”Meningslöst strejka för att få högre lön”

2012-12-12 23:00 Lennart Kriisa  
"Om det gick att strejka sig till lön i den centrala lönerundan, då skulle ju alla göra det", säger Ingela Gardner Sundström, ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation. Foto: Jörgen Appelgren

Ingela Gardner Sundström, moderat ordförande i förhandlingsdelegationen för Sveriges Kommuner och Landsting, dömer ut alla försök att strejka sig till högre lön. – Det finns andra lösningar, säger hon.

Laddar du inför ett krav på 2,8 procent?

– Nja, det kan bli både mer och mindre. Fast jag vet ju att det är vad industrifacken begär.

Industriarbetsgivarna är mest intresserade av längden på avtalet, hur är det för kommunerna?

– Vi strävar efter tillsvidareavtal, dessutom vill vi ha sifferlöst. Vi har redan flera sådana avtal.

Vad gillar du att industrin sätter nivån?

– Modellen har gett väsentliga reallöneökningar och haft stor betydelse för att kunna kontrollera inflationen.

Ändå struntade du i märket i den senaste avtalsrörelsen?

– Situationen med lärarna var speciell. Deras löner släpade efter jämfört med våra övriga medarbetare, samtidigt har vi få sökande till Lärarhögskolan. Något behövde göras.

Det finns väl andra grupper som släpar efter, till exempel sjuksköterskorna?

– Nej, så är det inte. Sjuksköterskorna hade möjlighet att säga upp sitt sifferlösa tvååriga avtal, men valde att behålla det. Likadant gjorde Akademikeralliansen.

Lärarförbunden är inställda på att få mer än övriga även i kommande avtalsrörelser.

– Det förutsätter att alla andra motparter accepterar detta. Säg att en kommun slår fast att den bara ska satsa på en ­yrkesgrupp under de närmaste tio åren, då blir det svårt att rekrytera till de övriga.

Så vad har du för lösning för lärarna?

– På lokal nivå måste man göra en noggrann analys och sedan hitta lösningar. Kan man öka utrymmet genom produktivitetsutveckling? Vilka ska dra nytta av en sådan? Kommunerna har ansvaret.

Du driver ju själv en friskola, vad betalar du dina lärare?

– Mer än snittlönen, det har jag kollat. Men jag tänker inte avslöja hur mycket.

Trodde du att det skulle bli en konflikt med lärarna?

– Nej, i så fall hade lärarna förlorat sju månaders lönepåslag med retroaktivi­teten. Det är mycket pengar för den enskilde.

Hade en konflikt kunnat ge lärarna mer än märket?

– Nej, en konflikt lönar sig inte. Om det gick att strejka sig till lön i den centrala lönerundan, då skulle ju alla göra det. En central arbetsgivarpart måste hålla igen i sådana situationer.

Hur arbetar du för att undvika konflikter?

– Jag försöker förstå vad som är motpartens hjärtefrågor och har respekt för dessa. Sedan kanske man inte kan tillmötesgå allt, en väg är att skapa partssammansatta arbetsgrupper. Man kan inte sopa problem under mattan bara för att de inte går att lösa just nu.

Andelen visstidsanställda kan vara en hjärtefråga för era motparter.

– Om vår motpart tycker att andelen är för hög, då ska vi titta gemensamt på frågan. I det senaste avtalet kom vi överens om att inte stapla visstidsanställningar mer än tre år. Vi kan säkert göra mer.

Hur stor andel visstidsanställda är rimlig?

– Jag har ingen magkänsla för det. Kan man visa situationer som går att lösa på ett annat sätt, då måste arbetsgivaren anstränga sig för att hitta andra vägar.

Kanske anlita bemanningsbolag? Sådana syns ju inte till inom kommunerna.

– Kommunerna är vana vid att ringa in vikarier. Förmodligen finns inget större behov för bemanningsbolag.

Det händer ju andra saker i kommunerna, som LOV, valfrihetslagen. Hur ska en dement gamling kunna välja äldreomsorg?

– Jag hoppas att barnen eller andra anhöriga kan hjälpa till i det valet.

Många äldre är ju ensamma.

– Då måste naturligtvis kommunen ta på sig ansvaret. Vi kan inte förbjuda valfrihet för nio av tio, bara för att en av tio behöver stöd.

Har du fått all den valfrihet du drömt inom kommunerna?

– Vad jag vet finns ingen större valfrihet för funktionshindrade. Men i stort är jag nöjd med vad vi åstadkommit.

Ingela Gardner Sundström

Uppdrag: Ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) förhandlingsdelegation. Kommunstyrelsens ordförande i Österåker. Sitter i tredje AP-fondens styrelse. Styrelseord­förande Rydbo friskola i Öster­åker. Tidigare riksdagsledamot och kommunalråd.

Ålder: 69.

Bor: Hus i Österåker.

Familj: Man, sex egna barn, två bonusbarn, sju barnbarn.

Intressen: Fågelskådning, skönlitteratur. Läste senaste Göran Rosenbergs bok Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz.

Fler Kriisa möter

Har du missat något av chefredaktör Lennart Kriisas möten med makthavarna? Här hittar du dem samlat!

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen