Högerextremister bakom nytt fackförbund

2022-02-09 17:06 Calle von Scheele  
Foto: Erik Simander/TT

POLITIK. Nyligen bildades fackförbundet Arbetstagarna av flera personer från högerextrema kretsar, men ingen vill uttala sig om syftet med det nya facket. Vi avgör vilka vi vill prata med, men avböjer inte alla intervjuer, säger Sven Valerio, en av grundarna.

Informationen om det nya fackförbundet är ytters knapphändig. Av dess hemsida framgår att Arbetstagarna har som ett huvudsyfte att inte göda Socialdemokraterna.

Förbundet redovisar inget fackligt program, men försöker locka medlemmar med tre påståenden. Arbetarrörelsens mål är splittring av samhället, Sverige ska gå ur EU och energiskatterna på hushållsel och drivmedel måste sänkas.

Grundaren Sven Valerio är även aktiv i partiet Alternativ för Sverige som bildades av personer uteslutna ur Sverigedemokraternas ungdomsförbund. Varken han eller någon annan i den lilla styrelsen för förbundet vill låta sig intervjuas av Lag & Avtal.

– Vi har fattat det beslutet. Jag har inget mer att säga.

Kan du upplysa om hur många medlemmar ni värvat under den korta tid som förbundet verkat?

– Nej, jag har inget att säga.

Exakt när startade ni det nya förbundet?

– Jag uttalar mig inte. Tack men nej tack.

På förbundets hemsida påstår man sig också ha en inkomstförsäkring samt kunna ge juridiska råd i arbetsrättsliga frågor.

Av de fem aktiva i förbundet, tre styrelseledamöter och två suppleanter, är fyra aktiva i högerextrema kretsar, enligt en kartläggning som föreningen Expo har gjort och som redovisades först i tidningen ETC.

– Det handlar om väldigt grova saker. Två av dem har publicerat fantasier om avrättningar av politiska motståndare. Här finns förintelseförnekare och de som drömmer om etnisk rensning av icke vita personer, säger Jonathan Leman, Expo.

Ordförande i fackförbundet är Rickard Dahlman. Han även är aktiv i Mise-institutet, en libertariansk organisation som lockar många från den yttersta högerkanten.

– Ordföranden är den enda som vi inte har hittat solklara uttalanden från av den här karaktären, men å andra sidan har han gillamarkerat flera inlägg som går i den nämnda riktningen.

Klaus Bernpaintner är också aktiv i Mise-institutet och har bland annat spridit uppgiften om att skotten i Ådalen räddade Sverige från en kommunistisk revolution. Tragedin handlar om att militären öppnade eld mot strejkande arbetare som försökte stoppa strejkbryteri.

Grundarna av Arbetstagarna sticker inte under stolen med kopplingen till Mise-institutet och tror sig främst kunna locka in Sverigedemokrater i det nya förbundet.

– Institutet bygger på en form av högerlibertarianism där man enbart ser fackliga verksamhet som något splittrande och felaktigt, och något som går på tvärs mot fri företagsamhet. Det är en total krock med idén om fackföreningsverksamhet som vi känner den, säger Jonathan Leman på Expo.

Detta är inte heller fösta gången som personer från den yttersta högern försöker driva fackförbund som motvikt till LO. För snart tio år sedan bilades Löntagarna av aktiva Sverigedemokrater, som i första hand riktade sig till partimedlemmar som blivit uteslutna ur LO.

Efter något års verksamhet lades förbundet ner. Skälet var för få medlemmar.

I Sverige är det mycket lätt att bilda ett nytt fackförbund. Kriterierna för om en ideell förening är ett fackförbund bestäms av § 6 i medbestämmandelagen. Syftet ska vara att tillvarata arbetstagarnas intressen och detta ska framgå av stadgarna. Föreningen ska ha medlemmar och en styrelse, som består av minst tre ledamöter.

Några ytterligare krav ställs inte.

När förbundet är bildat har det också möjlighet att stämma i Arbetsdomstolen, som inte gör någon närmare granskning av fackförbundet. Om stadgarna är inlämnade är detta tillräckligt för att få stämningen prövad.

Ett sådant exempel är Oberoende fri fackföreningars centralorganisation; OFFC, som företrädde ett par personer med nazistkopplingar i Arbetsdomstolen. OFFC hade ledamöter i sin förbundsstyrelse som inte kände till att de hade uppdraget. I båda fallen förlorade förbundet och dömdes att betala motpartens rättegångskostnader, men struntade i skulden på sammanlagt 250 000 kronor.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer