”Man måste ha ett stenansikte”

2022-10-11 16:30 Kamilla Kvarntorp  

TEMA MEDLING. Konflikten inom Svenska kyrkan är en av få på senare tid där det krävts medling. Så här gick det till när medlarna löste upp knutarna.

Detta är den första artikeln i ett tema om medlarnas roll på den svenska arbetsmarknaden. Övriga artiklar i temat.

Läs mer: ”Det har varit komplett meningslöst att ha medlare inkopplade” 

Läs mer: Den svenska modellen bromsar strejker

Läs mer: Få kvinnliga medlare

Hittills i år har två konfliktvarsel lett till strejk. Det ena var varslet inom Svenska kyrkan som slutade med en fem dagar lång strejk i våras.

– Det kändes som ett misslyckande att parterna inte lyckades förhandla fram ett kollektivavtal som var bra både för organisationen och de anställda, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

Det var när det blev klart hur lagen om anställningsskydd och omställningen skulle förändras som parterna på Svenska kyrkans avtalsområde kom överens om att föra dialog om ett nytt omställningsavtal. Det var i december 2020.

Under våren 2021 inleddes överläggningar mellan arbetsgivarorganisationen Svenska kyrkan som tecknar centrala kollektivavtal för Svenska kyrkans verksamhet och arbetstagarorganisationerna Kommunal, Vision, Kyrkans Akademikerförbund, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbunds samverkansråd, Akademikerförbundet SSR och Akavia. Men dialogen mellan parterna gick trögt.

– Vi ville ha ett omställningsavtal som var likvärdigt med det som Kommunal hade tecknat med Svenskt Näringsliv och SKR. Det skulle givetvis branschanpassas. Men Svenska kyrkan ville inte gå med på ett nytt omställningsavtal utan att göra kraftiga försämringar i vårt kollektivavtal. De ville bland annat försämra uppsägningsreglerna, säger Johan Ingelskog.

Arbetsgivarsidan ville inte heller ha ett sämre avtal än övriga arbetsmarknaden berättar Cecilia Herm, förhandlingschef för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

– Men vi var tydliga med att avtalet behövde anpassas till Svenska kyrkan, som inte är en vinstdrivande verksamhet utan en ideell organisation. Det betyder inte att avtalet behövde bli sämre än för övriga arbetsmarknaden. Men vi kom ingen vart i dialogen.

I december 2021 sade Svenska kyrkan upp både gällande kollektivavtal om allmänna villkor och gällande omställningsavtal.

– Vi ville få fart på förhandlingarna. Annars hade vi säkert fortfarande suttit och försökt få fram ett nytt omställningsavtal, säger Cecilia Herm. För facken kom beslutet helt oväntat.

– Vi blev tagna på sängen. Om samtalstonen mellan parterna hade varit ansträngd tidigare blev den inte bättre nu, säger Visions förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson.

Inom Svenska kyrkan gäller ett så kallat förhandlingsordningsavtal, som gör det möjligt för arbetsgivaren att tillsammans med de fackliga motparterna komma överens om medlare i en konflikt.

I mars 2022 förslog arbetsgivarorganisationen frivillig medling med samtliga fackliga motparter.– Vi behövde hjälp av någon utifrån för att komma vidare, någon som kunde se saker på att annat sätt och knyta upp de låsningar som fanns, säger Cecilia Herm.

Men facken var inte intresserade av frivillig medling. Vision ansåg att det fortfarande var möjlighet att hitta en lösning utan medling.

– Vi hade ingången att det inte var några konstigheter, eftersom det fanns ett märke på arbetsmarknaden vad gäller omställningsavtal, säger Eva-Lotta Nilsson.

Kommunal ansåg att arbetsgivaren hade fört fram samma krav på kraftiga försämringar i kollektivavtalet i över ett och ett halvt år och tackade därför också nej.

– Det fanns ingen möjlighet att genom frivillig medling uppnå någon förändring. Kommunal ansåg att det skulle krävas mer för att parterna skulle kunna bli överens, till exempel ett konfliktvarsel, säger Johan Ingelskog.

Den 8 april varslade Kommunal om strejk från den 27 april för 500 medlemmar.

– Det var väldigt olyckligt. Vi hade gärna velat fortsätta att förhandla, säger Cecilia Herm.

En part som varslar om strejk kan inte välja bort medling. Kommunal var alltså, enligt Medbestämmandelagen, skyldigt att delta i medling. När ett varsel kommer in till Medlingsinstitutet kontaktar antingen generaldirektören eller institutets chefsjurist parterna och diskuterar vilka medlare som ska utses i konflikten.

Det är Medlingsinstitutet som avgör vilka som ska medla, men de försöker i princip alltid att förankra medlarna hos parterna.

– Ibland har de synpunkter. Då får vi pussla ett tag för att få tag på medlare som parterna säger ja till. Men jag har aldrig varit med om att fack och arbetsgivare har helt olika önskemål, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Samma dag som varslet lades ringde Medlingsinstitutets chefsjurist också till Johan Ingelskog och diskuterade vilka medlare som var tillgängliga och lämpliga för uppdraget.

På kvällen den 8 april fick Industriarbetsgivarnas tidigare vice vd Robert Schön, Elektrikerförbundets tidigare förhandlingschef Ronny Wenngren och Transportföretagens tidigare vice vd Anders Norberg en förfrågan från Medlingsinstitutet om de ville medla i konflikten. Och de tackade ja.

– Har man tagit på sig ett uppdrag som medlare förväntas man ställa upp. Och jag är väldigt intresserad av att medverka till att den svenska modellen fungerar, säger Ronny Wenngren.

Robert Schön utsågs till chefsmedlare eller etta som det även kalllas, och var den som först tog kontakt med parterna.

På förmiddagen den 12 april träffade de tre medlarna Svenska kyrkans representanter första gången och på eftermiddagen träffade de Kommunal.

– Vardera part måste i lugn och ro få ge sin syn på saken. De har redan försökt att förhandla, så det tjänar inget till att tussa ihop dem, säger Robert Schön.

Vid det första mötet redogör parterna för sin uppfattning utan att ifrågasättas. För att få parternas förtroende är det då viktigt att medlarna inte visar vad de själva tycker.

– När parterna berättar som sina problem och hur de berättigar sina krav iakttar de hela tiden oss för att se om vi håller med dem. Där måste man verkligen ha ett stenansikte, fortsätta att lyssna och inte börja kommentera deras krav, säger Ronny Wenngren.

Parter som inte har varslat om strejk kan begära medling hos Medlingsinstitutet, som då tar ställning till om medlingen har någon nytta för svensk arbetsmarknad. Det är ovanligt. Men när Kommunal varslade om strejk ville de andra arbetstagarorganisationerna ha frivillig medling med Svenska Kyrkan – med samma medlare som Medlingsinstitutet hade utsett att medla mellan Kommunal och Svenska kyrkan.

– Annars hade det kunnat bli olika resultat för de olika arbetstagarorganisationerna, säger Visions Eva-Lotta Nilsson.

Den 14 april träffade medlarna Vision. Medlarna och parterna hade kontakt i stort sett dagligen och ibland f lera gånger per dag.

– De försökte lirka fram vad som var viktigt för oss och vad som var viktigt för arbetsgivaren. Och utifrån det ge ett förslag på avtal, säger Eva-Lotta Nilsson.

– Vi fick gå igenom våra yrkanden och varför vi hade varslat om konflikt, tillägger Johan Ingelskog.

Enligt medbestämmandelagen kan Medlingsinstitutet fatta beslut om att en konflikt ska skjutas upp i max fjorton dagar.

Den 21 april sköt Kommunal upp strejken från den 27 till den 29 april, efter att medlarna hade föreslagit det.

– De behövde mer tid på sig än vad vi trodde med omställningsfrågan. Det var underförstått att om Kommunal inte sköt på strejken skulle vi be Medlingsinstitutet att skjuta på konflikten, säger Robert Schön.

– När medlarna trodde att de kunde hitta en lösning genom att vi sköt på konflikten i tre dagar gjorde vi det. För vår del finns inget självändamål att gå ut i konflikt, säger Johan Ingelskog.

Svenska kyrkan såg positivt på att strejken sköts upp.

– Vi hoppades hela tiden att vi skulle hitta en lösning utan att strejken skulle bryta ut, säger Cecilia Herm.

Den 28 april presenterade medlarna sin slutliga hemställan, det vill säga hur de tyckte att avtalen skulle se ut, för samtliga parter under ett förmiddagsmöte i Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations lokaler.

Klockan 17 samma dag fick parterna varsitt likalydande exemplar av hemställan, som de hade fram till klockan 22 att ta ställning till.

– Ingen hade opponerat sig när vi gick igenom hemställan, därför utgick vi ifrån att vi var hemma, säger Robert Schön.

När det var dags för parterna att lämna besked accepterade facken medlarnas bud.

– Vi hade uppnått det som vi ville uppnå, ett likvärdigt omställningsavtal som övriga arbetsmarknaden redan hade gått med på. Då var det naturligt för oss att tacka ja, säger Johan Ingelskog.

Men arbetsgivarsidan sade nej.

– Det fanns frågor som vi inte tyckte var färdigutredda och som vi ville fortsätta att tala om. Därför sade vi nej, säger Cecilia Herm, utan att vilja gå in på vilka frågor det handlade om.

Den 29 april var Kommunals strejk ett faktum, och Vision varslade om strejk från och med den 11 maj. Kommunal hade i sin interna konfliktstrategi bestämt vilka arbetsplatser och arbetstagare som skulle omfattas av strejken – kyrkogårdsvaktmästare, kockar, matbespisning och krematoriepersonal.

– Man väljer ut grupper som gör att det känns hos arbetsgivaren att det är en konflikt, säger Johan Ingelskog.

Den 2 maj informerade Medlingsinstitutets vd medlarna om att arbetsgivarsidan ville träffa dem för att få några klargöranden om medlarbudet.

På eftermiddagen den 3 maj gick medlarna igenom sitt bud igen och en och en halv timme senare hade arbetsgivarna antagit den slutliga hemställan som de avvisat några dagar tidigare.

– Vi trodde att vi skulle komma längre, men jag vill inte gå in på vad med hänsyn till förhandlingsprocessen. När vi fick klart för oss att medlarna inte kunde komma längre och att arbetstagarorganisationerna inte var beredda att diskutera vidare valde vi att godta budet för att inte utsätta Svenska kyrkans arbetsgivare för en långdragen strejk, säger Cecilia Herm.

Därmed var Kommunals strejk över och Vision avblåste sitt varsel. Ett par timmar senare skrev representanter för facken och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, totalt omkring 15 personer, på avtalet.

– Genom att lyssna och ställa frågor till parterna var för sig fick medlarna fram en lösning och en kompromiss som båda kunde acceptera och därmed teckna ett nytt kollektivavtal, säger Johan Ingelskog.

Medling är ett givande och tagande. Det viktigaste Kommunal fick var ett omställningsavtal, som är likvärdigt med de avtal som de redan hade tecknat med Svenskt Näringsliv och SKR. Facken fick betala genom att arbetsgivarna fick lättnader i löneutfyllnader vid omplacering. Svenska kyrkan fick lägre kostnader för arbetsgivarna än många andra omställningsavtal på arbetsmarknaden, enligt Cecilia Herm.

Men arbetsgivaren fick även släppa en del av sina krav, till exempel kortade uppsägningstider. Parterna tror att de hade kunnat lösa konflikten på egen hand, men att det hade tagit mycket längre tid. De ser också faror med ett avtal som tagits fram genom medling.

– En medlarprodukt kommer till för att skapa arbetsfred. Därmed är den kanske inte optimal för någon av parterna. Längre fram kan det bli tvister om tolkningar i avtalet, säger Johan Ingelskog.

Trots att parterna var djupt oeniga under förhandlingarna beskriver de stämningen som god i dag.

– De som arbetar med kollektivavtalsförhandlingar är professionella och har inga problem med att gå vidare och ha konstruktiva diskussioner i nästa avtalsrörelse, säger Cecilia Herm.

MEDLING

⊲ Statliga Medlingsinstitutet bildades år 2000.

⊲ Medlingsinstitutets och medlarnas främsta uppgift är att verka för en väl fungerande lönebildning. Det gör medlarna genom att lägga förslag på märket, det vill säga den löneökning som industrin har förhandlat fram i sina kollektivavtal. Medlarna medverkar även till att det blir få arbetsmarknadskonflikter.

⊲ Dagens medlingssystem är sprunget ur industriavtalet. Medlingsinstitutets föregångare Statens förlikningsmannakommissions uppgift var att se till att det var arbetsfred på svensk arbetsmarknad.

⊲ Medlingsinstitutet har en förteckning med 40 medlare. De är inte anställda utan arbetar på uppdragsbasis.

⊲ En part som har varslat om stridsåtgärd är skyldig att delta i medling. ⊲ Medlingsinstitutet utser medlarna innan konflikten  utbryter efter diskussioner med parterna. Ofta utses två medlare. Det är vanligt att den ena medlaren har en bakgrund från arbetsgivarsidan och den andra från arbetstagarsidan. Tre medlare utses när en ny medlare ska introduceras.

⊲ När medlarna har tackat ja till uppdraget fattar Medlingsinstitutet ett formellt beslut, ett förordnande.

⊲ Parter som inte har varslat om strejk kan be om medling hos Medlingsinstitutet. ⊲ Medlingsinstitutet kan utse medlarna mot parterna vilja om det finns en uppenbar risk för konflikt, men det är mycket ovanligt.

⊲ Medling fortsätter tills medlarna presenterar sin slutliga hemställan, alltså hur de anser att avtalet ska se ut. En part som säger nej till en slutlig hemställan vet att det finns en stor risk för att konflikt bryter ut.

⊲ När båda parter har sagt ja till den slutliga hemställan är medlarnas uppdrag avslutat. Parterna ska då omgående upprätta kollektivavtalsförhandlingar.

⊲ När Medlingsinstitutet bildades diskuterades om medlingen skulle ske på neutral mark. I dag sker förhandlingarna vanligtvis hos arbets- givaren, som oftast har mest lämpliga lokaler.

Källa: Claes Stråth, Veli-Pekka Säikkälä

 

VIKTIGA EGENSKAPER  HOS MEDLARE 

⊲ Mycket receptiva med erfarenhet av kollektivavtalsregleringar för att snabbt kunna hitta en lösning på en komplex fråga innan  en konflikt bryter ut.

⊲ Social och psykologisk kompetens som gör att de kan skapa goda relationer med båda parterna.

⊲ Vara goda lyssnare för att förstå vilken som är respektive sidas viktigaste fråga och vilka frågor de kan backa ifrån.

Källa: Joakim Ärlund,  Irene Wennemo, Johan Ingelskog

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen