Hörselnedsättning får inte vara grund för uppsägning

2021-08-23 10:41 Erik Sinander  
EU-domstolen i Luxemburg. Foto: Geoff Pugh/REX

EU-DOM. Det är diskriminerande att säga upp en arbetstagare som inte klarar ett yrkeskrav om viss hörselförmåga utan att först utreda om han skulle kunna utföra arbetet efter rimliga anpassningsåtgärder

Domen från EU-domstolen rör en estnisk fångvaktare.

I Estland finns det en förordning som föreskriver särskilda hälsokrav för och hälsokontroll av kriminalvårdare. Förordningen anger bland annat exakt vilka syn- och hörselnedsättningar som en kriminalvårdare får ha.

En vakt som hade arbetat vid kriminalvårdsanstalten i Tartu i 15 år blev uppsagd sedan det uppdagats att hans hörsel på ena örat inte var tillräckligt bra. Han väckte då talan mot uppsägningen som han menade var diskriminerande. Målet gick upp till Estlands högsta domstol som beslutade att fråga EU-domstolen om hörselkravet för kriminalvårdare var förenligt med EU-rätten.

EU-domstolen konstaterade inledningsvis att det estniska hörselkravet innebar att personer med hörselnedsättning missgynnades jämfört med andra personer eftersom de inte fick rekryteras till eller fortsätta att arbeta som kriminalvårdare.

Artikel 4.1 i likabehandlingsdirektivet föreskriver dock att särbehandling kan legitimeras om det är fråga om ”ett verkligt och avgörande yrkeskrav”. Ett sådant yrkeskrav måste motiveras av ett legitimt mål. Av EU-domstolens dom följer det att intresset att säkerställa att myndigheter är funktionsdugliga och välfungerande i och för sig är ett legitimt mål. Det är inte tillräckligt att målet är legitimt. Kravet måste också vara lämpligt och proportionerligt i förhållande till målet.

I det aktuella fallet konstaterade EU-domstolen att arbetsgivaren inte accepterade att hörselnedsättning avhjälptes med hörselapparat trots att synnedsättning fick korrigeras med glasögon eller linser.

Domstolen konstaterade vidare att såväl FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som likabehandlingsdirektivet föreskriver att arbetsgivare är skyldiga att vidta rimliga anpassningsåtgärder för att hjälpa personer med funktionshinder att fungera i arbetslivet.

Domstolen konstaterade i sin dom att begreppet rimliga anpassningsåtgärder ska tolkas brett i syfte att bereda personer med funktionshinder möjlighet att delta på lika villkor som andra i arbetslivet.

Med hänvisning till domen EU:C:2006:456, Chacón Navas, C-13/05, konstaterade EU-domstolen att det inte är tillåtet att säga upp någon på grund av dennes funktionshinder utan att vidta rimliga anpassningsåtgärder. I det aktuella fallet hade den estniska kriminalvården inte kontrollerat huruvida det var möjligt att låta den uppsagde arbetstagaren utföra sitt arbete med hjälpmedel som korrigerade hörselnedsättningen.

Fakta i målet

Dom: ECLI:EU:C:2021:606 den 15 juli 2021.

Mål: C-795/19.

Parter: En fångvaktare mot fängelset i Tartu.

Saken: Diskriminering.

Sammansättning: 5 domare.

Erik Sinander

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer