Oklart läge för statliga tillsättningar

2018-05-24 00:00  

Rekrytering. Lönar det sig i fortsättningen att överklaga tillsättningar av statliga tjänster?Den frågan ställs nu efter AD:s besked om att Polismyndigheten inte behövde rätta sig efter ett beslut i Statens överklagandenämnd.

Arbetsdomstolen slog i en dom (dom 24/18) den 25 april fast att Polismyndigheten inte behövde ge jobbet som chef för Nationella insatsstyrkan till Marie Jarnérus som överklagat och vunnit i Statens överklagandenämnd. ”Enligt Arbetsdomstolens mening framstår det som främmande att domstolen skulle förplikta staten att fullgöra överklagandenämndens beslut”, skrev AD.

Om myndigheterna inte behöver följa nämndens beslut riskerar de mest kvalificerade att mista ett skarpt verktyg vid felaktiga och kanske godtyckliga tillsättningar. Överklagandenämnderna saknar sanktionsmöjligheter. Och den enskilde går miste om såväl anställningen som ekonomisk kompensation i form av skadestånd om en myndighet väljer att inte rätta sig efter nämndens beslut.

En som ger uttryck för oro efter den senaste AD-domen är Magnus Åhammar, rådman vid förvaltningsrätten i Stockholm och tidigare vice ord­förande i Överklagandenämnden för högskolan. Han anser att de besked som AD nu gett i polismålet och i ett avgörande från 2016 (dom nr 74/16) helt kan ändra förutsättningarna för överklaganden av statliga tillsättningar.

– Det är ju väldigt rättsosäkert för den som överklagar att inte veta om myndigheten rättar sig efter besluten.

Polisförbundets ombud Josephine Trinder på LO-TCO Rättsskydd vill ännu inte dra alltför långtgående slutsatser av domen i AD.

– AD säger ju inte att besluten i Statens överklagandenämnd inte behöver verkställas, bara att det inte var rätt väg att gå i detta fall. Möjligen skulle vi ha lagt upp talan på ett annat sätt. Vi måste analysera det här mera, säger hon.

Åsa Hollmén, sektionschef på Polis­­myndighetens hr-avdelning, tycker fortfarande att överklagandenämnden ”har en roll när det gäller att hantera anställningsärenden” men att den berörda myndigheten ändå har att bedöma hur man ska tolka och hantera nämndens beslut. Hon anser att avgörandet främst klargör att man inte kan anses ha blivit avskedad från en anställning man haft och fortfarande har kvar.

Advokaten Kristina Ahlström, som arbetar mycket med arbetsrätt och skrivit flera debattartiklar om överklagande av statliga anställningsbeslut, anser att överklagandenämnden bör omformulera sina beslut efter AD-domen. Nämnden skriver i sina ändringsbeslut att klaganden ”ska erbjudas anställningen”. AD menar i denna dom att ett erbjudande inte är detsamma som en anställning, varför ett anställningsförhållande inte uppstått.

– När staten tidigare fattade dessa beslut gav man helt enkelt bifall till klaganden, vilket är bindande för beslutsmyndigheten. Överklagandenämnden borde gå tillbaka till det, menar Kristina Ahlström.

Josephine Trinder är inne på samma linje.

– Om man ska få det här prövat i AD måste nog beslutet från över­klagandenämnden vara utformat på ett annat sätt.

Lag & Avtal har försökt nå Statens överklagandenämnds ordförande Susanne Billum, men hon hänvisar via sitt kansli till de ansvariga på Enheten för statlig arbetsgivarpolitik på regeringskansliet. Där säger ämnesrådet Kalle Sevilä att man har ögonen på tänkbara konsekvenser av AD:s bedömning.

– Vi tittar på det här senaste av­görandet tillsammans med av­göran­det från 2017. Sedan får vi se vilka åtgärder som behöver vidtas. Men vi är ganska öppna när vi går in i detta.

Domarna som hotar överklagandenämnderna

AD:s dom 74/16:

AD slog fast att statliga anställningar är civilrättsligt bindande. Därför var det fel att säga upp en kvinna som av överklagandenämnden ansågs mindre meriterad än den medsökande som överklagat anställningsbe­slutet.

AD:s dom 24/18:

En polis som av över­klag­ande­nämnden ansetts mest meriterad för en chefstjänst har inte automatiskt rätt till den aktuella tjänsten. Nämndens beslut kan i sig inte anses innebära att ett nytt anställningsförhållande uppstått. AD säger också att en domstol inte kan tvinga en myndighet att fullgöra överklagandenämndens beslut.

Statens överklagandenämnd

Statens överklagandenämnd prövar sedan den 1 januari 2007 överklaganden av beslut i anställningsärenden inom hela statsförvaltningen med undantag för universitets- och högskolesektorn som prövas av överklagandenämnden för högskolan.

Nämnden består av sju ledamöter med en ordförande från domstolsväsendet. Ärendena avgörs på handlingarna inom tre månader.

Besluten är inte överklag­bara.

Myndigheten ska enligt lag bedöma de sökandes förtjänster och skicklighet i enlighet med regerings­formen.

Sanna Percivall

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna