Ökad rörlighet ingen mirakelkur

2015-05-20 23:00 Lennart Kriisa  

LEDARE. Anders Borg, den tidigare finansministern, tycks njuta av tillvaron utanför politiken. Nu kan han fritt vädra sina åsikter, utan att behöva bekymra sig över sviktande väljarstöd.

På World Economic Forum – en internationell sammanslutning för tungviktare inom näringsliv och politik – för­söker han göra sig ett namn. På hemsidan har han publicerat en analys över framgångar och misslyckanden under sin tid i regeringen.

Den största blundern, enligt Borg, var att Alliansen inte vågade riva upp arbetsrätten. Eller som han skriver: ”Det var ett förödande misstag att inte reformera anställningsskyddet för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Detta var det mest uppenbara skälet till att regeringen förlorade valet under 2014.”

Slutsatsen bygger på att regeringen inte lyckades sänka arbetslösheten, särskilt hopplöst var det för ungdomar och nya svenskar att få en anställning. Med ökad rörlighet hade det sett annorlunda ut, enligt Anders Borg.

Just ökad rörlighet är något som Moderaterna tror kan lösa många bekymmer. Samma resonemang har tillämpats för den överhettade bostadsmarknaden i Stockholm. Moderaterna underlättade till exempel för bostadsrättsinnehavare att ta ut högre hyror vid andrahandsuthyrning.

Med ökad rörlighet skulle fler få en chans att skaffa sig en bostad. Ungefär som att göra det tillåtet att hoppa på en karusell i farten. Någon enstaka kanske lyckas, men kön förblir lika lång. Runt 35 000 personer flyttar till Stockholm varje år, medan det bara byggs 5 000–13 000 nya lägenheter. Ekvationen går inte ihop.

Likadant är det med jobben; fler måste skapas. För den som vill anställa är lönekostnaden av­görande. Lönenivån kan inte politikerna påverka, men arbetsgivaravgifterna ligger i deras händer. Vilken nivå är rätt för att motivera företagen att anställa? Den debatten behöver fortsätta.

Lika viktigt är förstås att hitta en kandidat med rätt kompetens. Ju högre upp i hierarkin, desto större betydelse. Personlighetstester är därför populära, men var går gränsen för integriteten? Läs vår special i detta nummer och avgör själv.

Lennart läser:

”Lika krontalshöjningar har i stället tryckt ihop lönerna och år efter år minskat premien för att utbilda sig, ta på sig mer ansvar och för att göra ett bättre jobb.”

Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, anklagar på organisationens sajt fackförbundet Kommunal för att ha orsakat låga löner för kvalificerade yrken inom kommuner och landsting.

 

”Vi har haft individuella löner i nästan 25 år – för att ge arbetsgivarna möjlighet att den vägen premiera medarbetares yrkesutveckling. Men den chansen har arbets­givarna inte tagit.”

Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare, hugger tillbaka i tidningen Arbetet.

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna