Lär dig taktiken i AD

2010-01-27 13:43 Elisabet Örnerborg  

Gunnar Bergström, landstingets ombud i barnmorskemålet och arbetsgivarombud i ytterligare 130 huvudförhandlingar, delar med sig av sin taktik inför vittnesförhören i den arbetsrättsliga processen. Domstolen tycker inte att slutanförandena betyder så mycket. Det gör I stället bevisningen och särskilt förhöret.

Barnmorskemålet var den första arbetstvisten som gick till eg-domstolen. Arbetsdomstolen frågade år 2000 eg-domstolen om det var klinikingenjörens och barnmorskornas grundlöner som skulle jämföras eller om - som landstinget hävdade - tilläggen för obekväm arbetstid och kompensation för nattjänstgöring skulle ingå i jämförelsen.

- Vi förlorade i eg-domstolen, sedan vann vi från arbetsgivarsidan ändå, säger Gunnar Bergström.

Fast han tillägger att arbetsgivarsidan egentligen bara vann halva målet. Att klinikingenjören hade högre lön kunde enligt ad förklaras av att han var äldre, att kollektivavtalet hade stor betydelse för lönesättningen och marknadseffekternas betydelse - för att kunna behålla honom behövde landstinget betala honom i nivå med andra ingenjörer på den privata marknaden.

Gunnar Bergström framhåller dock att Jämo och dess ombud advokat Lars Viklund vann den för dem viktiga frågan, att klinikingenjörens och barnmorskornas arbeten faktiskt kunde jämföras. Den egna arbetsvärderingen fungerade bättre än det subtila system som Jämo i det tidigare barnmorskemålet använt.

Nu förstod domstolen resonemanget, menar han och påminner om att lönekartläggning ännu inte var infört.

Det var också skickligt av Lars Viklund att föreslå att arbetsplatsen skulle synas, framhåller landstingets ombud.

- Ledamöterna fick träffa barnmorskorna, det var ju inte så bra för oss. Maskiner är inte lika intressanta.

Men löneskillnaderna kunde alltså förklaras av marknadskrafterna. Gunnar Bergström hade kallat nationalekonomen Lars Calmfors som sakkunnigt vittne.

- Han var mycket pedagogisk. Så min förtjänst i målet var att jag tog fram den bevisning som behövdes och vittnen som kan sin sak, säger Gunnar Bergström.

Han är sedan några år pensionerad från Landstingsförbundet och anställd som jurist och konsult hos Elmzell. Han har just fyllt 66 år och klarat av inträdesprovet till Advokatsamfundet. Nu pågår en lämplighetsbedömning. Efter 130 huvudförhandlingar i tingsrätt, Arbetsdomstolen och eg-domstolen vet han att det är parts- och vittnesförhören och annan bevisning som är viktigast. Han delar gärna med sig av sin vittnesförhörstaktik. Först i förhållande till de egna vittnena.

- 80 procent av mina vittnen har aldrig suttit i en domstol. Jag säger till dem att de ska titta på mig när jag ställer frågor till dem och att de, när de svarar, ska vända sig mot domstolen och tala högt och tydligt.

- Jag ställer frågorna i kronologisk ordning, skriver ned dem och håller provförhör med vittnena ett par veckor före huvudförhandlingen. Man måste tänka på att människor är olika, en del är bra på att berätta, andra behöver fler frågor som stöd. Om de inte kommer ihåg hur det var, säger jag till dem att det i så fall är bättre att säga det i domstolen än att försöka svara. Jag talar också om för dem att de kan begära en paus.

- De ska inte ha med sig någon fusklapp där de har formulerat sina svar i förväg.

- Jag talar också om för vittnet vad den svaga länken är, om det finns någon. I domstolen är det bättre att jag ställer frågor runt den svaga länken än att motpartens ombud sedan gör det.

- I provförhöret talar jag om för vittnet att jag inte får ställa några ledande frågor och upplyser om att motparten får ställa ledande frågor.

Inför det förhör man ska hålla med motpartens vittnen handlar förberedelserna mest om att lyssna. Man kan även kontakta motpartens vittnen i förväg, särskilt om det är sakkunniga vittnen, menar Gunnar Bergström. Vill de inte säga något förrän de är i domstolen, så har man ändå försökt och fått någon slags uppfattning av personen.

- Lyssna noga på det förhör motparten håller med sitt eget vittne. Då kan du höra vilka svagheterna är och framförallt kan de frågor som inte ställs vara viktiga.

- Det kan vara givande att ha tagit reda på något som man kan överraska motpartens vittne med.

- Det gäller också att undvika att ställa de frågor som kan vara till nackdel för en själv som ombud.

Gunnar Bergström kommer ihåg sitt första mål i ad, det gällde om en kvinna hade blivit anställd som distriktssköterska eller inte.

- Jag försökte få fram att hon hört fel, att det hon fått okej på var att ansökningshandlingarna kommit fram med mera. Men ju mer jag ställde frågor, ju säkrare blev hennes vittnesmål. När jag märkte att hon var så säker på sin sak, skulle jag inte gjort henne ännu säkrare med att ställa fler frågor.

Instruera egna vittnet

- Vänd dig mot domstolen när du svarar.

- Inga fusklappar.

- Vad är den svaga länken?

- Motparten får ställa ledande frågor.

Förhör motpartens vittne

- Lyssna noga på motpartens egna förhör - vilka frågor ställs inte?

- Ta reda på överraskningar

- Undvik frågor som är till nackdel för egna parten.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt