Hit går de som är missnöjda med facket

2022-06-15 09:46 Calle von Scheele  

FÖRDJUPNING. Personer som är besvikna på facket vänder sig till juristbyråer. Marknaden beskrivs av byråerna som stor. Samtidigt har historien med den skandalomsusade byrån Arbetsrättsexperten svärtat ned marknaden.

Ett antal juridiska byråer har inriktat sig på arbetsrättsliga fall och tar gärna privatpersoner som hamnat på kant med arbetsgivare som sina klienter.

– Behovet är ganska stort. Marknaden är definitivt inte mättad, säger Alfred Khouri på Advance Juridisk Byrå.Flera andra företrädare för byråerna vittnar om samma sak:

– Baserat på våra ärenden bedömer jag att det finns ett väldigt stort behov av dessa tjänster, säger Marcus Bäckström på Enkla Juridik.

Marknadens storlek är emellertid svårbedömd. Av landets fem miljoner arbetstagare står långt över miljonen utanför facket och borde vara en självklar målgrupp för de byråer som siktar in sig på arbetsrätt och inte bara ger service åt arbetsgivare. Men enligt flera av de juridiska byråerna är de oorganiserade inte huvudgruppen bland deras klienter.

– Den främsta anledningen till att kontakta oss är när man inte har förtroende för sina fackliga representanter. Vi får höra det dagligen av våra klienter, säger Alfred Khouri på Advance Juridisk Byrå. Hans kollega på Enkla Juridik instämmer:

– Vi får ganska ofta frågor från personer som är medlemmar i facket men som tycker att de inte får det stöd som önskas och då väljer att finansiera en jurist ur egen ficka, säger Marcus Bäckström.

På Stance Juristbyrå som också driver hemsidan Juristjouren säger dess rådgivare Niklas Eriksson detsamma.

– I regel är det många som upplever att facket uppträder lite lamt. Folk som ringer oss kan ha den uppfattningen. Möjligen sitter facket lite i arbetsgivarnas knä. Det kan handla om intressefrågor som är lite bökiga, men också att man vill hålla sig på god fot med varandra.

Marknaden för arbetsrättsjurister hamnade i fokus när Sveriges Televisions konsumentprogram Plus granskade byrån Rive förra året. Byrån hade dragit på sig hundratalet anmälningar för saltade fakturor under cirka tio års verksamhet. Men byrån försattes i konkurs och ägarna startade omedelbart en ny byrå med namnet Specialistbyrån i arbetsrätt. Den ersattes efter några månader av Arbetsrättsexperten, som under sitt enda verksamma år drog på sig ett femtiotiotal anmälningar till Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Sedan gick den också i konkurs.

Läs mer: ”Jag tvingades ställa upp på en bild som sedan lades upp på hemsidan”

Trots den hårda granskningen i medierna verkar inte arbetsrättsjurister hamnat i vanrykte, enligt de branschföreträdare som Lag & Avtal intervjuat.

En av byråerna uppger till och med som skäl för sitt engagemang på området den för branschen tuffa publiciteten. Ägarna insåg för några år sedan behovet av arbetsrättslig hjälp i samhället.

Efterfrågan på dessa tjänster är förmodligen också anledningen till att två personer i den tidigare anställda ledningen för Arbetsrättsexperten, de båda juristerna Katarina Andjelic och Bo Villner, fortsatt på området ochtillsammans utgör stommen i nystartade One Juridik.

Båda förnekar att de i realiteten skulle ha haft ledande befattningar, utan lanserandet av de två som ledande företrädare var en marknadsföringsåtgärd från ägarnas sida

I den nya byrån är måttliga kostnader för klienterna ledstjärnan i arbetet och en viktig bricka när förtroendet för byrån ska byggas upp, understryker de.

– Vi ska naturligtvis ha väldigt måttfulla och förutsägbara kostnader, säger Bo Villner, som var en välkänd arbetsrättsjurist på den fackliga sidan innan han anställdes av Arbetsrättsexperten och nu One Juridik.

För Lag & Avtal presenterar de också ett nyligen avslutat fall där klienten inte var nöjd med hur hennes fackförbund drev tvisten, just ett sådant fall som flera byråer säger dominerar bland ärendena.

– Den absoluta majoriteten av våra klienter är medlemmar i facket, säger även Katatrina Andjelic.

Fallet handlar om en undersköterska i en av Sveriges regioner. Efter en tid i äldreomsorgen får hon anställning på en akutmottagning. På grund av sitt afrikanska ursprung blir kvinnan mobbad av kolleger. Bland annat används n-ordet i hennes närhet.

Efter en sjukskrivning och en haltande rehabilitering blir kvinnan omplacerad till en vårdcentral, mycket tack vare ett eget initiativ. Även här möter hon motstånd och chefen upplevs som drivande i mobbningen.

Företagshälsovården gör en utredning av trakasserierna, men den leder ingenstans. På flera sätt gör arbetsgivaren klart för henne att hon borde sluta. Hon kontaktar sitt förbund Kommunal. Den lokala företrädaren rekommenderar henne en lösning enligt arbetsgivarens förslag, som innebär egen uppsägning och ett par månadslöner som kompensation.

När kvinnan stretar emot höjs budet till tre månadslöner. Då kontaktar kvinnan One Juridik. I samma veva får hon ett nytt bud på sex månadslöner, men hon låter ändå de privata juristerna förhandla.

Resultatet är ett års arbetsbefriad uppsägningstid.

Till Lag & Avtal säger kvinnan att hon hittade byrån på nätet. Hon hade varnats av bekanta för den konkursade byrån Rive. Däremot var One Juridik och juristerna på den byrån och deras bakgrund okända för henne. innan de anlitades. Hon uppger att hon fick förtroende för sitt ombud och valde därför byrån.

Även klienter som har framgång med sitt fall kan uppleva de olika juristbyråernas tjänster som dyra. Specificeringen per timme på fakturan kan kännas konstig när timkostnaden kopplas till olika delar i arbetet, som kostnaden per sida när promemorior författas.

I detta fall säger kvinnan till Lag & Avtal att hon är mycket nöjd med uppgörelsen, men att den naturligtvis kostade en del. För tio timmars arbete hamnade notan på 24 000 kronor. Å andra sidan höjdes ersättningen med ett par hundra tusen kronor jämfört med tidigare bud från arbetsgivaren.

Detta är en helt annan kostnad än i anmälningarna till Konsumentverket mot Arbetsrättsexperten. Utan att ha avslutat fallen kunde byrån debitera både 50 000 och 100 000 kronor, visar anmälningarna.

Katarina Andjelic säger om One Juridiks inriktning:

– Man måste vara jätteärlig mot klienten och förklara kostnaden. Det är människors liv som vi lägger oss i. Även de båda juristerna på One Juridik har kritik mot hur facket försvarar sina medlemmar.

Bo Villner, som arbetat på flera förbund och även på LO-TCO Rättsskydd, säger att kritiken grundar sig på egna erfarenheter. Han vill inte dra alla förbund över en kam. Samtidigt som den fackliga rättshjälpen är positiv och viktig för medlemmarna finns det brister som bör uppmärksammas, enigt Bo Villner.

– Ärenden handläggs ofta slarvigt och valhänt och det kan komma in ovidkommande hänsyn. Sedan är det skillnader mellan olika fackförbund, hur aktiva de är, hur mycket tvister man är beredd att driva.

Även Bo Villner hävdar att arbetsgivaren kan ha inflytande över vilka ärenden som facket driver.

– Vissa arbetsgivarförbund har väldigt stort inflytande och påverkar facket huruvida en tvist ska drivas eller inte. Ibland tar man för stor hänsyn till vad motpartsidan tycker.

Han exemplifierar med att Kommunal ”tycks kunna behandla kommuner med socialdemokratisk ledning med silkesvantar”.

När en tvist går till centrala förhandlingar, efter att man misslyckats med en överenskommelse på lokal nivå, kan de fackliga ombudsmännen få höra av arbetsgivaren: ”Vad f-n driver ni det här för? Skit i det”, enligt Villner.

– En del fackliga företrädare känner sig lite obehagliga till mods i den situationen och vill inte komma i konflikt med motparten, men det är skillnad mellan olika kulturer. En del fackförbund står på sig väldigt mycket medan andra är mer försiktiga.

Flera av de intervjuade byråerna kan presentera fall där ärendet tagits över från facket. Juristen Alfred Khouri har ett sådant ärende med en lärare som den kommunala arbetsgivaren önskar säga upp på grund av otillåten bisyssla.

Läraren har en deltidsanställning på en kommunal skola och fyller ut med en mindre tjänst på en skola i grannkommunen. Huvudarbetsgivaren har informerats om detta och godkänt den andra anställningen, vilket läraren kan bevisa.

Tvisten förmörkas av en konflikt mellan arbetstagare och arbetsgivare, som enligt ombudet ”inte klickar med varandra”. I detta fall har de lokala fackliga företrädarna gått på arbetsgivarens linje och förordat en överenskommelse om två månadslöner ifall lärare slutar, uppger ombudet.

Läraren trivs emellertid bra med sin undervisning och vill i första hand inte lämna tjänsten.

– Där har vi ett typexempel på när facket sätter sig i knät på arbetsgivaren och inte alls lyssnar på vad arbetstagaren vill eller ser till arbetstagarens bästa. Men jag vill inte svartmåla fackförbund, utan tycker att facket bygger på en bra idé och många har fått den hjälp de behöver, säger Alfred Khouri.

Han ser ändå en tendens i för svagt fackligt motstånd i många förhandingar som gäller individer. Facket går alltför ofta på arbetsgivarens linje, hävdar Khouri.

– Problemet har jag upplevt i många år. Många gånger måste vi be våra klienter att facket ska frånträda ärendet. I våra stämningsansökningar skriver vi ofta att arbetstagaren är fackligt ansluten men förbundet kommer inte att driva deras talan.

På den fackliga sidan känner man inte igen sig i kritiken, i alla fall inte om Sveriges största förbund Unionen tillfrågas.

– Det förekommer att medlemmar som inte får facklig rättshjälp vänder sig till ett eget juridiskt ombud, men det är förhållandevis ovanligt, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

Tvisteärenden i Unionen kan beskrivas i tre steg. I ett första förhandlas ärendet på lokal nivå och uppskattningsvis löses över 90 procent av fallen på den lägsta nivån. För olösta tvister är nästa steg central förhandling. Först sedan den misslyckas kan det blir fråga om en facklig juridisk rättshjälp.

– Då gör man en bedömning om det finns en rimlig chans till framgång, eftersom det är alla medlemmars pengar som vi driver processen för. Bedömer vi att det inte finns förutsättningar i domstol, anstränger vi oss för att förklara varför vi gör den bedömningen och försöker få en samsyn om det är möjligt, säger Malin Wulkan.

Unionens chefsjurist tror inte heller på påståendet att de lokala fackliga företrädarna skulle befinna sig för nära arbetsgivaren och därför inte kunna få lika goda förhandlinglösningar som en jurist utifrån.

– Tvärtom borde det vara en fördel om man har god kännedom om arbetsgivarens verksamhet och kan komma med de bästa faktiska argumenten. Unionen vill inte ha ärendena ”juridifierade” i ett tidigt skede, enligt Wulkan.

Parterna bör i första hand fokuserar på vad som hänt och försöka hitta en lösning som fungerar på arbetsplatsen framgent enligt förbundets strategi. – Som jurist skulle man kunna komplicera varje fråga hur mycket som helst. Sällan har man mycket att vinna på ett sådant förfarande och det försvårar att komma överens.

Den fackliga förhandlingsverksamheten är väldigt omfattande. Sveriges fackförbund sitter säkerligen i hundratusentals förhandlingar varje år med arbetsgivare. Enbart Unionen genomförde under 2020 över 400 000 rådgivningar via telefon och mejl, visar den senaste verksamhetsberättelsen. Förbundet hade 45 000 förhandlingar det året.

Även om bara en mycket liten andel av de inblandade medlemmarna blir missnöjda kan det räcka för sysselsättning åt åtskilliga privata arbetsrättsjurister och att dessa klienter blir den vanligaste kundgruppen i denna bransch. I flera fall förmodar experter att klienterna främst är högavlönade tjänstemän, tvärtemot vad de juridiska byråerna uppger för Lag & Avtal.

Ett vanligt antagande är också att klienter kommer från de vita fläckarna i arbetslivet där de anställda inte täcks av kollektivavtal.

Professor Anders Kjellberg i Lund har kartlagt dessa vita fläckar. I branscher som it, utveckling av dataspel, stora delar av underentreprenörer i byggsektorn, budfirmor, taxi, frisörsalonger, flyttfirmor med flera saknas ofta kollektivavtal.

Så många som 70 procent av de privata arbetsgivarna är dessutom oorganiserade och har i många fall inte ens hängavtal med facket.

– Det beror på att huvuddelen av dem är små arbetsgivare med en eller två anställda, säger Anders Kjellberg.

Däremot täcker kollektivavtalen 85 procent av anställda i privat sektor, eftersom de större företagen oftast har avtal. Vilka grupper anlitar privata jurister frågar sig professor Kjellberg och förmodar att gruppen i huvudsak består av dem som inte har de allra lägsta lönerna.

– Min gissning är att arbetare från till exempel hotell- och restaurangbranschen inte vänder sig till dessa byråer. I branschen är personalomsättningen stor och man går till andra jobb vid missnöje.

Allvarliga konflikter som går till domstol hos arbetsgivare utan kollektivavtal verkar inte ha ökat under en tioårsperiod, vilket man möjligen kan hävda utifrån statistik från Domstolsverket. Antalet mål i tingsrätterna ligger på mellan 650 och 750 årligen. I statistiken ingår två typer av mål. De ena är när företag saknar avtal. De andra är när arbetstagare är oorganiserade och själva driver tvister till domstol. I båda dessa fall är tingsrätten första instans om parterna inte kan nå en förlikning. Statistiken ska dock tolkas med försiktighet då det förekommer att tingsrätter kategoriserar mål fel.

Antalet avgjorda mål i landets tingsrätter enligt koderna ”Arbetstvist” och ”Arbetsrätt”

År Fall
2012 772
2013 790
2014 780
2015 688
2016 709
2017 630
2018 668
2019 606
2020 682
2021 756
2022* 240

*Fram till och med april i år. Källa Domstolsverket

 

Även om förlikning sker medför arbetsrättsliga tvister en hög och kännbar kostnad för de flesta privatekonomier när juristbyråerna anlitas. Man behöver ha en ekonomisk buffert för att klara kostnaderna.

– Ur ett moraliskt perspektiv är det beklagligt att det ska vara en faktor, men som företagare måste man ta betalt för sina tjänster, säger Marcus Bäckström på Enkla Juridik.

Byrån arbetar enbart med fast prissättning. Den handläggande juristen gör en bedömning i varje enskilt fall. Bäckström vill inte uppge något prisexempel.

– Vår princip är att vi alltid berättar vad det kostar. Det kan vara högt eller lågt beroende på hur mycket pengar som står på spel och vilka juridiska frågor som aktualiseras.

Priset är ofta prestationsbaserat. Klienten betalar mindre om det inte går bra, enligt Bäckström.

På Advance Juridisk Byrå tar man i vissa fall en förskottsbetalning motsvarande två timmars arbete, uppger Alfred Khouri. Bakgrunden till förfarandet är fall där klienten inte har betalat sin faktura. Byrån accepterar också en uppdelning av betalningen på ett par tre månader när så behövs.

– Sedan tycker jag att det är viktigt att man inte betalar förrän arbetet är utfört, säger han med hänvisning till vad som framkommit om arbetssätten vid de båda byråerna Rive och Arbetsrättsexperten.

Gratis rådgivning har också kommit i fokus sedan Konsumentverket utfärdade sin varning för oseriösa arbetsrättsjurister. ”Ibland fungerar en första gratis rådgivning som en krok för att få dig att nappa på erbjudandet och skriva på ett avtal”, skriver myndigheten. Men inom branschen har en kostnadsfri första konsultation blivit praxis och var och varannan byrå har ett sådant erbjudande på sin hemsida.

För 18 år sedan var Juristjouren först med detta, berättar Niklas Eriksson på Stance Juristbyrå som driver hemsidan.

– Vi är tydliga med att vår inledande rådgivning är kostnadsfri. Då talar vi om ett telefonsamtal på ungefär tio minuter. Sedan har vi information på Stances hemsida om alla priser. Det gäller timtaxa, våra fasta priser och vad ett möte kostar.

Alla de byråer som Lag & Avtal har varit i kontakt med erbjuder en första kostnadsfri konsultation via telefon eller mejl.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer