”Kränkningarna blir ett sjukdomsförlopp”

2014-04-17 07:00 Elinor Torp  
Så ser mobbningens nedåtgående spiral ut. Illustration: Jonas Askergren (klicka för större grafik)

Norges främste mobbningsutredare heter Harald Pedersen.<br>– Viktigast är inte att få rätt utan att bli tagen på allvar, säger han. Grannlandet har en metod som Sverige saknar.

I väntan på att den unika mobbningsdomen tas upp av hovrätten besöker Lag & Avtal Norge för att se hur kränkande särbehandling hanteras här. Grannlandet utarbetade i början av 2000-talet en metod för att på ett så neutralt sätt som möjligt utreda mobbning på arbetsplatser. Över 500 utredare har till dags dato utbildats och löst en mängd mobbningsärenden på arbetsplatser både i den offentliga och privata sektorn.

Tillsammans med en professor i psykologi har arbetsrättsadvokaten Harald Pedersen skrivit böcker som blivit vägledande i ämnet. I dag är Harald Pedersen Norges mest anlitade mobbningsutredare. Han kommer in på arbetsplatser i ett tidigt skede. Det är A och O. Att starta utredningen innan konflikterna fördjupas till personangrepp. Men många chefer är rädda och lite fega, vittnar Pedersen om. Duktiga mellanchefer har missförstått sin lojalitetsplikt.

– De blir för lojala uppåt, och tror inte att de får gå in och undersöka problemen, säger Pedersen.

Han har hört talas om självmordsmålet i Sverige.

– Att använda sin ledningsrätt för att avskeda i stället för att försöka lösa problemen är ju helt galet. Arbetsgivare har en plikt att gå in och hantera dessa underliggande konflikter, understryker han.

Harald Pedersen pratar om lager på lager av kränkningar som kan resultera i en tragedi som i Krokoms kommun.

– Om du inte går in för att hantera ett klagomål, alltså om inte kränkningen tas på allvar, blir det en ny kränkning. Känner sig ledningen sedan pressad att göra något, men agerar fel, har du en tredje kränkning. Till slut kommer kränkningarna att tillta i intensitet och det blir ett sjukdomsförlopp som i ett mobbningsfall, förklarar Pedersen.

Mobbningsutredningar fun­gerar ungefär som en rättegång. Faktaundersökning kallar norrmännen sin systematiska genomgång av vad som har hänt. De inblandade intervjuas var och en för sig. Vittnen hörs och utredaren skriver referat från samtalen. Nödvändig dokumentation skapas då, ett slags faktaunderlag eller fundament. Arbetsgivaren får sedan läsa och komma fram till om man är enig eller oenig. Ligger det som medarbetaren utsatts för innanför eller utanför vad man på en arbetsplats får tåla?

– Livet på en arbetsplats går upp och ner. Att jobba innebär att förhålla sig till människor som man inte gillar. Mycket får man tåla, men det finns gränser och de gränserna är väldigt viktiga, säger Harald Pedersen.

Om någon klagar på arbetsmiljön i Norge och inte blir tagen på allvar är det en kränkning av ens integritet och värdighet. Det finns tydliga rättsregler i den norska arbetsmiljölagen som drar gränser för vad man får stå ut med och inte på en arbetsplats. Tyngst i räckan av otillåtna beteenden är trakasserier.

– Att behandlas schyst och känna sig trygg i processerna är viktigast av allt. Att känna att man blir tagen på allvar. Det är något annat än att få rätt, betonar arbetsrättsjuristen som just fått den svenska mobbningsdomen i sin hand.

Norge har inte haft något rättsfall. Om det beror på att norrmännen med sin metodik lyckats bättre vet inte advokat Harald Pedersen. Men han tror att systematiken kring mobbningsutredningar är överförbar till Sverige. Elinor Torp

Den svenska mobbningsdomen

  • 19 februari 2014 fälls två chefer vid Krokoms kommun för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död.
  • Brottet anses vara grovt eftersom cheferna använt arbetsrättsliga åtgärder för att få bort en djupt deprimerad medarbetare.
  • Cheferna visste att det fanns ett självmordshot, menar tingsrätten.
  • Bakgrund: Socialsekreteraren Lars Persson tog sitt liv efter att ha blivit kontrollerad och särbehandlad av sin närmaste arbetsledare. Kollegerna slog larm, men ingenting hände. Efter en undermålig mobbningsutredning valde cheferna att göra sig av med Lars. Den 10 juni 2010, samma dag som kommunen ska förhandla med facket om avskedandet, begår han självmord.
  • Domen är överklagad till hovrätten av de två fällda cheferna.

Sätt stopp i tid! Så gör ni – steg för steg:

1. Utredningen ska göras av en oberoende och kunnig person.

2. Utred klagomålet grundligt. Hör bägge parter, var för sig. Om kollegor vill vittna samtalar mobbningsutredaren även med dem.

3. Utredningen är konfidentiell, men inte anonym. Allt som parterna säger om varandra måste den andre få chans att uttala sig om.

4. Allt dokumenteras och mobbningsutredaren skriver en rapport.

5. Arbetsgivaren får självständigt bedöma rapportens slutsatser.

6. Parterna kan om det behövs höras igen. Sedan sätter man stopp. Utredningen kan inte pågå hur länge som helst.

7. Det viktigaste är att den som upplever sig kränkt blir tagen på allvar och känner sig schyst behandlad.

8. Mobbningsutredaren måste hålla sig strikt till metoden, titta på reglerna i arbetsmiljölagen, jämföra med fakta, värdera och sammanfatta.

9. Ligger det som medarbetaren utsatts för innanför vad man på en arbetsplats får tåla eller är det frågan om mobbning?

10. Graden av mobbning går från kränkning av integritet och värdighet till trakasserier. Gränserna för vad som är acceptabelt och inte på en arbetsplats är extremt viktiga att ha klart för sig från början.

11. De berörda parterna garanteras full tillgång till rapporten.

Källa: Harald Pedersen, arbetsrättsadvokat och mobbningsutredare i Norge.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer