Professorer: Det fackliga samarbetet har nått en gräns

2020-08-25 00:00 Calle von Scheele  
Det knakar i det fackliga samarbetet inom EU-länderna när det kommer till minimilöner. Länder med hög organisationsgrad tenderar att förespråka avtalade minimi­löner medan länder med låg grad föredrar lagstadgade minimilöner, visar forskning. Foto: Shutterstock

Konflikt. Fackliga anhängare och motståndare till ett EU-direktiv om minimilöner har helt olika argu­ment och olikartad syn på solidaritet. Det fackliga sam­arbetet i Europa har nått en gräns, visar forskning.

– Frågan om minimilöner är väldigt laddad, säger Bengt Furåker, professor emeritus vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med professor Bengt Larsson vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap har han undersökt de fackliga argumenten för och emot minimilöner inom Europa.

Forskarna konstaterar att klyftan är stor inom Europafacket mellan de nordiska facken – som är starka och har ett väl utvecklat förhandlings­system – och facken i de flesta andra EU-länderna.

När organisationsgraden är låg ­växer det fackliga stödet för lag­stadgade minimilöner. Då är facket för svagt för att säkerställa en rimlig nivå på annat sätt.

Forskarna har låtit fack i Europa ta ställning till olika argument för- och emot lagstadgade minimilöner.

De som förespråkar ett tvingande EU-direktiv ser det som bästa sättet för oorganiserade att få anständiga ­löner, men också att minimilöner motverkar lönedumpning och är nödvändiga för att undvika fattigdom.

Men de nordiska facken, och några andra som är emot lagstiftade minimi­löner, värderar dessa argument lågt.

I stället ser de faror i lagstadgade minimilöner. De underminerar fackföreningarnas roll, kan leda till lägre avtalade löner och i viss mån försvåra rekryteringen av medlemmar.

De båda grupperna har också olikartad syn på vad som är solidaritet i detta sammanhang.

De nordiska facken ser främst en solidaritet med vad som är bäst för löntagarna i det egna landet, medan förespråkarna i övriga Europa vill vara solidariska med andra länder.

– Begreppet solidaritet är inte kristallklart. Man kan vara solidarisk med olika aktörer, säger Bengt Furåker.

Europafacket har en kompromiss i frågan om minimilöner. Kollektiva avtalsförhandlingar klassas som den bästa metoden för att sätta minimi­löner, men i länder där det inte är möjligt finns behov av lagstiftning.

Det är osannolikt med en gemensam aktion i den europeiska fackföreningsrörelsen i denna fråga, skriver forskarna i sin rapport Trade Union Cooperation in Europe, som publi­cerades i våras.

I den bemärkelsen har gränsöverskridande samarbete i Europa nått en gräns, konstaterar de.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna