I 9 av 12 AD-domar fick arbetsgivaren rätt

2019-04-25 00:00 Mikael Kindbom  

Domar i Arbetadomstolen om avsked och uppsägning det senaste året.

Rätt avskeda polis

En polisman i Uppsala avskedades sedan han gjort sig skyldig till flera brott. Han hade bland annat hotat sin avdelningschef och andra kolleger med att köra över dem om de hindrade honom från att hämta sina barn i skolan. För detta dömdes han för hot mot tjänsteman. Dess­utom dömdes han för olovlig körning och för ofredande mot sin före detta sambo tillika mor till deras barn. Polisförbundet begärde att Arbetsdomstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt. Att inom 18 månader ha gjort sig skyldig till de nämnda brotten visar, enligt AD, att polismannen ”inte förmått leva upp till de krav på integritet och oförvitlighet som måste ställas på en polis för att han eller hon ska få kvarstå i en sådan anställning”. Det fanns därför laga skäl att avskeda polismannen.

Dom 54/18, mål A 150/17.

Konkret omplacering krävdes vid arbetsbrist

I samband med att ett småländskt hotellbolag bestämde sig för att gå över till bake off-produkter sade man upp en bagare på grund av arbetsbrist.

I fråga om bagaren borde ha omplacerats hävdade företaget att den person som överlämnade beskedet om uppsägning till bagaren sa till denne att det fanns andra jobb inom restaurang, café, etce­tera. Bagaren ska då ha yttrat att han inte är intresserad av annat än bagar­jobb. Bagaren själv sa att han inte erbjöds något jobb alls.

AD ansåg att uttalandet om att det fanns andra jobb inte var tillräckligt konkret, och även om det hade varit ett konkret erbjudande och bagaren hade sagt nej i sitt upprörda tillstånd kan man inte av ett sådant svar dra slutsatsen att det var meningslöst att lämna ett konkret och seriöst erbjudande som den anställde i lugn och ro fått ta ställning till. Uppsägningen ogiltigförklarades därmed och bolaget dömdes att betala 80 000 kronor i allmänt skadestånd.

Dom 76/18, mål B 29/18.

Läckte om asylsökande

En tandhygienist avskedades av Region Gotland efter att han flera gånger mejlat till Migrationsverket och ifrågasatt åldern på sina asylsökande patienter. Han lämnade ut uppgifter om deras personnummer eller sam­ordningsnummer och uppgifter om patienternas visdomständer.

Regionen ansåg att tandhygienisten grovt åsidosatt vad som ålegat honom i tjänsten. Gotlands tingsrätt ansåg att det funnits saklig grund för uppsägning men inte för av­skedande. Regionen överklagade domen till Arbetsdomstolen.

AD ansåg att tandhygienisten brutit mot flera lagar och agerat medvetet illojalt. Det har därför funnits laga skäl för avskedandet.

Dom 48/18, mål B 105/17.

Rätt säga upp assistent

En assistent på ett hvb-hem avskedades för att hon vid ett flertal tillfällen vägrade att utföra arbete som en yngre kvinnlig arbetsledare tilldelat henne. Assistenten hade vägrat städa en toalett av etniska skäl, avvikit i förtid från arbetsplatsen och skrikit inför barnen. I tingsrätten fälldes företaget men när fallet överklagades till AD lyder domen att det visserligen saknades grund för avsked men att det varit rätt att säga upp henne.

Dom 20/19, mål B 4/17.

Fastighetsskötaren saknade arbetsförmåga

En kvinna anställdes som fastighetsskötare 1996. Från och med år 2005 har hon varit sjukskriven i olika perioder och sedan juli 2009 har hennes arbetsförmåga bedömts som helt nedsatt. Den 1 oktober 2014 sades kvinnan upp av personliga skäl.

Arbetsdomstolen ansåg – mot bakgrund av kvinnans långvariga sjukdoms- och sjukskrivningshistorik, hennes hälsotillstånd vid uppsägningstillfället och att läkare har gjort bedömningen att hon inte har någon som helst arbetsförmåga samt att rehabilitering inte kan ske – att bolaget inte har brustit i sina skyldigheter att möjliggöra för henne att återgå i arbete. Uppsägningen har därför varit sakligt grundad.

Dom 56/18, mål A 36/16.

Fel att avskeda hemarbetande mäklare

En skeppsmäklare sades upp för att därefter av­skedas den 5 maj 2016. Bolaget hävdade att han gjort sig skyldig till arbetsvägran och illojalt beteende. Enligt mannen har det funnits en överenskommelse med ledningen om att han kunde arbeta hemifrån. Han har också varit villig att komma till kontoret när han kal­lats dit. Tingsrätten ansåg att mannen förbrukat bolagets förtroende på ett sätt som gör att det fanns skäl att avskeda honom.

AD ansåg att det fanns fog för mannen att uppfatta att man åtminstone tolererade att han arbe­tade hemifrån. När han sades upp påmindes han om arbetsplikten och informerades om risken för avskedande. Men det nämndes inget om att han skulle vara på kontoret. Ändå blev han senare avskedad för att han inte dök upp på kontoret.

AD ansåg att det varken fanns laga skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning. Därför skulle bolaget betala mannen ekonomiskt skadestånd med 2 160 000 kronor plus ränta och allmänt skade­stånd med 100 000 kronor.

Dom 5/19, mål B 63/18.

För tidig semester grund för avskedande

En person som arbetade med att köra ut mat till bo­lagets kunder valde att börja sin sommarsemester 2015 under vecka 29 i stället för vecka 30 så som arbetsgivaren hade bestämt. När arbetstagaren uteblev från jobbet på måndagen vecka 29 skickade arbetsgivaren först ett varningsbrev och därefter ett brev om att mannen skulle betraktas som uppsagd på egen begäran. Inget svar kom.

Arbetsdomstolen som såg det andra brevet som ett avskedande ansåg att mannen var alltför passiv när han efter de två breven från arbetsgivaren dröjde så länge med att höra av sig till denne. Och mannen var, trots varningen, olovligt frånvarande i fem dagar och kunde förväntas vara det i ytterligare flera veckor. Arbetsdomstolen ansåg därför att detta utgör ett så grovt åsidosättande av hans åligganden mot bolaget att det funnits laga grund för avskedandet.

Dom 66/18, mål B 1/18.

Avskedad fick rätt i Arbetsdomstolen

Efter fyra och ett halvt år på en bokförings- och redovisningsfirma blev en ekonomiassistent uppsagd på grund av arbetsbrist 2016. Men fyra dagar före den sista dagen, så kom beskedet att hon var avskedad med omedel­bar verkan på grund av illojalt beteende.

Ekonomiassistenten ska ha spridit information om en av kundernas dåliga ekonomi, vilket lett till att bolaget krävts på skadestånd eftersom kunden förlorat intäkter. Kunden är ekonomiassistentens före detta sambo. Även om kunden var övertygad om att det är ekonomiassistenten som berättat om hans skatteskulder ansåg Arbetsdomstolen det inte bevisat att det var information som hon fått ta del av i anställningen. Bolaget dömdes därför att betala ett ekonomiskt skadestånd på totalt 64 960 kronor samt ett allmänt skadestånd på 40 000 kronor.

Dom 18/18, mål B 98/17.

Rätt avskeda efter personalinköp

En anställd på Coop avskedades efter att arbetsgivaren hävdat att han vid tre tillfällen under 2016 i sitt jobb haft kontakter med leverantörer om material till ett garagebygge på sin privata fastighet. Handels hävdade att medlemmen inte kände till reglerna för personalinköp och att han hanterat köpen i enlighet med sin chefs instruktioner.

Arbetsdomstolen slog fast att medlemmen, utan tillåtelse, vid två tillfällen beställt varor till sig. Vid ett tredje tillfälle har medlemmens agerande gjort att föreningen köpt isolering som man inte haft avsättning för. Medlemmen har tagit hem isoleringen och först därefter betalat ett pris han ansett skäligt.

Arbetsdomstolen kommer fram till att medlemmens agerande varit ett så grovt åsidosättande av hans åligganden att det funnits skäl för avskedande.

Dom 39/18, mål A 74/17.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer