Ombudsmännen sätter betyg på lagen

2008-02-28 09:38 Pontus Ohlin  

Vad kommer den föreslagna diskrimineringslagen att få för effekter på arbetslivet? Vad är bra, vad är dåligt och finns det några fallgropar? Lag & Avtal lät de fyra ombudsmännen sätta plus och minus på lagförslaget.

Anne-Marie Bergström, Jämställdhetsombudsmannen, Jämo

Plus
Vi får en samlad diskrimineringslag. Den blir tydligare för dem som ska skyddas och för de som riskerar att göra sig skyldiga till diskriminering. Det blir också lättare att få upprättelse för den som utsätts för situationer där flera diskrimineringsgrunder samverkar eller situationer där en individ diskrimineras på samma grunder samtidigt.
Vi får fler diskrimineringsgrunder: könsöverskridande uttryck och ålder.

Förslaget att slopa listan över vilka situationer som omfattas av diskrimineringsförbudet, är något som vi själva föreslagit. Den har lett till många hårklyverier, nu har vi ett allmänt och heltäckande diskrimineringsförbud.

Minus
Inget direkt negativt när det gäller diskrimineringsförbudet, men uppenbara försämringar när det gäller det främjande jämställdhetsarbete. Drygt 23 000 arbetsgivare med mellan 10 och 24 anställda behöver inte längre upprätta en skriftlig plan över sitt jämställdhetsarbete och inte heller över sitt arbete för jämställda löner. En plan är ingen garanti för ett gott arbete, men vi vet sedan tidigare att arbetsgivare som har en plan själva tycker att de har större framgång i sitt jämställdhetsarbete än de arbetsgivare som inte har en plan.
Resterande cirka 12 000 arbetsgivare med minst 25 anställda behöver bara göra sina planer vart tredje år. En stor utmaning idag är att hålla planerna levande. Om planen bara ska uppdateras vart tredje år är jag rädd att vi kommer att få ännu fler hyllvärmare än vi redan har.

Jämställdhetslagens så kallade portalparagraf har inte fått följa med i den nya diskrimineringslagen. Portalparagrafen slår fast att lagen är till för att förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet och utgör ett erkännande av könsmaktsordningen i samhället.

Preskriptionsreglerna är fortfarande väldigt krångliga och snudd på ogenomträngliga för icke-jurister.

Hans Ytterberg, ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO

Plus
Det är positivt med en gemensam lag och en ombudsmannamyndighet, att reglerna gjorts mer enhetliga och heltäckande.

På arbetslivets område föreslås att man tar bort uppräkningen av "när förbuden gäller". Det står bättre i överensstämmelse med EG-direktiven och är dessutom bra eftersom man då slipper juridiska spetsfundigheter, till exempel huruvida ett visst handlande från arbetsgivarens sida innefattas i "leder och fördelar arbetet" eller om det är någon skillnad mellan "anställningsvillkor" som det står i den nuvarande lagtexten och "arbetsvillkor" som det står i EG-direktiven.

Skyddet förstärks för den som gör en förfrågan om möjligheterna att få anställning och för inlånad eller inhyrd personal samt att ansvaret för medhjälpare görs tydligt och att ombudsmannen kan göra preskriptionsavbrott.

Minus
Skillnaderna mellan olika diskrimineringsgrunder i regelverket om aktiva åtgärder lever vidare. Å andra sidan markeras ju i lagrådsremissen att även regeringen anser att det förebyggande och främjande arbetet är viktigt och att en förändring kan bli aktuell längre fram när det finns ett fylligare beslutsunderlag i den delen.

Torbjörn Andersson, Handikappombudsmannen, HO

Plus
En ombudsman i stället för fyra ger en starkare kraft mot diskrimineringen.

Den blivande Diskrimineringsombudsmannen kan stämma direkt till AD.

Minus
Lagrådsremissen ger ingen bestämmelse om bristande tillgänglighet i samhället utöver vad som redan gäller. För arbetslivets del innebär ju det att människor med funktionshinder inte lika lätt kan ta del och hävda sig på arbetsmarknaden, till exempel när man ska ta sig till och från arbetet.

Katri Linna, Ombudsmannen för etnisk diskriminering, DO

Plus
De olika diskrimineringsgrunderna och områdena sammanförs till en enda lag och en och samma myndighet får tillsynen över lagstiftningen.

Regeringen har aviserat att en del av frågorna ska utredas, vilket framför allt är viktigt vad gäller aktiva åtgärder och parternas roll i tillsynen.

Minus
Det finns inget uttryckligt krav på skriftliga planer gällande det förebyggande arbetet mot etnisk och religiös diskriminering. Lagen förutsätter ju att det förebyggande arbetet mot könsdiskriminering ska kunna presenteras i skriftliga planer. Lagstiftaren borde kräva samma dokumentation av arbetsgivarna på planmässighet för att motverka etnisk och religiös diskriminering, annars ger det en signal om att den frågan inte har lika hög dignitet.

Frågan om det förebyggande arbetet har en väsentlig brist. Lagstiftarens ambition har varit att sätta en ram som arbetsmarknadens parter förutsatts fylla med effektivt och praktiskt arbete. Utvecklingen har dock gått åt andra hållet. Få kollektivavtal har träffats och lagstiftningen om aktiva åtgärder har blivit mer och mer detaljerad samtidigt som arbetsmarknadens parter själva vidhållit att frågan ska regleras dem emellan.

Lagstiftaren måste bestämma sig för en väg för att nå upp till lagens ambitioner. Om det är meningen
att regelverket ska kunna rymmas i "den svenska modellen", vilket jag tycker är vettigt, bör lagens bestämmelser sorteras in där. Nu saknas incitament för båda parterna att avtalsvägen hitta lösningar för att nå de önskade resultaten.
Den föreslagna treårsregeln för redovisning av lönekartläggnings- och övrigt jämställdhetsarbete bör kopplas till ett krav på att parterna under mellanperioden reglerar frågorna mellan sig. Om man enbart luckrar upp kraven på årlig redovisning av arbetet finns risken att arbetet stannar upp under mellantiden utan att det sker någon utveckling av det partsgemensamma arbetet., något som vi bevittnat under alltför lång tid.

En del oklarheter återstår kring frågan om diskrimineringsskyddet om vilken personkrets som kan anses ansvara för den diskriminerande handlingen.

Arbetsgivarbegreppet är fortfarande inskränkt ("den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor?"), vilket kan tillintetgöra diskrimineringsskyddet eller i bästa fall medföra bedömningssvårigheter och tolkningsproblem.

Pontus Ohlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer