Lulebor har större chans att vinna tvist i domstol

2017-10-19 00:00 Calle von Scheele  

RÄTTSSÄKERHET. För tre år sedan kom larmet. Ovidkommande faktorer som bostadsort påverkar individens möjligheter att få rätt i tvister om sjukpenning och arbetsskadeersättning. Hårdast dömer man i Stockholm.– Ingenting har förändrats, säger arbetsrättsjuristen Angelin Olsson de Groat.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, släppte i slutet av 2014 en rapport med allvarlig kritik mot rättssäkerheten i socialförsäkringsmål om sjukersättning, sjuk- och aktivitets­ersättning och arbetsskadeersättning.

Ovidkommande faktorer som födelsedatum och bostadsort påverkade hur individen bedömdes när de överklagade Försäkringskassans beslut till domstol.

– I dag är Försäkringskassan snarare hårdare i sina bedömningar än den var 2014. Det avspeglar sig i de långa omprövningstiderna. I domstolarna avspeglar det sig i allt färre vunna mål för oss, säger Angelin Olsson de Groat, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

När rapporten släpptes väckte den diskussioner inom rättsväsendet, men ingen har tagit övergripande ansvar för att få en förändring till stånd.

– Nej, vi har inte gjort någon uppföljning av rapporten. Vi får många regeringsuppdrag och har varit tvungna att prioritera annat. Därför har vi inte mäktat med uppföljningar, säger Catarina Eklundh Ahlgren, chefsjurist på ISF.

På Domstolsverket är Agneta Kornstrand chef för domstolsutveckling.

– Hur domstolarna jobbat vidare med det här känner jag inte till, men från vår sida har vi inte haft något arbete kring rapporten. Vi har ett kursutbud för domarna, men jobbar inte med själva rättstillämpningen.

Redan när individer begärde omprövning av Försäkringskassans beslut uppstod en märklig skillnad. De som var födda dag 1-15 i månaden hamnade på en omprövningsenhet, de som var födda dag 16-31 på en annan. Den första enheten var mycket strängare i sina bedömningar än den senare.

Nu har Försäkringskassan avskaffat detta system och omprövningsen­heterna arbetar på ett annat sätt.

– Skillnaderna mellan enheterna har blivit betydligt mindre, men mycket arbete återstår. Vi har nu ett helt annat fokus på likabehandling och har kommit en bra bit på väg, säger Marie Fernström, enhetschef på Försäkringskassans omprövningsverksamhet.

I domstolarna tillkom ytterligare en orättvisa, visade ISF. Chansen att få en ändring var beroende av bostadsort.

Störst chans till ändring hade individer som kunde överklaga till förvaltningsrätten i Luleå, som ändrade i 27 procent av socialförsäkrings­målen.

Minst chans till ändring hade den som skulle överklaga till Stockholm, som bara ändrade i 11 procent av målen.

Förbundsjurist Angelin Olsson de Groat är mycket kritisk till att de stora skillnaderna finns kvar.

– Luleå är inte bara den domstol som oftare bifaller den försäkrades överklagan, utan den skriver också mer uttömmande och förklarande domar än andra.

Men när Försäkringskassan överklagar dessa domar hamnar ärendet i Sundsvalls kammarrätt.

– Sundsvall sticker ut som den kammarrätt som nästan aldrig finner skäl till att frångå Försäkringskassans beslut.

På landets förvaltningsrätter har ISF-rapporten tagits emot olika. Den har diskuterats i flera domstolar, men få har vidtagit direkta åtgärder med anledning av kritiken.

På den stränga Förvaltningsrätten i Stockholm hyste Christian Groth skepsis mot rapporten när den kom 2014. Han är ansvarig för enheten med socialförsäkringsmål.

– I rapporten var det som om ISF tog för givet att domstolar med lägst ändringsfrekvens begår någon form av fel. Det resonemanget haltade, säger Christian Groth.

Han framhåller att Stockholms förvaltningsrätt jobbar med kvaliteten i dömandet och med omfattande utbildning av nya medarbetare, men att man inte har agerat utifrån rapporten. Han lyfter också fram att antalet mål i Stockholm är betydligt fler än i mind­re domstolar.

På LO-TCO Rättsskydd ifråga­­sätter Angelin Olsson de Groat resultatet av kompetenssatsningen i Stockholm. Hon har just fått en summarisk dom med avslag på sitt bord. Försäkringskassan har nekat sjukpenning till en svårt sjuk kvinna, som Olsson de Groat företräder.

”Förvaltningsrätten anser att det som X anför och det som i övrigt kommer fram i målet inte föran­leder någon annan bedömning än den som försäkringskassan har gjort i det överklagade beslutet”, skriver Stockholmsdomaren.

– Det är allt de skriver. Domaren svarar inte på något av de argument som individen framför i sitt överklagande. Det är under all kritik, säger Angelin Olsson de Groat.

I Luleå var förvaltningsrätten mest benägen att ändra i Försäkringskassans beslut. ISF lyfte fram hur domstolen hade starkt specialiserade handläggare på socialförsäkrings­ärenden och dessa var till och med specialiserade inom delar av om­rådet. Även domarna var specialiserade.

Sedan dess har domstolen omorganiserats, men specialiseringen kvarstår. Lagman Victoria Bäckström anser att ISF:s beskrivning fortfarande är riktig.

– Men den borde stämma på övriga domstolar också. Något annat har jag svårt att tro. Ingen förvaltningsrätt skulle kunna ha allmän lottning av målen. Det skulle inte gå när vi har nästa 500 olika typer av mål.

Inte heller Victoria Bäckström kan uttala sig om hur lika eller olika domstolarna dömer numera. Hon vågar inte kommentera LO-TCO Rättsskydds bild, som är att dagens situation är lika illa som för fyra år sedan.

– Jag kan varken uttala mig om det är så eller om det är fel. Det krävs betydligt mer utredningar och undersökningar innan jag kan ha en uppfattning om det.

Är det inte viktigt för rättssäker­heten att rapporten följs upp?

– Det vore naturligtvis intressant, men kan inte göras av respektive dom­stol. Vi skulle med glädje ta del av den.

På Förvaltningsrätten i Malmö har man i en kontroll inte sett några stora skillnader i hur domarna dömer. Men lagman Lars Sjöström tycker att den stora skillnaden mellan förvaltningsrätterna är ett problem.

– Ja, absolut. Jag tycker att det är något man ska ta på stort allvar, för det kan tyda på att det inte är riktig likhet inför lagen.

Varken ISF eller någon annan instans kan tvinga domstolarna till gemensamma åtgärder för att få till stånd en likartad bedömning av socialförsäkringsmål. Varje domstol är självständig.

– Om domstolarna inte anser att de har anledning att lyssna på vad vi säger, så spelar det ingen roll hur många gånger vi säger det. Vi har inga maktmedel, säger Catarina Eklundh Ahlgren.

Men om ingen tar totalansvar för att få en ändring till stånd, varför görs då dessa inspektioner?

– Därför att det lika fullt är en väldigt viktig fråga. Om domstolarna inte fungerar som de ska är det ett jätte­stort rättssäkerhetsproblem.

Rättsosäkert – Det finns inga godtagbara skäl till skillnaderna

ISF:s granskning visade att skillnaden mellan hur landets tolv förvaltningsrätter dömer i socialförsäkringsmål är stor.

Den som bor i Stockholm och är född i början av månaden har mycket sämre möjligheter att få sin överklagan bifallen i domstol än den som bor i Luleå eller Jönköping och är född i slutet av månaden.

De skillnader i bedömningar som uppstår när Försäkringskassan omprövar beslut jämnas inte ut när ärendet överklagas till domstolarna.

Det finns inga godtagbara skäl till skillnaderna.

Frågan är om det är tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt, skriver ISF.

Andel ändrade beslut i mål om arbetsskadeersättning vid förvaltningsrätterna för 2012

Samtliga: 17%

Växjö: 6%

Umeå: 10%

Stockholm: 11%

Härnösand: 12%

Göteborg: 16%

Malmö: 18%

Uppsala: 19%

Linköping: 19%

Falun: 24%

Jönköping: 24%

Karlstad: 26%

Luleå: 30%

Källa: Data från Domstolsverket, ISF:s bearbetningar

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna