Prövningen kan göras först om bevisen håller

2020-04-30 00:00 Elisabet Örnerborg  

Överklagande. Arbetsdomstolen har alltid sett strängt på stöld i avskedand- och uppsägningsmålen. Ändå handlar två av de fyra överprövade tingsrättsdomarna om stöld.– Det kniviga kan vara om det har skett eller inte, säger Arbetsdomstolens chef Cathrine Lilja Hansson.

En undersköterska, en programutvecklare, en avdelningschef på ett bevakningsföretag och en anställd i byggbranschen hade avskedats och protesterat mot att de fått gå från sina jobb. Varbergs tingsrätt kom fram till att Falkenbergs kommun gjort rätt som avskedat undersköterskan. Hon överklagade till Arbetsdomstolen.

I de tre övriga fallen var det arbetsgivarna som överklagade sedan de förlorat i tingsrätten. Cathrine Lilja Hansson förklarar att frågan om prövningstillstånd ska beslutas av den som genom lottning har fått målet tilldelat sig och en till av Arbetsdomstolens övriga tre ordföranden plus en rättssekreterare.

– Målets ordförande är en av de tre som avgör frågan, säger hon och tillägger:

– Prövningstillstånd ska meddelas bland annat om det finns anledning att betvivla att tingsrättsavgörandet är korrekt, så kallad ändringsdispens. Känner någon av domarna tvekan meddelar vi prövningstillstånd.

Cathrine Lilja Hansson räknar upp ytterligare tre skäl när Arbetsdom­stolen ska meddela prövningstillstånd. Som att målet är stort och bökigt, med till exempel hyllmeter av pärmar, där det är svårt att utan att gå igenom materialet avgöra om tingsrätts­av­görandet är korrekt, så kallad granskningsdispens. Och om det finns synnerliga skäl, som att det skett något rättegångsfel i tingrätten, eller att det saknas prejudikat i frågan, så kallad prejudikatdispens.

Att en anställd gjort sig skyldig till stöld har ju Arbetsdomstolen alltid sett strängt på, ändå fick två mål där de avskedade var anklagade för stöld prövningstillstånd. Det är inte Cathrine Lilja Hansson som haft dessa mål, men hon säger att om det är tveksamt om tingsrätten gjort en korrekt bedömning i bevisfrågan, så ska målet släppas upp.

Hon påpekar att det Arbetsdom­stolen prövar i avskedande- och uppsägningsmålen är huvudsakligen två saker.

– Det ena är bevisningen, om det som påståtts, till exempel tillgrepp, slagsmål, sena ankomster, har skett eller inte.

Det är då hon säger det där att ”det kniviga kan vara om det har skett ­eller inte.”

– Det andra är att när det är styrkt att det har skett, om det inträffade då är skäl för avskedande eller uppsägning, säger Cathrine Lilja Hansson.

I domen om byggnadsarbetaren poängterar Arbetsdomstolen att det är arbetsgivaren som måste bevisa att arbetstagaren gjort det som låg till grund för avskedandet. Och det ska vara ställt utom rimligt tvivel att arbets­tagaren har gjort det som arbets­givaren påstår. Domstolen på­pekar att stöld som riktas mot arbetsgivaren eller begås på arbetsplatsen är allvarliga förseelser som betyder att den anställde ”på ett väsentligt sätt åsidosätter sina åligganden”. Men om det i det enskilda fallet finns laga grund för avskedande ska en samlad bedömning av såväl förseelsen som omständigheterna i övrigt göras.

Domstolen fann att det var ställt utom rimligt tvivel att byggnads­arbetaren tillsammans med ytterligare åtminstone en person tillgripit diverse byggnadsmaterial från bolagets område. Tillgreppen har riktat sig direkt mot bolaget, begåtts på arbetsplatsen och avsett en större mängd föremål till ett inte obetydligt värde. Det har allvarligt skadat bolagets förtroende för honom och bolaget hade laga grund för avskedandet.

Arbetsdomstolen ändrar också tingsrättens dom i fallet med avdelningschefen som fått drönare och spelkonsoler i samband med vissa inköp han gjort. Han hade förvarat dessa saker i sitt garage och hade heller inte berättat om dem för sin arbetsgivare. Arbetsdomstolen finner det bevisat att han tagit hem och förvarat egendom, till ett värde av 50 000 kronor, som tillhör arbetsgivaren samt att han har haft för avsikt att tillägna sig egendomen. Därtill hade han låtit bolaget betala för sitt hemlarm och telefonfodral. Bevakningsbolaget hade rätt att avskeda honom.

Arbetsdomstolen ger också Teknologiföretaget rätt för att ha avskedat programutvecklaren på grund av order­vägran. Han blev tillsagd att komma till arbetet flera gånger men vägrade, han ville fortsätta jobba ­hemma. Den domen har Arbetsdomstolen valt att inte referera (se faktaruta).

I alla fyra B-målen ändrar Arbets­domstolen tingsrättens domar radikalt till den överklagades förmån. I de ovan beskrivna fallen hade tingsrätten ogiltigförklarat avskedandena medan Arbetsdomstolen gett de överklagande arbetsgivarna rätt.

I fallet med undersköterskan hade tingsrätten funnit att arbetsgivaren, Falkenbergs kommun, hade laga skäl för avskedandet. Undersköterskan hade ensam, trots att de var tillsagda att vara två, försökt få upp en gammal man ur sängen och då råkat orsaka honom ett sår på armen, som hon plåstrade om. Hon hade också uttryckt sig negativt om de boende i personalrummet. Landsfiskal Anna Cronqvist redovisade dock en skiljaktig mening i Varbergs tingsrätt; undersköterskan hade inte skadat mannen med uppsåt och hon hade inte frångått boendets rutiner. De andra hade också arbetat ensamma i olika situationer.

Undersköterskan överklagade tingsrättsdomen. Enligt domen ser Arbets­dom­stolen mycket strängt på avsiktligt våld mot vårdtagare och även andra klandervärda ageranden mot vårdtagare, i vart fall om det är fråga om upprepade ageranden. Domstolen hänvisar till AD 60/2005, då en bandupptagning bevisade att ett vårdbiträde under en och samma kväll kränkt en vårdtagare med en mycket otrevlig och hotfull ton. I det fallet var det laga grund för avskedande.

Undersköterskan agerade vårdslöst och bryskt när hon försökte hjälpa brukaren till rullstolen, men hon skadade honom inte med flit. Att hon yttrade sig nedsättande om brukare vid några tillfällen är olämpligt och förtjänar kritik, men samtidigt måste det beaktas att hon gjorde det inför personal och inte inför brukare eller anhöriga. Och då det inte framkommit någon annan kritik mot henne med tanke på de boendes behov av omvårdnad finns det varken laga skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning, avgör Arbetsdomstolen.

Enligt Falkenbergs kommun hade undersköterskan varit för sent ute för att kräva att avskedandet ­skulle ogiltigförklaras, därför var det aldrig aktuellt att hon skulle komma tillbaka till arbetet på äldreboendet. Hade hon velat ogiltigförklara av­skedandet skulle hon ha gjort det ­senast två veckor efter arbetsgivarens besked.

Kommunen meddelar Lag & Avtal att den betalat kvinnan det den dömdes att betala.

När väljer AD att inte referera?

Arbetsdomstolen valde att inte referera domen i målet om den avske­dade programutvecklaren.

Sören Öman var ord­förande i det målet, men han svarar att Arbets­dom­stolen inte kommenterar varför en viss dom inte refereras. I stället ger han ett gene­rellt svar:

En anledning att inte ­referera en dom, särskilt i ett överklagat mål, kan vara att den bara innebär bevis­bedöm­ningar och en tillämpning av rättsregler som redan framgår av andra refererade domar, alternativt bara rör bevis­frågor.

En annan anledning kan vara att utgången och domstolens redovisade bedömningar har begränsats av parternas sätt att föra talan så att ­domen inte kan sägas vara väg­ledande, utan snarast miss­ledande, men det är nog inte så vanligt.

Tredskodomar och ­domar efter medgivande eller om stadfästelse av förlikning refereras som regel inte, eftersom de inte är vägledande.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna