund är kopplade till varandra. När han upptäcker ett nytt förbund av alla de små regionala som funnits i historien och som saknas i hans kartläggning kan det kännas som ett fynd.

Men hans forskning handlar om att förstå nutiden. Dagens händelser kan få en djupare dimension i historiska paralleller, framhåller Anders Kjellberg.

Under hamnkonflikten i Göteborg och stridigheterna mellan LO-förbundet Transport och det fristående Hamnarbetarförbundet lyfte han fram flygteknikernas historia. En del av dem bröt sig också ur Transport som hamnarbetarna gjorde, men de anslöt sig till Saco-förbundet SRAT. Flygteknikerna har nu avtal på jämlik fot med Transport, vilket inte Hamnarbetarförbundet har.

– Spännande konflikter dyker hela tiden upp i arbetslivet. Då hittar man ibland en parallell till skeenden längre tillbaka i tiden där det har gått på ett annat sätt.

Lika gärna som Anders Kjellberg gräver djupt i arkiven höjer han blicken och ser ut över landets gränser.

– Om man studerar Sverige lär man sig mer om oss i jämförelser med andra länder. Saker som anses självklara i Sverige behöver inte alls vara det och kan behöva förklaras.

Den internationella nyfikenheten styrde in Anders Kjellberg på forskarbanan. Det började strax innan han inledde sin forskarutbildning på 1970-talet. Tillsammans med fyra kamrater skrev han en omfattande uppsats om amerikansk fackföreningsrörelse och undrade varför den var så annorlunda.

När han senare doktorerade handlade avhandlingen om facklig organisering i Sverige och elva andra länder. På frågan om vilka två arbetslivsfrågor som är viktigast just nu svarar Anders Kjellberg minimilönerna och Las. Han väljer en EU-fråga och en svensk fråga.

Liksom parterna på arbetsmarknaden ser han med oro på hur direktivet om minimilöner växer fram inom EU. De svenska parterna litar inte på garantin i direktivets inledande artikel. Även Anders Kjellberg ser långsiktiga risker för den svenska modellen om direktivet antas.

Ett skäl är de stora olikheterna mellan arbetsmarknaderna i EU-länderna. I den ena änden finns Sverige där merparten villkor regleras av självständiga parter. I motsatt ände finns den franska statsregleringen av villkoren.

– Skillnaderna är så stora att det blir svårt om alla ska tryckas in i samma modell ovanifrån.

Ett annat skäl för oron är de oförutsägbara utslagen i EU-domstolen. Ett scenario som Kjellberg analyserat är om domstolen någon gång i framtiden tvingar Sverige att lagstifta om minimilöner trots undantaget för den svenska modellen.

Kjellberg beskriver hur ett system med parallella minimilöner då uppstår i landet. En lagstadgad på EU:s lägsta tillåtna nivå och de kollektivavtalade på högre nivåer. Konsekvenserna kan bli dramatiska med arbetsgivare som väljer bort kollektivavtal och går ur arbetsgivarorganisationer (se faktaruta).

– Jag säger inte att det blir så, utan att detta är möjliga konsekvenser av ett bindande direktiv.

Här hemma är Las-förhandlingarna en viktig historisk milstolpe, konstaterar Anders Kjellberg. Huvudavtal förändras mycket sällan, men nu är ett nytt undertecknat.

När slitningar i LO ledde till ett förkastande av arbetsgivarnas slutbud tog tjänstemännens förhandlingsorganisation PTK initiativet och undertecknade uppgörelsen. Strax efteråt anslöt sig ändå IF Metall och Kommunal, med över 60 procent av LO:s medlemmar, till avtalet.

Tjänstemännens PTK, inte LO, bestämde till slut den fackligt acceptabla nivån på avtalet. Anders Kjellberg beskriver den maktförskjutning som har skett:

– Tjänstemännens andel av arbetskraften har ökat. Dessutom har de högre organisationsgrad än arbetarna. Ännu mer dominerande blir de om man ser på lönesummans storlek, som är betydligt större än arbetarnas.

Men även om tjänstemännen kanske är starkast vid förhandlingsbordet tror inte Anders Kjellberg att styrkan kommer att leda till vidgade klyftor mellan gruppernas villkor.

Arbetslivet blir alltmer likartat för alla. Arbetaryrken blir alltmer professionella. Omvänt kan tjänstemännens kunskaper bli föråldrade. Ett exempel är när bilindustrin går från förbränningsmotorn till elmotorn och byter ut äldre ingenjörer med gamla kunskaper.

Utvecklingen lär fortsätta i den riktningen. Ett skäl är avsaknaden av politiska motsättningar mellan LO, TCO och Saco.

– Socialdemokrater kan ha ledande positioner i alla tre organisationerna. Då kan ståndpunkterna inte vara väsensskiljande mellan de tre.

När Anders Kjellberg växte upp valde han reallinjens matematiska gren på gymnasiet med siktet inställt på en framtid som ingenjör. Men frågor som världssvälten, Kongokrisen 1960 och Kubakrisen 1962 fångade tonåringens samhällsintresse. Ingenjörsplanerna sköts undan.

Många år senare är resultatet en lång rad forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar, som är de fjärde mest nedladdade på Lunds universitet.

– Jag har till och med fått symboliska guldstjärnor av universitetets rektor för att jag är uppmärksammad i pressen. Det är som när skolbarnen fick guldstjärnor inklistrade i sina skrivböcker.

Anders Kjellberg skrattar hjärtligt åt episoden, men är seriös när har berättar hur mycket han uppskattar att andra forskare och journalister intresserar sig för hans resultat.

Anders Kjellberg har forskat om arbetsmarknad sedan 1970-talet och är kanske den som kan Sveriges fackförbunds utveckling allra bäst. Dagens två viktigaste frågor anser han är Las-uppgörelsen och EU:s förslag om minimilöner.

Anders Kjellberg

TITEL: Seniorprofessor i sociologi vid Lunds universitet

ÅLDER: 76 år

BOR: Bostadsrätt i Lund och sommarhus i Östergötland

AKTUELL: Släppte nyligen rapporten ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal (Arena Idé)”

KARRIÄR: Pol. mag. och fil. mag. 1971. Ämneslärarexamen i historia och samhällskunskap 1972. Disputerade 1983 i sociologi på ”Facklig organisering i tolv länder”. Professor i sociologi sedan 2010. Fick 1998 Rudolf Meidnerpriset för boken ”Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige” och 2015 Sveriges A-kassors forskningspris.

FRITID: Cykelturer, lantstället i Östergötland, dokumentärfilmer och biografier.

SENAST LÄSTA BOK: Lars Noréns ”En dramatikers dagbok 2015-2019”.

Kjellbergs scenario om minimilöner

  • Trots ett undantag för den svenska arbetsmarknadsmodellen tvingar EU-domstolen svenska staten att lagstadga om minimilöner.
  • Om lagstadgade minimilöner sätts på 60 procent av medianlönen, ett referensvärde som diskuteras i EU, hamnar de lägre än i de flesta kollektivavtalen.
  • Konsekvensen blir ett system med två parallella minimilöner, lägre lagstiftade, högre kollektivavtalade.
  • Konkurrensförhållandet mellan företag med och utan avtal kan bli mer ojämna.
  • Företag som anser kollektivavtalade löner för höga frestas att hoppa av sina arbetsgivarorganisationer eller avstå från att teckna kollektivavtal.

Möjliga motdrag:

  • Allmängiltigförklaring av kollektivavtal, som då kommer att gälla alla arbetsplatser i en bransch.
  • Fungerar inte där avtalen är sifferlösa eller saknar lägstlöner.
  • Nackdel: staten blandar sig i lönebildningen och minskat incitament att gå med i facket.
  • Alternativ: Stäm EU i EU-domstolen för brott mot förbudet att lägga sig i ländernas löneförhållanden. Risk att utslaget går emot Sverige.

Källa: Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal – en presentation.

 

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer