Las-förslaget långt från Centerns vallöfte

2021-09-06 17:53 Calle von Scheele  

NYA LAS. När arbetsmarknadens parter tagit fram Las-paketet i enlighet med januariavtalet är lösningen inte i närheten av Centerpartiets vallöfte om undantag från Las.

Lag & Avtal inleder ett tema om Las-förslaget med fördjupningar, debatt och bevakning om hur jurister och arbetsmarknadens parter ser på förslaget i sina remissvar.

Centern gick 2018 till val på att alla företag med upp till 50 anställda skulle undantas från lagen om anställningsskydd.

Utan Centerpartiets tuffhet i förhandlingarna om januariavtalet hade inte processens som ledde fram till Las-uppgörelsen startat. Men den sten som sattes i rullning när partiet fick in raderna om en tydlig utökning av undantagen i januariavtalet hade centerledningen inte kontroll på.

– Vi har inte förhandlat det här för att lösa januariavtalspartiernas önskemål, utan primärt för att lösa för oss angelägna frågor, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef i både PTK och Unionen.

Man kan säga att Svenskt Näringsliv tillsammans med PTK och LO-förbunden IF Metall och Kommunal maximalt har utnyttjat den möjlighet till förhandlingar som skrevs in i januariavtalet. Om parterna gjorde upp skulle den uppgörelsen genomföras och inte januariavtalets innehåll.

− Det sätt som januariavtalet klampade in på tyckte vi var problematiskt, men vi valde ändå att förhålla oss till det och göra det bästa vi kunde av situationen, säger Martin Wästfelt.

Uppgörelsen om Las-paketet har sin grund i de förhandlingar om ett nytt omställningsavtal som sprack 2014.

Nu har parterna återkommit med ett utvecklat förslag utifrån de tidigare förhandlingarna. Avtalet innehåller undantag från turordningen som balanseras av ett nytt omställningsstöd. I jämförelse med 2014 års utformning har stödet extra allt, som pizzabagaren skulle säga. Och notan har parterna skickat till staten.

  • Ett omställningsstöd för studier införs som ger 80 procent av lönen upp till 25 600 kronor och för tjänstemän som tjänar mer finns möjlighet till kompletterande studiestöd från TRR. Statens nota 7,5 miljarder om året. År 2014 skulle arbetstagarna låna för att komma upp till 80 procent av lönen.
  • Till och med det år man fyller 60 finns möjligheten att få fullt stöd. I ytterligare två år finns stöd till kortare utbildningar. År 2014 var åldersgränsen satt en bit över 50 år.
  • Arbetsgivare ska få tillbaka en stor del av avgiften till trygghetsråd och trygghetsstiftelser från staten. Statens nota blir nära tre miljarder om året. År 2014 skulle arbetsgivarna ställa upp med en dryg miljard årligen.

Dessutom inrättas en statlig trygghetsorganisation med grundläggande rådgivning för anställda i företag som saknar kollektivavtal. Statens nota några hundra miljoner.

Parterna har flyttat över kostnader på sammanlagt 11 miljarder kronor per år till staten.

Uppgörelsen är långt ifrån Centerns vallöfte om ett undantag från Las för alla företag med 50 eller färre anställda, vilket skulle omfatta 1,3 miljoner löntagare. Och av januariavtalets skrivningar om en tydlig utökning av undantagen blev inte mycket kvar. Centern har endast fått en utökning från två till tre undantag.

På presskonferensen om Las-paketet i somras bad Lag & Avtal Martin Ådahl att kommentera hur parternas uppgörelse rimmade med Centerns politik.

− Vi ville få till dessa historiska förändringar i syfte att lyfta bort den barriär och enorma osäkerhet som många småföretagare känner, sa han, men undvek att tala om vallöftet.

Martin Ådahl hävdade att parternas avtal innehöll många delar som kompletterade de tre undantagen.

− Parterna har gjort en avvägning som gör det lättare för växande företag att göra förändringar. Å andra sidan förstärks studiemedlen och omställningsmöjligheterna. Tillsammans ger det här mycket omfattande undantag.

På samma presskonferens sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att ”sammantaget innebär reformerna att Sverige nu får en av världens bästa omställningssystem”.

Frågan är om inte den tunga statliga finansieringen var den injektion som behövdes för att parterna skulle gå i mål.

– Självklart har det bidragit. Vi har varit öppna mot politikerna om detta och haft omfattande diskussioner med staten och fått ett brett politiskt stöd. Om man ska lyckas med en sådan här reform på arbetsmarknaden måste alla parter, arbetsgivare, arbetstagare och staten, bidra, säger Martin Wästfelt.

Han konstaterar att de 11 miljarderna är krassa utgifter för staten. Men man vet inte vad nettokostnaden för samhället blir när till exempel dynamiska effekter av reformen syns. Dessutom bidrar alla på olika sätt. Arbetstagare som utnyttjar omställningsstödet för studier går till exempel ner med 20 procent av sin inkomst.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer