Aldrig tidigare har så kraftfulla beslut vidtagits på så kort tid som under de senaste veckorna i samband med coronakrisen. Regeringen, Riksbanken och parterna på arbetsmarknaden försöker mildra krisen. Snabbhet prioriteras före nogsam lagstiftning.
Den åtgärd som direkt kan motverka stigande arbetslöshet är att staten går in och betalar delar av företagens kostnader vid korttidspermitteringar.
Förslaget, som har total enighet i riksdagen, träder i kraft den 7 april men gäller retroaktivt redan från den 16 mars.
– Vi väljer en bra lösning snabbt, framför en perfekt lösning senare, sa Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström i samband med att krispaketet presenterades.
Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet, enligt regeringen, är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder. De nya reglerna beräknas kosta staten 2,4 miljarder kronor. Men den beräkningen utgår från att cirka 15 000 personer skulle omfattas av åtgärden. Kostnaden kan alltså bli högre om det blir fler.
Ett annat förslag är att staten går in och tar kostnaderna för sjuka under de två första veckorna av sjuktiden, alltså den tid som arbetsgivaren tidigare fick stå för kostnaderna. Dessa regler gäller i två månader.
– Det är en åtgärd som i normala fall skulle ha kostat 2 miljarder kronor i månaden för staten, men under rådande omständigheter är det rimligt att anta att det blir mer än så, sa Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.
LO och Svenskt Näringsliv välkomnar krispaketet. Men från både fack- och arbetsgivarhåll tror man att mer behövs och att parterna måste bidra.
– Många deltids- och timanställda i exempelvis den hårt drabbade krog- och turistbranschen har inget a-kasseskydd. Nu måste man hitta en speciallösning för den här gruppen, säger Karl-Petter Thorwaldsson i en kommentar.
Svenskt Näringslivs vd, Jan-Olof Jacke, kommenterar också förslaget. Han anser att det är utmärkt att systemet för korttidsarbete nu blir mer omfattande, införs omgående och även ska gälla retroaktivt. Men han vill se mer.
– Utöver sådana generella åtgärder kommer det även att behövas tillfälliga och riktade stöd till de branscher som drabbas hårdast.
Korttidspermittering införs från 16 mars
Några av regeringens och samarbetspartiernas åtgärder för att mildra coronakrisen:
Korttidspermittering införs från och med den 16 mars.
En samordnare för arbetsmarknadens parter och regeringen har utsetts.
För att minska smittspridningen i samhället slopas karensavdraget mellan 11 mars och 31 maj genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet.
Resurserna ökas för den så kallade smittbärarpenningen, då antalet individer som har rätt till denna ersättning antas komma att öka.
Staten tar tillfälligt över sjuklöneansvaret i två månader.
Likviditetsförstärkning ges via skattekontot för moms, arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt från 1 januari. Kan bli så mycket som 300 miljarder kronor. Så länge företag inte går omkull är det ingen kostnad för staten utan en senareläggning av statens intäkter.
.jpg)
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.