Lägre löner ger inte fler jobb

2011-10-19 23:00  

DEBATT. Göran Zettergren, chefsekonom på TCO, är skeptisk till både frysta ungdomslöner och sänkta socialavgifter. Effekterna är alltför blygsamma.

En fråga som diskuteras mycket just nu är ingångs- och lägstlönerna och deras effekter på ungdomsarbetslöshet och sysselsättning.

Från arbetsgivarsidan har kravet på sänkta eller åtminstone nominellt frysta lägstlöner hörts sedan länge. På senare tid har finansministern, liksom flera av regeringspartierna, uttalat sitt stöd för denna linje.

Tanken är att ungdomar utan yrkeserfarenhet har svårt att slå sig in på arbetsmarknaden utan en klar konkurrensfördel med lägre lön.

Men hur stora effekter kan vi förvänta oss av en betydande sänkning av ingångslönerna? Ett sätt att närma sig frågan är att se på de bedömda effekterna av halveringen av socialavgifterna för unga under 26 år. Denna innebar en sänkning av arbetskostnaden med nästan 13 procent för denna åldersgrupp.

Enligt en rapport från Finansdepartementet bedöms effekterna av denna högst betydande sänkning av arbetskostnaden bli ganska blygsam.

Finansdepartementets tjänstemän räknar inte med någon långsiktig nettoeffekt alls på arbetslösheten. Det betyder att varje eventuell nedgång i ungdomsarbetslösheten motverkas ett-till-ett av en motsvarande uppgång i arbetslösheten för äldre än 25 år. Hur stora dessa bruttoeffekter är redovisas dock inte i rapporten.

Den långsiktiga nettoeffekten på det totala antalet sysselsatta bedöms också vara mycket liten: +0,1 procent eller knappt 3 900 jobb. Detta till en kostnad av cirka 10 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,5 miljoner kronor per jobb. I runda slängar fem lärartjänster i normalt löneläge.

En förklaring till detta magra resultat är att sänkta socialavgifter ökar löneutrymmet och därför leder till en gradvis höjning av lönerna. Det är dock inte särskilt troligt att övervältringen sker specifikt på ungdomslönerna. En fullständig sådan skulle ju leda till mycket kraftiga marginaleffekter med mindre troliga lönesänkningar på 13 procent vid uppnådd 26 års ålder.

En sänkning av socialavgifterna kommer därför troligen att leda till en varaktig skillnad i arbetskostnader för personer under och över 26 år. Möjligen skulle detta också kunna leda till en viss uppgång i sysselsättningen för yngre än 26 år och en viss nedgång för äldre. Hur stor denna effekt kan tänkas vara är dock svårt att bedöma.

Siffror från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) antyder dock att vissa effekter kan skönjas, men framför allt en negativ effekt på åldersgruppen 25-34 år. Enligt AKU ökade sysselsättningen (15-74 år) med 4 procent mellan åren 2006 och 2010. Motsvarande siffror för åldersgruppen 15-24 år var 2 procent och för 25-34 år -0,3 procent

Effekterna av en motsvarande sänkning av avtalade ingångs- eller lägstlöner för ungdomar är lite svårare att beräkna. Å ena

sidan kan övervältringen på löneutvecklingen i detta fall antas vara mindre. Å andra sidan skulle en sådan kraftig lönesänkning antagligen minska ungdomars arbetsutbud. Det finns därför knappast något skäl att förvänta sig att effekterna på yngres sysselsättning blir särskilt mycket större.

Det förefaller således inte som om lönesänkningar är någon särskilt framgångsrik väg till högre sysselsättning.</p></p> <p><p>GÖRAN ZETTERGREN</p> <p>Chefsekonom, TCO</p>

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer