Regionala skyddsombud – utveckling eller avveckling?

2022-10-04 15:25 Mattias Lahti Davidsson  

STRIDSFRÅGA. Systemet med regionala skyddsombud står vid ett vägskäl. En ny utredning föreslår utökad tillträdesrätt för ombuden och stegrade bidrag. Men Sverigedemokraterna och Svenskt Näringsliv vill avveckla rollen.

De regionala skyddsombuden kan företräda anställda på arbetsplatser som saknar skyddskommitté men där det finns fackliga medlemmar. Arbetstagarorganisation utser de regionala skyddsombuden som enligt arbetsmiljölagen har samma befogenheter som lokala skyddsombud.

En ny utredning (SOU 2022:47) kommer till slutsatsen att de regionala skyddsombuden gör stor nytta för arbetsmiljön, till en rimlig kostnad. I tider då antalet lokala skyddsombud sjunker kan de regionala skyddsombuden fungera som ett stöd i det lokala arbetsmiljöarbetet, framhåller utredaren Magnus Sverke, professor vid Stockholms universitet.

Utredningen föreslår att ombudens tillträdesrätt bör utökas genom att rekvisitet om medlemmar tas bort. Därmed skulle regionala skyddsombud kunna syna arbetsmiljöarbetet i alla verksamheter som saknar skyddskommitté men där arbetstagarorganisationen normalt tecknar avtal.

Utredningen föreslår även att det statliga bidraget stegvis utökas från dagens 110,5 miljoner kronor till 140 miljoner kronor om tre år.

Bakgrunden till Magnus Sverkes utredning är att riksdagen i april 2020 röstade ned en proposition om utökad tillträdesrätt och begärde mer kunskapsunderlag. Därmed tillsattes en ny utredning.

– När riksdagens röstade ned den förra propositionen efterfrågades istället en rejäl utvärdering. Nu har vi gjort en sådan grundlig systematisk utvärdering och kan konstatera att verksamheten rullar på som den ska göra på ett ändamålsenligt sätt. De regionala skyddsombuden är viktiga och kanske än viktigare idag då antalet ordinarie skyddsombud blir färre, säger Magnus Sverke.

Svenskt Näringsliv, Sobona och Företagarna anser att det finns en del problem med dagens system. Det är vanligt, hävdar Svenskt Näringsliv, att de regionala skyddsombuden blandar ihop rollen med rollen som fackligt ombud. Bland annat förekommer det medlemsvärvning när besöket egentligen skulle handla om arbetsmiljö. Det händer också att fackliga organisationer bedriver sin verksamhet utan ordentlig dialog med arbetsgivarna. Gentemot små företag kan det då uppstå ett övertag, en obalans, som skadar samverkan, framhåller Svenskt Näringsliv.

Magnus Sverke säger att han tar kritiken på allvar. Men den är ändå av underordnad betydelse om man ser till helheten, menar han.

– Visst förekommer det att regionala skyddsombud blandar ihop roller, men vi tycker att det här sker i så pass begränsad omfattning att när sådant kommer upp bör parterna kunna lösa det sinsemellan bara genom att ringa upp varandra och prata om saken.

I de fall då det verkar som att regionala skyddsombud ägnar sig åt medlemsvärvning kan det finnas en förklaring, säger Magnus Sverke.

– En viktig del i uppdraget, utöver att vara arbetstagarnas ombud och att verka för en tillfredställande arbetsmiljö är att faktiskt få till stånd ett lokalt arbetsmiljöarbete. Ska man lyckas med det sistnämnda kan det ofta handla om att få någon att ställa upp som skyddsombud, säger Magnus Sverke.

Svenskt Näringsliv driver linjen att de regionala skyddsombuden avskaffas och att man i stället inför en ordning med ett slags arbetsmiljörådgivare. Dessa skulle vara oberoende men eventuellt kopplade till Arbetsmiljöverket. Deras uppdrag skulle vara att stödja småföretagarna i deras arbetsmiljöarbete. Svenskt Näringslivs idéer utvecklas i rapporten ”Dags att tänka nytt – ett modernt arbetsmiljöarbete kräver moderna regler och roller” från 2017.

– Vi har uppdraget att företräda våra 60 000 medlemsföretag. Vi får signaler och berättelser och verklighetsbeskrivningar från arbetsplatser och det är det vi bygger vår uppfattning på. I vår rapport från 2017 redovisar vi intervjuer och en enkätundersökning, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

SD är det riksdagsparti som tydligast tagit till sig av Svenskt Näringslivs idéskrift. Partiet driver just frågan om de regionala skyddsombudens avskaffande. ”Grunden för modellen ska vara att arbetsmiljöarbetet helt frikopplas från politiken och istället hanteras och styrs av en myndighet” skriver SD i en riksdagsmotion.

Därutöver vill SD, precis som Svenskt Näringsliv, att det inte längre ska vara den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen som utser lokala skyddsombud. Val av skyddsombud ska ske utan inblandning från det lokala facket.

”Vi vill avpolitisera arbetsmiljöarbetet” kommenterade SD:s arbetsmarknadspolitiska talesperson Magnus Persson i Lag & Avtals partienkät inför valet och hävdade att skyddsombud ofta ”prioriterar partibok före sitt kärnuppdrag om att värna en god arbetsmiljö för alla löntagare”.

Nu står det klart att Magnus Persson blir ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Lag&Avtal har utan framgång sökt Magnus Persson för en intervju.

Arbetsmiljörättsjuristen och forskaren Maria Steinberg träffar många skyddsombud när hon är ute och föreläser och stöter aldrig på problem med att det är facket som utser, snarare är problemet ett annat:

– Jag har säkert föreläst för 100 000 skyddsombud. Och många av de som kommer på de öppna kurserna har blivit valda av arbetsgivaren, så är det bara.

Maria Steinberg anser inte att arbetsmiljöarbetet politiseras, tvärtom är det hennes erfarenhet att såväl arbetsgivare som arbetstagare är intresserade av att arbetsmiljön är så bra som möjligt. Hon är dessutom mån om att peka på den historiska bakgrunden.

– Skyddsombuden hade inte varit så starka om LO inte hade funnits och ställt krav.

Stödet från en facklig organisation är ”livsviktigt”, resonerar Maria Steinberg.

– Annars har de inte en chans. En del skyddsombud blir hotade och trakasserade och skulle inte våga ställa krav om de inte var uppbackade och hade ett starkt fackligt skydd bakom sig.

De regionala skyddsombuden

Har funnits sedan Arbetarskyddslagen infördes 1949.

Har tillträde där skyddskommitté saknas och arbetstagarorganisation har minst en medlem, i övrigt samma befogenheter som ett lokalt skyddsombud.

Företräder anställda i deras arbetsmiljö samt verkar för att den lokala arbetsmiljösamverkan ska komma igång.

Är till antalet nästan 1 600 personer som arbetar för 27 fackförbund.

Har oftast uppdraget som deltidssyssla. Ombudens samlade arbetsinsats motsvarar 280 årsarbetskrafter.

Får statliga bidrag på 110 miljoner kronor. Men 23 av de 27 fackförbunden skjuter till extra medel, ibland lika mycket eller mer än statsbidraget.

Källa: SOU 2022:47

Motstånd från start

Redan från start på 1940-talet var SAF, föregångaren till Svenskt Näringsliv, och andra arbetsgivarorganisationer motståndare till idén om regionala skyddsombud.

Skyddsombud utifrån skulle inte fungera effektivt ”enär ombudet borde vara fullt förtroget med anordningarna på arbetsplatsen och stadigvarande vara tillgängligt därstädes”.

Det vore olämpligt att en fackföreningsombudsman skulle kunna utses till skyddsombud: ”de som i vanliga intressefrågor hade att företräda arbetstagarna gentemot arbetsgivarna på detta sätt inkopplades i skyddsarbetet”.

Utomstående borde inte tilldelas befogenheter i sådant som rörde företagets interna förhållanden. Konkurrenter riskerade att få otillbörlig insyn i företagshemligheter.

Källa: Proposition 1948:298

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen