”Onödigt många säkerhetsprövas”

2021-02-24 17:17 Kamilla Kvarntorp  

LAG & AVTAL GRANSKAR − DEL 2. För nästan två år sedan fick vi en ny säkerhetsskyddslag. Sedan lagen kom till säkerhetsprövas många fler arbetstagare än tidigare. Men både fackliga företrädare och branschen själv anser att många säkerhetsprövas i onödan.

Den 1 april 2019 trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft, som ska öka möjligheterna att skydda Sverige från hot som spioneri, sabotage och terroristbrott.

En stor skillnad jämfört med den tidigare säkerhetsskyddslagen från 1996, är att det tydligt framgår att den nya lagen inte bara omfattar myndigheter, utan även företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet – till exempel telekommunikation, transport eller energi- och vattenförsörjning. En anledning till att den nya lagen kom till är att många privata företag i dag hanterar säkerhetsfrågor och skyddsvärd information. Det behövs därför en lag som tydligt omfattar alla som bedriver verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet – oavsett om det sker i offentlig eller privat regi. 

Enligt den nya lagen ska myndigheter och privata aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet utreda sitt behov av säkerhetsskydd. Det görs i en säkerhetsanalys.

− Men tusentals organisationer har ännu inte gjort sin säkerhetsanalys. Statsaktörer är motståndaren och en del av den hotbild man behöver förhålla sig till. De följer brister och svagheter med stort intresse och definierar snabbt var de effektivt kan utnyttja dessa till sin fördel, säger Pierre Gudmundson, vd för säkerhetsrådgivningsföretaget SRI.

Han efterlyser att kontrollmyndigheterna, ytterst Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, tydligare kommunicerar syftet med säkerhetsanalysen.

Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv, anser att alla som berörs av den nya säkerhetsskyddslagen tydligt borde ha informerats om det.

− Verksamheterna ska själva förstå att de omfattas av regelverket, och göra analysen. Har alla företag som berörs nåtts av riktad information om detta, och har de kompetensen att utföra analysen? Det borde vara självklart att företagen informeras, och att de kan få stöd från myndigheterna att göra analysen. I nuläget finns garanterat en mängd företag därute som varken känner till lagen eller inser att de omfattas av lagens krav, säger han.

Tidigare artikel i serien - del 1:

Läs mer: ST: ”Vår medlem tvingas gräva sin egen grav”

Kommer en organisation fram till att verksamheten omfattas av säkerhetsskyddslagen ska arbetsgivaren bestämma vilka befattningar som ska arbeta med den del av verksamheten som är säkerhetskänslig. Befattningarnas säkerhetsklassas i tre nivåer. Förenklat hamnar befattningar med minst tillgång till hemlig information i säkerhetsklass tre. Genom en så kallad befattningsanalys klargörs bland annat vilka befattningar som kommer i kontakt med skyddsvärda uppgifter

− Många slarvar med befattningsanalysen. Då är det lätt att säkerhetsklassa alla i en organisation, säga att alla har kontakt med sådant som är hemligstämplat. Men så är det sällan. Anledningen kan vara att arbetsgivaren vill att alla arbetstagare ska kunna ta alla slags uppdrag. Men generell säkerhetsklassning kan innebära intrång i den personliga integriteten, säger Pierre Gudmundson.

Jessica Berlin är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Hennes bild är också att det händer att arbetsgivare säkerhetsklassar tjänster utan att det behövs.

− Det är ett stort ansvar att jobba med arbetsuppgifter som säkerhetsklassas. Du får inte prata med vem som helst om vad du gör på jobbet, du kan kanske inte gå till din chef om du behöver hjälp med att strukturera dina arbetsuppgifter. Det går inte heller alltid att prata med varandra internt eller med sitt fackförbund. Det ska man inte behöva gå igenom om det inte verkligen behövs för att skydda Sverige mot terrorism och spionage, säger hon.

Anställda säkerhetsprövades även i onödan innan den nya lagen kom på plats.

Men Pierre Gudmundson tror att det har blivit vanligare nu, då många fler arbetsgivare omfattas av säkerhetsskyddslagen – och inte alltid vet hur de ska dela in sina medarbetares befattningar i olika säkerhetsklasser.

Innan beslut om inplacering i säkerhetsklassad befattning fattas tar arbetsgivaren reda på om det är lämpligt att en person ska hantera hemliga uppgifter. Först görs en grundutredning. För att få en bild av individen tittar arbetsgivaren på betyg, intyg och tar referenser. Därefter görs en säkerhetsprövningsintervju, där sådant som uppväxtförhållanden, kriser och om någon har blivit utsatt för övergrepp tas upp. Då ställs också frågor om det finns missbruk, riskbruk och kriminalitet i omgivningen.

Jessica Berlin tycker att det är problematiskt när så kallade riskpersoner, som anses riskera att bli utsatta för påtryckningar, inte kan få säkerhetsklassade befattningar eller får dem indragna. Det kan till exempel vara en person vars partner har stora spelskulder – och det finns en rädsla för att någon ska hota att avslöja missbruket om inte personen delar med sig av känsliga uppgifter.

− Inom arbetsrätten blir du inte av med jobbet om din sambo har ett spelmissbruk, det är inte saklig grund för uppsägning. Men vi har sett att arbetstagare blir av med säkerhetsklassen, och inte kan jobba längre i verksamheten och hantera arbetsuppgifter de alltid har haft, säger Jessica Berlin.

För att minska risken för att riskpersoner utsätts för påtryckningar föreslår hon att kollegorna istället informeras om vilka risker en kollega är utsatt för. Då blir det svårare att utöva påtryckningar.

När grundutredningen och säkerhetsprövningsintervjun är klara tar arbetsgivaren ett så kallat lämplighetsbeslut, avgör om det är lämpligt att ge personen en säkerhetsklassad befattning. Anses det lämpligt att anställa personen genomförs den sista delen i säkerhetsprövningen, registerkontrollen. Säkerhetspolisen tittar då i belastningsregistret, misstankeregistret, det allmänna spaningsregistret och sina egna hemliga register. Registerkontrollen pågår sedan konstant så länge en person har en säkerhetsklassad befattning.

En säkerhetsklassning kan dras in. Arbetsgivaren har rätt att och ska ompröva lämplighetsbeslut om arbetstagaren bedöms vara mottaglig för påtryckningar.

− Arbetsgivaren kan anse att en person är så olämplig att hen aldrig mer ska vara inplacerad om det finns delar i personens liv som är så problematiska att de inte väntas lösa sig över tid, säger Pierre Gudmundson.

Som exempel nämner han om en handläggare på Försvarsmakten inleder en relation med en person som arbetar för ett annat lands underrättelsetjänst. Det finns då en risk för att partnern utnyttjar handläggaren för att komma åt känsliga uppgifter.

Om det efter att en person har blivit anställd kommer fram att det finns personer i omgivningen, till exempel syskon, som har bekanta som är kriminella är det däremot inte automatiskt grund för att personen ska förlora sin säkerhetsklassade befattning.

− Det handlar om att skapa strategier för att hantera situationen, säger Pierre Gudmundson.

Men enligt Jessica Berlin på LO-TCO Rättsskydd händer det att personer som har släktingar som är dömda för brott förlorar sin säkerhetsklassning. Hon betonar därför vikten av att det görs en individuell prövning.

− Personen kanske inte har någon kontakt med den dömda släktingen. En Säpo-kontroll visar kanske bara att de är släkt, inte att de aldrig har pratat med varandra. Det är rimligt och riktigt att få bemöta det, säger hon.

Men det kan vara svårt, eftersom arbetsgivaren har rätt att vägra en anställd att få veta på vilka grunder ett beslut om att dra in en säkerhetsklassning har fattats.

− När det blir ett hemlighetsmakeri är det jättesvårt att försvara sig och veta vad man ska ta avstånd ifrån. Det är jätteviktigt att vi inte tappar rätten att få sin sak prövad, säger Jessica Berlin.

Beslutet att dra in en säkerhetsklassning fattas av Säkerhetspolisen eller den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten - det beslutet kan inte överklagas. Men Jessica Berlin betonar att rätten att få lägga fram sin sak i en offentlig prövning är grundläggande i det svenska rättssystemet.

− Rätten att kunna försvara sig när man är anklagad är oerhört stark. Den glöms bort här. Vi kan inte ha en lagstiftning som ser ut på det här sättet.

Hon föreslår att arbetstagare muntligen ska kunna föra fram sin sak vid en överprövningsmyndighet, där en oberoende lagfaren domare fattar beslut.

Pierre Gudmundson tycker också att det borde skapas förutsättningar för att överpröva fall där säkerhetsklassningar har dragits in.

− Annars blir det en extrem obalans på den enskildas bekostnad, säger han.

Han kan tänka sig att till exempel underrättelsedomstolar prövar ärenden om indragen säkerhetsklassning – utan att beslutet blir offentligt.

En anledning till att den möjligheten inte finns i dag skulle, enligt honom, kunna vara att många fler människor har säkerhetsklassade befattningar sedan den nya lagen började gälla.

− Jag tror att det finns en oro i samhället för att halva domstolssystemet skulle kollapsa. Man ser nog också tydligt att Sveriges intressen väger betydligt tyngre än de enskildas upplevelse av att ha hamnat i kläm. Därför tror jag att det i dag saknas ett intresse att utreda eller diskutera detta, säger han

I dag blir arbetstagare som förlorar sin säkerhetsklassning ofta utköpta av arbetsgivaren.

− Det är väldigt tråkigt. Då får vi ingen klarhet i vad beslutet berodde på. Min erfarenhet där utköp har blivit en realitet är att arbetstagaren blir väldigt osäker på sig själv, går igenom varenda händelse och undrar vad det kan bero på. Man tar heller några årslöner än att dra upp något gammalt, säger Jessica Berlin.

Hon berättar att alla företag ska göra en ny säkerhetsprövning senast den 31 december 2024, enligt säkerhetsskyddslagen. Därför tror hon att det blir fler mål i Arbetsdomstolen framöver som gäller arbetstagare som har förlorat jobbet när säkerhetsklassningen har dragits in. 

− När kontrollerna ökar kan man anta att fler inte går igenom dem och blir av med jobbet. Det blir nog fler ärenden säger Jessica Berlin.

Säkerhetsskyddslagen

• Lagen trädde i kraft den 1 april 2019.

• Den omfattar myndigheter och privata företag som bedriver skyddsvärd verksamhet.

• Verksamheter ska själva bedöma om de omfattas av lagen.

• Personer som kommer i kontakt med känslig information måste säkerhetsprövas.

• Företag och myndigheter har skyldighet att utbilda sin personal i säkerhetsfrågor.

Källa: Lag & Avtal

Säkerhetsprövning

En säkerhetsprövning ska göras innan en person deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Syftet är bland annat att klarlägga att personen är pålitlig ur säkerhetssynpunkt och utreda om personen har några sårbarheter som gör att hen kan hamna i en utsatt situation.

Säkerhetsprövningen görs av arbetsgivaren.

Prövningen grundas på:

  •  en säkerhetsprövningsintervju,
  • uppgifter från till exempel betyg, intyg och referenser
  • registerkontroll, om anställningen är placerad i säkerhetsklass
  • en särskild personutredning, om anställningen är placerad i säkerhetsklass ett eller två.

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen