”Risk att villkor ändras bara för att förstöra”

2014-04-23 23:00 Ann Norrby  
I busstrafikbranschen har det tolkats som att köparen ska ha tagit över bussarna för att arbetstagarna ska få följa med. Det är anställningsskyddslagen som styr, paragraf 6 b beskriver att rättigheter och skyldigheter övergår till den nya arbetsgivaren. Foto: Johan Nilsson / TT

I bussbranschen har det blivit regel, med få undantag, att inte ta över anställda när ett företag vinner en upphandling. – Vid entreprenörsbyten saknas en del regler, säger Jonas Stenmo på Almega.

– Är det rimligt att en busschaufför som har kört buss i många år riskerar att bli provanställd, undrar Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd, som i förra numret av Lag & Avtal skrev en debattartikel i ämnet.

Reglerna om verksamhets­övergångar utgår från två parter som gör ett affärsavtal. Men reglerna kan också användas när parterna är konkurrenter om en entreprenad och den ena förlorar ett uppdrag till den andra. I sådana situationer skulle det vara bra om det fanns regler för vilka uppgifter den som övertar en verksamhet har rätt att få, tycker Jonas Stenmo, Almegas arbetsrättschef.

– Utan regler finns det risk för att villkor ändras nära inpå en övergång bara för att förstöra för den som tar över, säger han.

När personal ingår i en verksamhetsövergång, har de anställda nämligen rätt att behålla sina villkor i upp till ett år efter övergången.

En av grunderna för att ett ägarbyte ska ses som en verksamhetsövergång är att så kal­lade materiella tillgångar har tagits över av köparen. I busstrafikbranschen, där upphandlingar görs regelbundet, har det tolkats som att köparen ska ha tagit över bussarna för att arbetstagarna ska få följa med.

– Numera ägs sällan bussarna av de företag där chaufförerna är anställda. Därför borde den grunden inte få så stor betydelse, säger Robert Sjunnebo.

Han är jurist på LO-TCO Rättsskydd, men vikarierar just nu på LO. Robert Sjunnebo efterlyser bättre skydd för de anställda. Fackförbunden har sällan vunnit tvister om verksamhetsövergångar i Arbetsdomstolen.

– Det är lika svårt att nå framgång i de här målen som i diskrimineringsmål, säger han.

Han tycker att många av domarna i AD i ämnet visar att reglerna är alltför svårtydda.

– Ofta skulle domstolen kunna komma till precis motsatt slutsats än de har gjort. Och ingendera kan sägas vara fel.

Sjunnebo vill därför att reglerna görs tydligare. Ett sätt skulle kunna vara att införa en så kallad presumtion för verksamhetsövergång i vissa fall, alltså att det ska vara en förutsättning att de anställda ska få följa med vid en upphandling. En upphandlande myndighet skulle då kunna ställa krav på övertagande av personal.

Jonas Stenmo på Almega är på det stora hela nöjd med reglerna om verksamhetsövergång.

– Själva frågan om vad som är verksamhetsövergång och vad som inte är det är besvarad av praxis, anser han.

När reglerna var nya, för snart tjugo år sedan, fanns det en osäkerhet om hur det skulle tolkas att övergången i sig inte fick användas som motiv för uppsägningar.

– Numera är det klart att en köpare får hantera sin övertalighet så fort som övergången är klar, säger Jonas Stenmo.

5 fall i AD i år

  • Hittills i år har det kommit tre domar och beslut om verksamhets­övergångar.

1/14: Elektrikerförbundet förlorade, ISS hade rätt att säga upp elektrikerna inför en ny upphandling.

14/14: Kommunal förlorade, de ­personliga assistenterna hade inte rätt att följa med till kommunen.

28/14: Seko förlorade, städarna hade inte rätt att följa med när SJ tog över tågstädningen.

  • Före sommaren kommer två tvister om anställdas rätt att följa med att bedömas i huvudförhandlingar. Den ena drivs av Hotell- och restaurangfacket och gäller en verksamhet som fick en ny ägare (Mål A 119/13). Den andra drivs av Elektrikerförbundet och gäller entreprenörsbyte efter en upphandling (Mål A 132/13).

Sju kriterier

EU-domstolens dom i det så kallade ­Spijkersmålet används för att bestämma om ifall det är fråga om övergång av verksamhet eller inte. Kriterierna som ska vägas samman är:

  1. Vilken typ av företag eller verksamhet det är fråga om.
  2. Om några materiella tillgångar har tagits över.
  3. Hur stort värde övertagna immateriella tillgångar hade.
  4. Om den nya arbetsgivaren tagit över huvuddelen av de anställda eller inte.
  5. Om kunderna tagits över eller inte.
  6. Hur lika verksamheten var före och efter överlåtelsen.
  7. Hur lång tid verksamheten legat nere i samband med överlåtelsen.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer