”Inhyrda fick bättre lön och villkor”

2014-05-21 23:00 Anna de Lima Fagerlind  

PROFILEN. Bemanningsföretagen har blivit syndabockar för andra branschers problem, tycker arbetsgivarorganisationens jurist Gabriella Sebardt. Hon anser att det är dags för en tydligare motpart: ett eget fackförbund för inhyrda.

Det var långt ifrån självklart att Gabriella Sebardt skulle bli arbetsrättsjurist, eller jurist över huvud taget.

– Egentligen ville jag läsa kinesiska, säger hon.

Hon förutspådde (helt korrekt) att Kina skulle få en allt större betydelse i världsekonomin, och att kunna tala kinesiska då skulle bli en användbar och efterfrågad egenskap även i västvärlden.

Kanske hade denna fingertoppskänsla för internationella relationer sin grund i Gabriella Sebardts uppväxt.

Barndomen spenderade hon till stor del utomlands. Hennes pappa jobbade i Sandvikkoncernen och familjen flyttade runt över hela världen. Under Gabriella Sebardts tonår bodde de i São Paulo, Brasilien. En tid som präglade henne starkt.

– Jag har längtat hem sedan dess, säger hon och tar tag i sitt halsband där en figa hänger, en brasiliansk lyckoamulett i form av en knuten näve.

När hon återvände till Sverige kom hon inte in på utbildningen i kinesiska. I stället blev det juristlinjen.

Intresset för arbetsrätt väcktes redan då, när hon på uppdrag av universitetet i Wien skrev sitt examensarbete om tidningsanställdas villkor.

Efter utbildningen skrev hon också en doktorsavhandling om omställningsavtalen på den svenska arbetsmarknaden, där hon jämförde den svenska modellen med den japanska och den brittiska. Båda länderna har hon bott i tidigare.

Gabriella Sebardt tror att hennes erfarenhet från olika kulturer och samhällen gör att hon ser på den svenska arbetsrätten på ett annat sätt. Det hjälper henne att inte bli hemmablind.

– Om man är intresserad av arbetsmarknadsfrågor är Sverige spännande. Det speciella är facken och arbetsgivarorganisationerna, att de har funnits så länge och tagit så stort ansvar.

I dag arbetar hon för en av de mest omdiskuterade arbetsgivarorganisationerna: Bemanningsföretagen. Eftersom branschen är relativt ung och speciell till sin form uppstår hela tiden nya frågor. Gabriella Sebardts jobb består till stor del av att göra utredningar, komma med remissvar och uppvakta politiker och arbetsmarknadens parter.

– Jag har alltid velat jobba med lobbying, så det passar mig bra.

Bemanning är en växande bransch i Sverige, men alla ser inte positivt på utvecklingen. Det finns både politiker och fackförbund som vill att bemanningsföretagen regleras hårdare, eller förbjuds helt. Gabriella Sebardt tycker att branschen ofta får klä skott för problem som egentligen ligger någon annanstans.

– Vissa säger att arbetslösheten var mycket lägre innan bemanningsföretagen kom. Ungefär som att arbetslösheten skulle sjunka om man förbjöd bemanning? Det tror jag är en grov förenkling.

Hon tror att mycket av kritiken grundar sig i bilden av vad som är ett ”riktigt” jobb, men att den håller på att förändras. Samtidigt anser hon att det är enklare för bemanningsföretagen att ge sina anställda fasta anställningar om branschen inte regleras i detalj, utan får styras av kundföretagens behov.

Men att bemanningsanställda skulle ha sämre villkor än andra håller hon inte alls med om.

– Vi bär fyra centrala kollektivavtal. Fackförbunden har ju reglerat villkoren i avtalen, så vad är problemet?

En annan vanlig kritik mot bemanningsföretag är att de används för att kringgå Las, lagen om anställningsskydd. Men det stämmer inte, enligt Gabriella Sebardt.

– Många hävdar att det är så vanligt, men när vi gräver ser vi inte det. Det finns inget företagsekonomiskt driv i det. Företagen hyr in personal för att det passar verksamhetens behov.

Dessutom finns det ingen skyldighet hos arbetsgivare att anställa, påpekar hon. De har all rätt att hyra in personal om de vill.

Hon tar klädföretaget Urban Outfitters i Stockholm som exempel. De anställda sade upp sig och hyrdes in via bemanningsföretag i stället, eftersom Urban Outfitters inte ansåg sig ha förmåga att själva bära kollektivavtal. Det orsakade en våg av protester, men Gabriell­a Sebardt förstår egentligen inte varför.

– De anställda fick högre löner och bättre villkor, allt på basis av bemanningsföretagets kollektivavtal.

Hon är säker på att bemanningsbranschen kommer fortsätta att växa, och i takt med det hoppas hon att attityden förändras och kritiken minskar.

I länder som Holland och England har de flesta någon erfarenhet från bemanning och där ifrågasätts inte branschen på samma sätt, tycker Gabriella Sebardt. Men i Sverige är bemanningsbranschen ett nyare fenomen, och fortfarande ganska ovanligt.

– Bara 1,5 procent av svenskarna jobbar i bemanningsbranschen. Vår målsättning är att det ska bli 3 procent, men även det är inte så mycket.

Det är inte heller alla bemanningsföretag som tillhör Bemanningsföretagen, påpekar Gabriella Sebardt. För att få bli medlem måste företagen bland annat ha kollektivavtal, ansvarsförsäkringar och en ordnad ekonomi, bland annat får de inte släpa efter med arbetsgivaravgifter eller skatter.

– Vi granskar våra medlemmar hårt och utesluter i snitt 2-3 företag i månaden.

Men i kritiken görs ingen skillnad på de bemanningsföretag som ingår i arbetsgivarorganisationen och de som står utanför. Inte heller särskiljer kritikerna bemanningsföretagens problem från de brister som kundföretagen har, enligt Gabriella Sebardt.

– Vi får alla andra branschers problematik i knät.

Hon upplever också att Bemanningsföretagen ibland hamnar i kläm mellan arbetsmarknadens parter. Hon skulle gärna se att det bildades ett särskilt fackförbund för bemanningsanställda, i stället för att de är utspridda i olika förbund som i dag.

– Då skulle vi ha en tydlig motpart.

Samtidigt är det utmaningarna som gör jobbet spännande, tycker Gabriella Sebardt. Hon gillar att arbeta mitt i den förändring av den svenska arbetsmarknaden som pågår just nu.

Kanske är det därför hon trots sin internationella bakgrund har valt att bosätta sig i Sverig­e. I alla fall än så länge.

– Min karriär är inte slut än. Jag hoppas kunna jobba i 20 år till. Om förutsättningarna är rätt är jag inte främmande för att söka mig utomlands.

Gästprofessor i Tokyo

Ålder: 48 år.

Gör: Förbundsjurist och kanslichef på Bemanningsföretagen.

Bakgrund: Jurist, doktorerade 2006 med avhandlingen ”Redundancy and the Swedish model”, om trygghets- och omställningsavtalen på den svenska arbetsmarknaden. Arbetade under avhandlingen som gästprofessor vid Japan Institute of Labour i Tokyo. Har också en magisterexamen i ekonomi vid London School of Economics and Political Science. Har bland annat arbetat som forskare på Stockholms universitets juridiska institution och på Utbildningsdepartementet som sekreterare för utredningen Karriär för kvalitet om lärares och forskares karriärvägar.

Familj: Man och en son, 8 år.

Bor: I Stockholm.

Intressen: ”All sorts brasiliansk musik. Jag kan väldigt många texter till gamla slagdängor, och har nyligen hittat en radiokanal i Rio de Janeiro som spelar både gammalt och nya tolkningar av låtarna.”

Senast sedda film: Lego – the movie, med sonen. ”Den var riktigt bra, faktiskt. Jag gillar också att titta på tv-serier, just nu följer jag House of cards.”

Senast lästa bok: Hunger games-trilogin. ”Böckerna målar upp mycket intressanta framtidsvisioner, väldigt lika George Orwells 1984 och Aldous Huxleys Brave new world.”

Motto: Nationality is acquired.

Internationell modellkarriär

I tonåren påbörjade Gabriella Sebardt sin första karriär, som fotomodell. I São Paulo, Brasilien, gjorde hon reklam för allt från tandkräm till godis. Senare blev hon upptäckt av Eileen Ford, grundare av en av världens största modellagenturer, Ford Models.

Hon arbetade också i Japan, där västerländska modeller var det senaste modet på 1980-talet. Modellkarriären tog slut ganska snart därefter, men det är inget som Gabriella Sebardt sörjer.

­– Modell är inget yrke du kan ha särskilt länge. Jag hade alltid tänkt plugga vidare.

Anna de Lima Fagerlind

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer