Hånad för sin forskning om lägstalöner – Nobelpriset blev revanschen

2022-06-22 13:38 Jonna Söderqvist  
"Vi blev anklagade för antingen forskningsfusk, eller att vi gjort felaktiga tolkningar eller att det bara var ett lyckosamt sammanträffande", säger David Card om de första reaktionerna på forskningen om minimilöner. Foto: Noah Berger

PROFILEN. Det har varit som en religiös övertygelse att höjda minimilöner leder till färre jobb, säger professorn i ekonomi David Card. Men hans forskning visar att det inte behöver vara så.

När han i sin forskning visade att det inte är en given sanning, blev han hånad och ifrågasatt av andra ekonomer. Revanschen är tung när han trettio år senare får Nobelpriset i ekonomi 2021.

När Lag & Avtal träffar David Card över skärmen har det gått några månader sedan han fått Nobelpriset i ekonomi 2021, tillsammans med Joshua D Angrist och Guido W Imbens.

Hur har tiden efter varit?

– Det har varit okej, men många intervjuer, säger David Card som ser lite trött ut.

Det är morgon i Kalifornien i USA, och David Card, professor i ekonomi vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien, är ännu hemma. Han har redan bockat av en intervju den här morgonen, och efter den här väntar ännu en med en spansk dagstidning.

I sin prismotivering lyfter Nobelkommittén fram att David Card analyserat arbetsmarknadseffekterna av minimilöner, invandring och utbildning med hjälp av naturliga experiment.

Hans studier från början av 1990-talet utmanade tidigare etablerade sanningar, vilket ledde till nya analyser, och ytterligare fördjupad kunskap, skriver kommittén.

– Om man ser till den långa historien av pristagare i ekonomi, så har kommittén inte gett det till någon som bedriver empirisk forskning.

– Vi är rörmokarna på det här forskningsfältet. Det är bra att ha en, men ingen vill göra jobbet själv, säger han och skrattar så ögonen smalnar.

Det ska visa sig att skrattet ofta ligger redo. I ett av hans och numera bortgångna Alan Kruegers forskningsresultat kunde de med hjälp av empiri visa bland annat att höjda minimilöner inte behöver leda till färre jobb. Det skapade en storm bland forskarkolleger.

– Vi blev anklagade för antingen forskningsfusk, eller att vi gjort felaktiga tolkningar eller att det bara var ett lyckosamt sammanträffande.

Påhoppen och kritiken haglade – bland annat från tidigare Nobelprisvinnare – för forskningen som nu lyfts fram i prismotiveringen. Tiden som följde var tung och tuff. Vänner och kolleger som försvann. En del kritiker gav sig på hans studenter. Det resulterade i att David Card och hans kollega Alan Krueger beslutade att släppa ämnet helt och hållet. Men de hade sått ett frö, och andra byggde vidare på deras forskning. Vi ska återkomma till forskningen.

Läs mer: Arenagruppen: Lägstalöner kan leda till fler jobb

David Card växte upp på en mjölkgård i Guelph i Ontario i Kanada.

– Man kan inte komma för sent till mjölkningen. Du vet, den där blicken korna ger dig om du är försenad, säger han.

Att slippa väckningarna klockan fem på morgonen fick honom att intressera sig för en akademisk bana. Han började läsa fysik på universitet, och hans dåvarande flickvän studerade ekonomi. Hon bad honom om hjälp med en ekvation som handlade om utbud och efterfrågan inom jordbruk – något som David Card kunde relatera till med utgångspunkt i sitt eget liv.

När han väl började läsa boken för att kunna hjälpa sin flickvän, plöjde han snabbt igenom den. När han stängde boken var beslutet taget: fysik fick bli ekonomi. Så har det förblivit. Kanske var det hans uppväxt på bondgården, eller hans tidiga arbetserfarenheter från ett stålverk, som fick honom att tidigt koppla ihop forskningen med det verkliga livet.

När David Card började sin forskarkarriär var merparten av den arbetsmarknadsekonomiska forskningen teoretisk och med svag förankring i verkliga livet. Hans handledare på Princetons universitet bedrev empirisk forskning och inspirerade David Card.

– Jag vill förstå vad som händer och utgå från verklig evidens. Ett sätt att göra det är med hjälp av naturliga experiment, säger han. Till skillnad från till exempel medicinsk forskning där kontrollgrupper används, går det upplägget sällan att rigga i arbetsmarknadsfrågor. Däremot kan ett experiment med kontrollgrupp uppstå av sig själv.

I början av 1990-talet tog delstaten New Jersey i USA ett relativt snabbt beslut att höja minimilönenivån, medan granndelstaten Minnesota höll den på samma nivå. David Card och hans kollega Alan Krueger insåg att de hade fått ett naturligt experiment och en kontrollgrupp i delstaten. De fick möjlighet att studera vilken effekt en höjd minimilön skulle få på arbetsmarknaden, i det här fallet för snabbmatsrestauranger. Och att jobb skulle gå förlorade, det var en etablerad sanning bland ekonomer och arbetsgivare, eftersom det blir dyrare att anställa. Men inga jobb försvann, visade studien.

Resultaten tydde på att en höjd minimilön påverkade arbetslösheten positivt.

– Det har varit som en religiös övertygelse att höjda minimilöner leder till färre jobb, säger David Card. I sin Nobelföreläsning ger han en känga åt sina kritiker. David Card citerar vad en av dem, nämligen James Buchanan som tidigare hade fått Nobelpriset i ekonomi, sagt om honom: ”Ingen seriös ekonom menar att en höjd minimilön ökar sysselsättningen.”

Minimilönerna är änn en het fråga, också i Sverige, eftersom EU har föreslagit en reglering av dem inom unionen. Bara fem av de 26 EU-länderna saknar lagstadgade minimilöner, bland dem Sverige. De svenska facken och Svenskt Näringsliv har varit kritiska till förslaget. En faktor som särskiljer den svenska arbetsmarknaden från den amerikanska är att löneökningar i Sverige omfattar både lågavlönade och högavlönade.

– Det är inte fallet i de flesta andra länder. I USA, till exempel, har lågavlönades lön sjunkit de senaste 40 åren, medan högavlönades skjutit i höjden. Då får en minimilön större betydelse för lågavlönade.

David Card bidrog med sin kunskap när det tidigare EU-landet Storbritannien införde minimilöner 1999 efter Thatchererans förändringar, alltså några år efter att det omsusade forskningsresultatet publicerades.

För tre år sedan, 2019, kom en rapport om vilken effekt lagstadgade minimilöner haft i landet. Den visade att förändringen varit till stor nytta för de lägst avlönade, samtidigt som den inte haft negativa effekter på timmar eller anställningar – alltså i linje med David Cards och Alan Kruegers forskning.

Däremot kan han inte svara på hur hans forskningsresultat kan tolkas utifrån den svenska modellen.

– Jag har fått frågan förr, men jag känner inte den svenska modellen tillräckligt väl för att svara på den, säger han. Vad kan arbetsrätten lära sig av arbetsekonomi?

– Det finns en tendens till att överskatta de negativa effekterna av varje lagändring och att de medför oavsiktliga negativa konsekvenser.

Det lär ofta lysa sent i hans arbetsrum på universitetet i Berkeley. En kollega beskriver David Cards arbetsmoral som en bondes.

På en video beskriver en av hans studenter honom som en professor som har tid för sina studenter.

I sitt tacktal nämner David Card också sina studenter. Hans önskan är att blivande forskare inspireras av den empiriska forskningen och att de ska våga pröva och testa teoretiska modeller.

På en annan video kommer en av hans studenter in i hans arbetsrum för att gratulera honom. – Jag kan ännu inte tro att det är sant, säger hon och är uppenbart tagen över att professorn har fått Nobelpriset.

– It goes for the show, you know, somebody has to win, säger han och skrattar.

DAVID CARD FÖDD

FÖDD: 1956.

UTMÄRKELSER: Pristagare av halva Nobelpriset i ekonomi för hans empiriska bidrag till forskning inom arbetsmarknadsekonomi. Andra halvan gick till Joshua Angrist och Guido Imbens.

FÖDD OCH UPPVUXEN: Guelph i Ontario i Kanada. JOBB: Arbetsekonom och professor i ekonomi vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien. KARRIÄR: Doktorerade vid Princetons universitet 1983. BOR: I Kalifornien.

FAMILJ: Frun Cindy.

INTRESSEN: Träslöjd.

 

DAVID CARDS FORSKNING – TVÅ EXEMPEL

Hur påverkar invandring arbetsmarknaden?

I april 1980 gav Fidel Castro oväntat alla kubaner som ville lämna landet rätten att göra det. Från maj till september emigrerade 125 000 kubaner till USA, många av dem till Miami. David Card undersökte hur det stora inflödet av arbetskraft påverkade arbetsmarknaden i Miami. Han fann inga negativa effekter för lågutbildade i Miami. Lönerna gick inte ner och arbetslösheten ökade inte i jämförelse med motsvarande utveckling i andra städer.

Hur påverkar skolresurserna hur eleven senare i livet klarar sig i arbetslivet?

För att undersöka om mer skolresurser leder till att eleverna lyckas bättre på arbetsmarknaden senare i livet jämförde David Card och Alan Krueger avkastningen på utbildning för människor som vid tiden för studien bodde i samma delstat i USA men som hade växt upp någon annanstans. I sin studie fann de att resurser visst spelar roll – avkastningen på utbildning ökade med lärartätheten i den delstat där personerna vuxit upp.

 

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer