Hård kritik mot lärlingsavtalet

2010-12-08 23:00 Elisabet Örnerborg  

Redan på våren 2009 tog IF Metall initiativ till ett lärlingsavtal. Nu ett och ett halvt år senare blev det klart - och starkt kritiserat inom förbundet.- Men företagen kan inte ensidigt använda avtalet, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä.

<p>Överenskommelsen gäller mellan IF Metall och dess tre motparter: Industri- och Kemigruppen, Stål och Metallarbetsgivareförbundet och Teknikföretagen. </p> <p>-?Vi hoppas att det är ett sätt att få in ungdomar i industrin och att säkerställa en bra generationsväxling, </p> <p>säger Anders Weihe, Teknikföretagen.</p> <p>Han har fått en del förfrågningar från olika företag om hur man ska gå tillväga, men han har inget exempel på företag som använder sig av det nya avtalet.</p> <p>Avtalet gör det möjligt för företag att ge unga under 25 år en visstidsanställning på ett år, som kan förlängas ytterligare ett år. Men villkoren kräver en lokal uppgörelse med facket, antingen med fackklubben eller, om det inte finns någon klubb på företaget, med avdelningen. </p> <p>-?Lokalt gör man upp om handledning, introduktionsinsatser, vilka utbildningsinsatser som behövs och hur länge de behövs, vilka arbetsuppgifterna ska vara, förklarar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.</p> <p>-?Lokalt gör man också upp om lönen.</p> <p>Yrkesintroduktionsavtalet antogs av IF Metalls avtalsråd med bara några rösters övervikt, 76 mot 71. Kritikerna anser att avtalet innebär en dumpning av ungdomslönerna. </p> <p>IF Metalls tidning Dagens Arbete har överösts på nätet med kommentarer som "Skitavtal. Lönedumpning. Vi spelar borgarna i händerna."</p> <p>-?De är oroliga för lönedumpning. Men arbetsgivarna kan inte ensidigt ta in ungdomar enligt det här avtalet, poängterar Veli-Pekka Säikkälä.</p> <p>Enligt avtalet kan lönen aldrig vara lägre än 75 procent av minimilönen. När de lokala parterna ska bestämma vilken lön som ska gälla, ska de utgå ifrån den ingångslön som gäller på företaget. Och ingångslönen är nästan alltid högre än minimilönen. </p> <p>Bara fyra procent har ingångslöner lika låga som minimilönen, menar Veli-Pekka Säikkälä. Lönen bestäms också efter hur mycket introduktion den unga behöver. </p> <p>I januari i år tecknade GS-facket ett lärlingsavtal med Trä och Möbelindustriförbundet. Enligt det avtalet placeras lärlingarna i en egen turordningskrets, så att de inte sägs upp först om det blir arbetsbrist.</p> <p>-?Vårt avtal ger också ungdomarna en egen turordningskrets. De ska kunna gå klart sin utbildning och få sitt intyg. Meningen med yrkesintroduktionsavtalet är dock att de ska kunna gå vidare till en tillsvidareanställning i företaget, säger Veli-Pekka Säikkälä.</p>

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer