Kvinnofientligt eller religiöst?

2013-08-21 23:00 Birgitta Ländin  

Den blivande praktikanten i Trollhättan vägrade skaka hand med den kvinnliga chefen, av religiösa skäl. Han nekades praktik, men fick senare en ursäkt och 30 000 kronor i ersättning, medan chefen fick en varning. Helt i strid med lagen och med praxis i övriga Europa, anser professor emeritus Reinhold Fahlbeck.

– Här i Sverige har kvinnor i snart 200 år slagits mot diskriminering, som ofta underblåstes av religiösa krafter, av kyrkan. Och just som den kampen i stort sett är vunnen ska de behöva acceptera att bli diskriminerade genom att de inte ens anses värdiga att ta i hand, säger Reinhold Fahlbeck.

Reinhold Fahlbeck redogör för rättsfall i Europadomstolen och i en rad nationella domstolar i Europa i boken Bed och Arbeta Om religionsfrihet i arbetsliv och skola. Han hoppas på en prövning av Trollhättanfallet. Den kvinnliga chefen har en möjlighet att föra talan mot felaktig varning, som kan vara ett brott mot kollektivavtalet.

Religionsutövande är skyddat av Europakonventionen, men det måste finnas ett samband mellan religionen och den manifestation det handlar om. De ska vara ”mycket nära förbundna”. Här har den europeiska praxisen varit ytterst snäv, det som godkänns som manifestation av religionsutövning är inte mycket utanför rätten att tro och rätten att be.

– Det finns inget i koranen som stöder att en man inte får ta en kvinna i hand, fortsätter Reinhold Fahlbeck.

Visserligen hänger agerandet i detta fall ihop med personens utövande av en viss tolkning av islam, men därifrån till att uppfylla kravet om att vara starkt förbundet till religionen är steget långt, anser han.

– Detta är inte religion. Därför kan det heller inte handla om diskriminering på grund av religion.

I en rad tidigare domar har Europadomstolen följt den snäva praxis som Reinhold Fahlbeck vittnar om, men helt nyligen kom en dom som betraktas som ett avsteg från denna. En kristen kvinna, Ms Eweida, som arbetar nära kunder vid British Airways hade av arbetsgivaren nekats att bära ett kors synligt ihop med sin uniform. Arbetsgivaren tillät å andra sidan andra anställda att bära hijab eller turban. Storbritannien, som skulle ha skyddat Ms Eweida mot diskriminering, fälldes av domstolen. Hon hade rätt att bära sitt kors, även då hon arbetade nära kunder.

I Trollhättanfallet har det ännu inte blivit någon prövning eftersom kommunen backade självmant. Det finns ett svenskt rättsfall om en liknande handskakning från Stockholms tingsrätt, som Trollhättan såg som vägledande. Det fallet är dock annorlunda – där är det Arbetsförmedlingen som anklagats för diskriminering, eftersom de stängde av en tilltänkt praktikant från fortsatt ersättning sedan han hade vägrat att ta i hand vid ett besök på ett företag.

Arbetsförmedlingsfallet drevs av DO:s jurist Ulrika Dietersson, som poängterar att man måste se noga på varje enskilt fall innan man beslutar om vad som kan vara diskriminering.

– Det finns ju flera sätt att neka handskakning. Om jag bara nonchalerar en person av ett visst kön så är det en sak, om jag artigt lägger min hand på mitt hjärta och bockar mot en kvinna så är det en annan, och en nog så respektfull form av hälsning, säger hon.

Frågan är alltså komplicerad, och det handlar hela tiden om proportionalitetsbedömningar, när kraven på att få manifestera en religion ställs mot kraven på att fullfölja sitt avtal med arbetsgivaren.

Svårt få rätt i Europa

  • Ms Eweida är relativt ensam om att ha fått sin rätt att manifestera sin religion fastslagen i en dom. Samtidigt som fallet Ms Eweida avgjordes, avgjordes ytterligare tre fall rörande kristna i Storbritannien.
  • En annan kvinna, Ms Chaplin, hade också en önskan att bära ett kors, men eftersom hon arbetar i sjukvården fann domstolen att arbetsgivaren gjorde en riktig bedömning av säkerhets- och hälsoskäl att neka henne detta.
  • Två kristna som på olika sätt vägrat att befatta sig med samkönade par i sina arbeten för brittiska kommuner hade avskedats, vilket domstolen fann korrekt.

”Skulle kunna vinna i USA”

Hur gör man i USA, som har en lång erfarenhet av blandade kulturer och religioner? Lag & Avtal lät frågan om hur ett handskakningsfall som i Trollhättan skulle behandlas där gå till den amerikanske arbetsrättsjuristen Bruce Millman på byrån Littler Mendelson i New York.

– I USA måste arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för de anställdas möjligheter att praktisera sin reli­gion, så länge detta kan ske utan för stora praktiska konsekvenser. Utan att känna till detaljerna i fallet med praktikanten som inte fick platsen, så är min gissning att han skulle kunna vinna ett mål om diskriminering i USA, svarar han.

– Dock gäller även i USA en proportionalitetsprincip, och saken skulle kunna komma i en annan dager om handskakning var en mycket viktig del av jobbet – till exempel att i turistsammanhang eller i en butik hälsa välkommen, tillägger han.

– Och om vi vänder lite på frågan och flyttar upp den muslimske mannen i en chefsposition, från vilken han väljer att behandla män och kvinnor som han har under sig olika – då kan det också vara han som är den diskriminerande parten.

Birgitta Ländin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen