Rätt till ledig långfredag

2019-03-21 00:00 Erik Sinander  

Österrikisk lagstiftning strider mot EU-rättens likabehandlingsdirektiv eftersom den bara ger vissa kristna rätt till ledig långfredag. Eftersom diskrimineringsförbudet återfinns i EU-stadgan har det horisontell direkt effekt. Det betyder att en arbetsgivare är skyldig att garantera alla arbetstagare rätt till ledighet på samma sätt som de kristna som skulle haft rätt till ledighet enligt österrikisk rätt.

Enligt österrikisk arbetsrätt finns det 13 lagstadgade helgdagar per år, av vilka en majoritet vilar på kristna traditioner. Under dessa helgdagar har alla arbetstagare i Österrike rätt till 24 timmars oavbruten ledighet alternativt rätt till helgdagstillägg. Långfredagen är inte en allmän österrikisk helgdag, men enligt samma lag är den helgdag för dem som är medlemmar i vissa särskilda kyrkor som finns namngivna i lagen.

Privatdetektiven Markus Achatzi är inte medlem i en sådan kyrka som uppräknas i lagen. Efter det att han arbetat på långfredagen den 3 april 2015 krävde han sin arbetsgivare på 109,09 euro jämte ränta som helgdagstillägg eftersom han ansåg sig vara diskriminerad på grund av sin religion. Saken gick till Österrikes högsta domstol som beslutade att inhämta förhandsavgörande om hur diskrimineringsförbudet i likabehandlingsdirektivet och i artikel 21 i stadgan ska tolkas.

EU-domstolen konstaterar inledningsvis att österrikisk arbetsrätt strider mot principen om likabehandling, eftersom den direkt diskriminerar de personer som inte är medlemmar i vissa särskilda uppräknade kyrkor. I undantagsfall tillåter emellertid lika­behandlingsdirektivet diskriminerande åtgärder.

Ett sådant undantag är om syftet med den diskriminerande åtgärden är att skydda någons fri- eller rättigheter och åtgärden är nödvändig i ett demo­kratiskt samhälle. Religionsfriheten är en sådan grundläggande rättig­het som kan skyddas med diskriminerande lagstiftning, men det sätt som den österrikiska lagen var utformad på gör inte att åtgärden kan anses nödvändig, enligt domstolen.

Vid denna bedömning beaktar domstolen särskilt att arbetstagare som tillhör andra religioner inte får samma möjlighet att fira religiösa högtider som infaller på andra dagar. En annan möjlighet för att legitimera diskriminerande åtgärder är om syftet är att begränsa faktiska ojämlikheter som kan förekomma i samhället.

För att så ska vara fallet krävs att den diskriminerande åtgärden ger fördelar till en missgynnad grupp. I denna del menar EU-domstolen att medlemmarna i de kyrkor som räknas upp i lagen visserligen kan anses vara missgynnade jämfört med andra kristna, eftersom långfredagen förefaller vara en av de viktigaste dagarna för medlemmar i de uppräknade kyrkorna. Domstolen menar dock att åtgärden att ge dem en extra helgdag inte är proportionerlig, eftersom den ger vissa kristna fördelar jämfört med utövare av andra religioner.

Nästa fråga som EU-domstolen prövar i sin dom är vad det betyder för österrikiska arbetsgivare att öster­rikisk lag är i strid med EU-rätten. I denna del konstaterar domstolen att förbudet mot diskriminering är stadfäst i artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Det betyder att diskrimineringsförbudet kan åberopas direkt i rättsförhållanden mellan privata rättssubjekt (horisontell direkt effekt). En privat arbets­givare i Österrike är därför skyldig att garantera också andra arbetstagare ledigt på långfredagen på motsvarande sätt som enligt österrikisk lag ska gälla för medlemmarna i de särskilt uppräknade kyrkorna.

Erik Sinander

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna