– Tatueringar är ett sätt att uttrycka sig och faller under den grundlagsskyddade yttrandefriheten som vi alla har mot det allmänna. För statligt anställda gäller den rätten även mot arbetsgivaren, som räknas till det allmänna, säger Maria Tingnell, arbetsrättsjurist på Polisen.
– Den kan bara inskränkas om den bryter mot annan lag, som hets mot folkgrupp.
Men tatueringar får inte heller strida mot Polisens värdegrund och uppförandekod. Polisen ska uppträda på ett förtroendefullt sätt och behandla alla lika.
Om en tatuering är lämplig eller inte avgörs från fall till fall, men det finns ingen skyldighet för poliser att anmäla till arbetsgivaren och få sitt motiv bedömt innan bläcket torkat på huden.
Det är först i efterhand som motivet kan bli föremål för en diskussion, men ett bra råd kan vara att tala med närmaste chef om man är osäker på hur en tatuering kan uppfattas.
– Jag känner inte till att en tatuering varit uppe till bedömning, vare sig i personalnämnden eller i andra sammanhang.
Synliga religiösa symboler är tillåtna. I det 88-sidiga uniformsdokumentet regleras till exempel bärande av huvudduk, kippa och turban. Och den kristne kan bära kors i kedja runt halsen.
– Ja, Europadomstolen har godtagit smyckekors, säger Maria Tingnell.
Skulle inte en stark religiös symbol som kors eller huvudbonad kunna göra till exempel vittnen skeptiska till den polis man möter?
– Jo, det skulle kunna vara så, men just när det gäller huvudbonaderna har myndigheten sagt okej till dem.
Säkerhetsaspekten är däremot framträdande i regelverket som omgärdar arbetet. Hängande smycken eller piercing som vid handgemäng kan skada den enskilde polismannen är inte tillåtna.
.jpg)
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.