Klarna riskerar höga skadestånd

2022-06-14 22:22 Calle von Scheele  

MEDBESTÄMMANDELAGEN. Betalbolaget Klarna riskerar rekordhögt skadestånd i miljonklassen om det anses ha brutit mot medbestämmandelagen. De få arbetsrättsliga domar som finns från liknande fall pekar mot mycket höga skadestånd. På tisdagen begärde både Unionen och Finansförbundet förhandlingar för brott mot mbl (texten uppdaterad).

I slutet av maj sände Klarna på sitt intranet ett förinspelat tal av dess vd Sebastian Siemiatkowski. Han chockade personalen med besked om omfattande nedskärningar. Var tionde medarbetare av de 7 000 globalt anställda skulle erbjudas ett utköpsavtal. I Sverige berördes cirka 3000 anställda.

– Detta har hanterats exceptionellt dåligt av Klarna. Många av de saker som folk har utsatts för är fruktansvärda. Bolaget ska inte komma undan, det kommer inte att hända, säger Björn Larm, chef för den grupp på Unionen i Stockholm som stöttar medlemmar och fackklubb på bolaget.

Klarna däremot anser att det följt lagen och inte kunde ha väntat med informationen.

– Klarnas uppfattning är att vi inte åsidosatt någon del av mbl, säger bolaget i ett mejl till Lag & Avtal.

I Sverige inledes nedskärningen utan någon information eller förhandling med berörda fack. Personer som erbjöds utköpsavtal skickades hem och stängdes av från företagets it-system.

De berörda facken har reagerat olika på de åtgärder som Klarna vidtog.

Unionen och Finansförbundet inom TCO har begärt tvisteförhandling om mbl-brott och yrkar på skadestånd, medan Saco-förbunden Akavia och Sveriges Ingenjörer avvaktar. De ser antingen inte något mbl-brott i detta skede eller är inte klar med sin juridiska analys av Klarnas agerande.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, vill inte precisera vilka paragrafer i medbestämmandelagen, mbl, som förbundet slår ner på eller hur stort skadestånd de kräver.

– Det handlar om den kollektiva förhandlingsskyldigheten även när man inte har kollektivavtal, säger han till Lag & Avtal.

De arbetsrättsliga reglerna för företag utan kollektivavtal har anpassats till ett par EU-direktiv, som Klarna eventuellt brutit mot. För 25 år sedan infördes ett direktiv som reglerar kollektiva uppsägningar och för snart 20 år sedan ett annat om samråd med fackliga organisationer.

Dessa direktiv har inneburit ändringar i mbl men också hur den ska tolkas.

– Klarna har gått för långt i sitt beslutsfattande utan att iaktta den förhandlingsskyldighet som finns gentemot de förbund som har medlemmar, säger Martin Wästfelt.

Skadeståndskravet utgår från att brottet mot medbestämmandelagen är allvarligt och berör ett tusental medlemmar i Unionen-klubben på arbetsplatsen. I Finansförbundet berörs ett fyrtiotal medlemmar.

– Det handlar om ett betydande belopp, säger Martin Wästfelt.

Klarnas agerande är mycket ovanligt. Den som letar bland Arbetsdomstolens domar efter vägledning finner få mål till stöd.

– Förklaringen är att de allra flesta arbetsgivare kallar oss till förhandling i dessa fall även när vi inte har kollektivavtal. Det sker eftersom vi har medlemmar och oavsett om de anser sig skyldiga att förhandla eller inte.

EU:s samrådsdirektiv, som ledde till förändringar av paragraf 19 i mbl, kan vara en utgångspunkt för de fackliga kraven. Sedan 2005 är svenska arbetsgivare utan kollektivavtal skyldiga att hålla alla de fack som har medlemmar på företaget informerade om bland annat företagets ekonomi. Facken kan i sin tur begära förhandling utifrån informationen enligt paragraf 10 i mbl.

Men docent Erik Sjödin, vid Stockholm universitet, bedömer att paragraf 13, andra stycket, i medbestämmandelagen kan vara en tyngre grund för fackens agerande mot Klarna. Paragrafen är en konsekvens av EU:s direktiv om kollektiva uppsägningar.

 – Överväger en arbetsgivare sådana uppsägningar ska han i god tid inleda överläggningar med arbetstagarrepresentanterna i syfte att nå en överenskommelse, säger han till Lag & Avtal.

Enligt direktivet ska arbetstagarna och deras representanter involveras inför större driftinskränkningar. Det spelar ingen roll om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte. Samma skyldigheter gäller ändå, enligt EU-rätten.

– Som tydligt framgår i direktivet är det tillräckligt att arbetsgivaren överväger kollektiva uppsägningar för att denne i god tid ska ta initiativ till förhandlingar, understryker Erik Sjödin, vars doktorsavhandling handlade om just denna typ av frågor i EU-rätten.

Den del i paragraf 13 som gäller företag utan kollektivavtal ska tolkas så att den helt överensstämmer med direktivet, enligt Erik Sjödin

– Således framstår det som om det kan finnas en förhandlingsskyldighet för Klarna innan det förinspelade talet sändes ut till personalen.

Klarna säger i ett uttalande att man inte brutit mot mbl och inte fått någon information om hur facket tolkar lagen. Deras förslag till utköpsavtal inkluderar avgångsvederlag och förmåner som är väsentligt mer generösa än vad lag och anställningsavtal kräver, hävdar bolaget.

Vad syftar ni på mot bakgrund av att det inte finns något i lagstiftningen som anger avgångsvederlagens storlek?

– Utan att gå in i detaljer kan vi nämna att erbjudandena innebar lön motsvarande uppsägningstid samt avgångsvederlag – alltså generösare än lag och anställningsavtal, svarar Klarna i mejl till Lag & Avtal.

Enligt Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski tar det för lång tid med driftinskränkningar om svensk arbetsrätt följs. Det kan ta upp till sex månader från den första informationen om en förändring till dess ett tydligt besked finns och klarnas personal skulle aldrig vänta i sex månader, hävdade han i SVT.

Är detta det huvudsakliga skälet till att Klarna valt att inte följa svensk arbetsrätt?

– Klarna har följt svensk arbetsrätt och det kommer ta ett antal veckor innan alla delar faller på plats, säger Klarna i mejlet.

Alla medarbetare som fått erbjudande om utköpsavtal har inte accepterat det. Bolaget uppger därför att man kommer påkalla förhandlingar med facket om arbetsbrist. Eftersom företaget inte har kollektivavtal gäller Lagen om anställningsskydd och dess regel om sist in-först ut med tillägget tillräckliga kvalifikationer för kvarvarande tjänster.

– Såsom i alla organisationsförändringar är det befattningar som berörs och de som har erhållit ett erbjudande är anställda som innehar befattningar som inte kommer att finnas kvar. Nu kommer vi att matcha de kvarvarande personernas kompetens och anställningstid mot kvarvarande befattningar, skriver Klarna i sitt mejl.

Varken Sveriges Ingenjörer eller Akavia anklagar i nuläget Klarna för brott mot mbl.

Sveriges Ingenjörer är inte klara med sin juridiska genomgång av läget, uppger förhandlingschef Camilla Frankelius.

På Akavia ses rättsläget som oklart, enligt biträdande förhandlingschef Ulrika Emteryd.

– Ingen har sagts upp ännu, utan man har fått avgångserbjudanden.

Är inte Klarnas besked en viktig förändring av verksamheten som borde ha förhandlats?

– Ja, i nästa steg. Vi kommer att ha medlemmar som tackar nej till erbjudandet. Då förväntar vi oss att bli kallade till förhandling.

Efter att artikeln publicerades är Akavia inställning emellertid att troligtvis kommer inte någon medlem att tacka nej.

Arbetsdomstolen har i domar sagt att man måste förhandla i ett tidigt skede?

– Vi har haft förbundsjurister som har tittat på detta och tycker att rättsläget är osäkert. Det är vår hållning.

Efter att artikeln publicerades ville Ulrika Emteryd förtydliga citat ovan och säger numera.

– Vårt förhållningssätt bygger på att våra förbundsjurister studerat saken och kommit till slutsatsen att rättsläget ännu ej är klarlagt. Akavias ställningstagande baseras på en samlad helhetsbedömning som alltså utgår från ett oklart rättsläge. 

Klarna kan drabbas av mycket höga skadestånd om TCO-förbunden får rätt i sina anklagelser om mbl-brott. Det visar de fåtalet domar från Arbetsdomstolen som kan vara vägledande. En av domarna tar Erik Sjödin upp i sin doktorsavhandling.

I en snart 40 år gammal dom utdömdes mycket höga skadestånd till tre fackförbund därför att ett pappersbruk sålde sina maskiner och lade ner verksamheten i ett mindre samhälle i Hälsingland. Arbetsgivaren hade inte förhandlat med de berörda facken i ett tidigt skede eller ens innan avtalet med köparen skrevs på.

Händelsen inträffade lång tid efter medbestämmandelagens ikraftträdande och företaget har på ett flagrant sätt brutit mot lagen, konstaterade Arbetsdomstolen. Den utdömde sammanlagt 900 000 kronor i skadestånd, vilket motsvarar i dagens penningvärde en bra bit över 2 miljoner kronor.

I en tidigare dom från 1978 utdömdes också mycket höga skadestånd i ett liknande fall. Även här handlade det om en företagsöverlåtelse. Parterna skrev in i avtalet att 350 personer av 550 som arbetade på den mekaniska verkstaden i södra Sverige skulle ha sagts upp innan den nya ägaren tog över.

Inga förhandlingar med facket fördes innan överenskommelsen tecknades. Man kan inte tänka sig något beslut som skulle ha större betydelse för de anställda, konstaterade Arbetsdomstolen. Det höga skadeståndet hade blivit ännu högre om inte överlåtelsen inträffade strax efter införandet av mbl.

De sammanlagt 180 000 i skadestånd som tre berörda förbund fick motsvarar 800 000 kronor i dag. Dessutom fick förbundet sammanlagt 90 000 kronor från köparen som inte heller förhandlat med facket. Det motsvarar drygt 400 000 kronor i dag.

I båda dessa fall hade de inblandade förbunden kollektivavtal med arbetsgivarna, men en dom från 2012 berör uppsägningar på ett företag utan kollektivavtal. Domen visar att arbetsgivaren inte bara måste förhandla med facken utan också genomföra den seriös.

Ett vindkraftbolag genomförde en omorganisation som ledde till arbetsbrist. Företaget inledde visserligen förhandlingar med Naturvetarna om deras tre drabbade medlemmar, men uppträde på sådant sätt att det inte fullföljde sin förhandlingsskyldighet, enligt Arbetsdomstolen. Den hänvisade också till EU:s direktiv om kollektiva uppsägningar och konstaterade att de regler i mbl som kopplas till direktivet inte är beroende av hur många arbetstagare som berörs.

Skadeståndet sattes till endast 35 000 kronor. Enligt praxis brukar skadestånd bero på hur allvarligt brottet är och hur många arbetstagare som berörs. Vid en jämförelse med händelserna på Klarna har bolaget i detta fall inte alls tagit initiativ till förhandling och där berörs hundra gånger fler arbetstagare än på vindkraftbolaget.

Även på EU-nivå har direktivet om kollektiva uppsägningar prövat genom förhandsavgöranden. I en finländsk dom för drygt tio år sedan fick ett par hundra arbetstagare dela på ett skadestånd på över 25 miljoner kronor. En holländsk arbetsgivare hade lagt ner sitt dotterbolag i Finland utan förhandling med facket innan beslutet togs, vilket var fel enligt EU-domstolens förhandsavgörande som domen byggde på.

Anm: Efter att artikeln har publicerats har Akavia velat ändra två av sina citat beroende på att läget har förändrats. Ändringarna framgår ovan.

Direktiv och domar

EU:s direktiv om kollektiva uppsägningar 98/59/EG

EU:s direktiv om information och samråd 2002/14/EG

AD dom 2012 nr 2

AD dom 1984 nr 75

AD dom 1978 nr 156 och 157

Finländsk dom KKO 2010:20, 9 mars 2010

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer