Lärarfacken är i otakt

2020-11-12 00:00 Calle von Scheele  

Segdraget. I fackets viktigaste uppgift, att sluta kollektivavtal, är Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund sedan länge en enda organisation. De har bildat Lärarnas Samverkansråd, som skriver under avtalen. Men när de ska utreda en framtid tillsammans är de splittrade.

Få i den fackliga världen skulle höja på ögonbrynen om Lärarnas Riksförbund i Saco och Lärarförbundet i TCO slår ihop sina påsar. Båda förbunden organiserar lärare från årskurs ett till gymnasiets avgångsklasser.

Men inte många tänker på att de båda förbunden är en gemensam kropp i den verksamhet som är fackets kärnfråga, nämligen att teckna kollektivavtal.

För den uppgiften har de två format Lärarförbundens Samverkansråd, som arbetsgivarna möter i förhandlingarna och som undertecknar alla centrala avtal.

Ute på skolorna har lärarna oavsett om de tillhör Lärarnas Riksförbund, LR, eller Lärarförbundet exakt samma avtal, samma regler för lönesättning, arbetsvillkor, regler för semester, arbets­tider, föräldraledighet, med mera.

Dessutom ingår i samverkans­avtalet Lärarförsäkringar som bland annat tar hand om den gemensamma inkomstförsäkringen för lärarna.

Men i år, när förbunden tillsammans skulle utreda den framtida organi­seringen av lärarna, slutar föresatsen i en antiklimax.

Läs mer: Råd vid sammanslagning

Lärarnas Riksförbund beslutade att utreda frågan självt, medan Lärarförbundet följde det ursprungliga förslaget och beslutade om en gemensam utredning.

– Våra kongressombud såg en risk i att gå i samlad tropp med Lärarförbundet. För oss var det bättre med en egen utredning som har fritt mandat, säger Andreas Mörck, kanslichef på Lärarnas riksförbund. Förbundet känner också stark samhörighet med sina Saco-kolleger, rektorerna i Skol­ledarna och universitetslärarna i SULF.

– En grundförutsättning för att vi ska röra på oss är att det sker tillsammans med våra kolleger i federationen, säger Andreas Mörck.

På Lärarförbundet beklagar dess ordförande Johanna Jaara Åstrand beslutet hos grannförbundet.

– Det är klart olyckligt, men jag har full respekt för det.

Den enda vägen framåt är att samla lärarkåren i en organisation, enligt Jaara Åstrand. Hon hänvisar till utvärderingen av samverkansavtalet som låg till grund för förslaget om en gemen­sam utredning.

– Den visar entydigt att två förbund som i praktiken organiserar samma målgrupper är försvagande, fördyr­ande och försvårande.

På Lärarnas Riksförbund är man inte alls lika övertygade om sam­gående som enda lösningen.

Dess förbundsordförande Åsa ­Fahlén beskrev sitt tvivel inför deras kongressdiskussion, kallade sig en ­typisk LR-person som inte vill ändra på saker i brådrasket och svårligen byter lag.

Hennes kanslichef Andreas Mörck tycker att Lärarförbundet går fram för fort.

– Våra kongressombud kände sig lite tilltufsade av de metoder som ­Lärarförbundet använde inför det här beslutet, säger han.

Johanna Jaara Åstrand känner till kritiken, men kallar den märklig.

Hon har rader med argument till stöd för en enad lärarkår:

– Vi har enorma utmaningar när det gäller lärarnas löner, arbetsbelastning och i frågan om statligt huvudmanna­skap för skolan. Att vi har spridit ut kåren i två organisationer gynnar inte arbetet med de frågorna.

Hon tillägger:

– Trots en enorm lärarbrist och medvetenheten om orsakerna bakom den så har vi inte lyckats. Ingen av oss kan slå sig för bröstet och säga att detta fungerar jättebra.

Diskussionen om ett enat lärarförbund är en över 30 år lång historia. Den började i slutet av 1980-talet när Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund diskuterade en sammanslagning inför kommunaliseringen av skolan, som tidigare hade varit statlig.

Då deltog också LR i diskussionerna, men valde att stå utanför när Lärarförbundet bildades 1991. Sedan dess har diskussionen om en sammanslagning förts olika intensivt.

Varken Andreas Mörck, LR, eller Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, vill gå så långt som att de båda förbunden i praktiken är ett förbund, trots att alla kollektivavtal sluts i Lärar­förbundens Samverkansråd. Ett samgående är inte bara en formalitet.

– Inget samverkansavtal i världen kan kompensera för det faktum att två separata organisationer är i sig försvårande, säger Johanna Jaara Åstrand.

I avtalsrörelserna går många timmar åt till att förstå varandras positioner, förhandla med varandra och prata ihop sig om strategier, konstaterar hon.

Lärarnas Riksförbund vill gärna bygga ut Samverkansrådet.

– Vi bör komma närmare varandra och teckna vassare och mer kraftfulla kollektivavtal än vad vi gör i dag.

Men för Lärarnas Riksförbund är det viktigt att diskussionerna leder till ­något helt nytt, inte bara en fortsättning i en sammanslagen organisation.

– Jag tror många tilltalas av det federa­tiva och att skapa olika spår där yrkesgrupperna var för sig skapar identitet och särart, säger Andreas Mörck.

Blir det en enda lärarorganisation?

Frågan går till professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet, som i sin forskning studerat de svenska ­organisationsförändringarna.

– Jag gissar att på sikt blir det ett samgående, säger han.

En knivig fråga är emellertid vilken centralorganisation som en enad lärarkår ska tillhöra. Ledningen i ­Lärarnas Riksförbund har särskilt svårt att klippa banden till Saco, bedömer Kjellberg.

– Ja, det är tveksamt om de vill. Man refererar till Skolledarförbundet och SULF, trots att man inte har ­mycket gemensamt med dem, och verkar vilja slå vakt om Saco.

Oavsett val av centralorganisation skulle en sammanslagning påverka maktbalansen mellan TCO och Saco en hel del, understryker Kjellberg.

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbund:

63 800 aktiva medlemmar (2019).

Är landets 14:e största förbund.

Organiserar inte rektorer som inom Saco finns i Skolledarförbundet, 5 600 aktiva medlemmar.

Organiserar inte universitetslärare som inom Saco finns i SULF.

Organiserar inte förskollärare och folkhögskollärare.

Lärarförbundet:

166 500 aktiva medlemmar (2019).

Är landets fjärde största förbund.

Organiserar cirka 6 000 skolledare i Lärarförbundet.

Organiserar förskollärare.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer