Konkurrensklausulers inlåsning hämmar tillväxten

2019-08-22 00:00  
Foto: Jörgen Appelgren

DEBATT. Långtgående konkurrensklausuler skapar inlåsningar på arbetsmarknaden, och har därmed negativ påverkan på såväl kompetensförsörjning som innovationskraft. Detta är förödande för svensk arbetsmarknad, som redan plågas av kompetensbrist. Sveriges chefsorganisation Ledarna uppmanar därför chefer att syna sina kontrakt noggrant innan de skriver under, och arbetsgivare att tänka över användningen.

Det är inget nytt att arbetsgivare vill att chefsavtal ska innehålla en konkurrensklausul. Konkurrensklausuler syftar till att skydda arbetsgivaren genom att hindra en arbetstagare från att börja jobba hos konkurrenter ­eller driva konkurrerande verksamhet efter att anställning upphört hos arbetsgivaren. I grund och botten inget anmärkningsvärt.

Av avtalslagens 38 § framgår att det är tillåtet att avtala om konkurrensklausuler, ­under förutsättning att de är skäliga. Som komplement till avtalslagen har detaljerade kollektivavtal om konkurrensklausuler förhandlats fram i den privata sektorn, dels 1969 och sedan ett ersättningsavtal 2015 av PTK och Svenskt Näringsliv. Ledarna har ­antagit avtalen vid bägge tillfällena. Avtalet som slöts 2015 gav alla företag med företagshemligheter rätt att använda konkurrensklausuler, vilket gör att de kan användas i alla branscher. Tidigare var rätten att använda konkurrensklausuler kopplad till anställda som fått specifik produkt- eller metodutvecklingskunskap.

Användningen och utbredningen av konkurrensklausuler är oroväckande. Vid en granskning av 850 anställningsavtal för Ledarnas medlemmar under 2018 visade det sig bland annat att:

80 procent har en konkurrensklausul – för vd är siffran 100 procent.

86 procent har rätt till ersättning under konkurrensbegränsningen med vanligtvis 60 procent av lönen.

Genomsnittlig karens är 13 månader, men upp till tre år förekommer. 100 procent av avtalen har ett fastställt vite för varje brott mot avtalet.

Konkurrensklausuler nästan uteslutande återfinns i privat sektor.

Från att i princip bara ha funnits i vd-avtal, förekommer de numer även hos första linjens chefer. Visserligen är det vanligt med kompensation för klausulerna, men i en ­relativt färsk skiljedom ansågs att lönen som den tidigare vd:n fått räckte för att ekonomiskt kompensera de tre år konkurrensklausulen gällde.

Trots att det enligt lag kan vara skadeståndsgrundande att utnyttja företags­hemligheter efter anställningens upphörande, och kunskap i dag är en absolut färskvara i många branscher, tenderar alltså klausulerna att ha allt för lång karens. Såväl arbetsgivare som arbetstagare är ofta okunniga om klausulernas egentliga innebörd, effekter och om de över huvud taget behövs. De förs in i avtalen utan närmare eftertanke. Vi har också noterat att företag utan kollektivavtal har de tuffaste och mest vittgående konkurrensklausulerna.

Trots att parterna betonat att ett in­för­ande av en konkurrensklausul i ett anställningsavtal ska ske efter prövning, och att parterna är medvetna om att gällande rätt innebär en restriktiv hållning, har alltså förekomsten av konkurrensklausuler ökat.

Användandet av konkurrensklausuler måste aktivt ses över och anpassas till de förutsättningar som finns i dag. Sverige behöver all tillgänglig kompetens, i stället för att låsa in den.

Sara Kullgren

Chefsjurist på Ledarna

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna